SammanfattningEn fallstudie gjordes bland medarbetare inom Hemtjänsten i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att erhålla förklaring och förståelse för medarbetares användning och attityder till de processkartor och dokument som ingår i det integrerade ledningssystemet (ILS) samt den förändring som införandet av dem innebär inom Hemtjänsten i Eskilstuna kommun. Syftet är även att erhålla förklaring och förståelse om medarbetarattityders påverkan påinförandet av ILS genom att utgå ifrån teorier om attitydkonstruktioner.     Studien utfördes med en Metodkombination av enkäter och intervjuer bland medarbetare inom HEK. Drygt 14% av alla medarbetare inom HEK deltog i studien varav 59st svarade på enkäter och tre intervjuades.

Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och attityder lärare på en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter är att undersöka hur lärare implementerar iPaden i undervisningen. En Metodkombination av intervju och observation har genomförts för att få fram den data nödvändig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning är att lärarna ansåg att iPaden tvingar lärare till utveckling, att elever och lärare kan arbeta mer kreativt på en iPad jämfört med en bärbar dator samt det läsprojekt som skett året innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lärarna positivt inställda till implementeringen av iPads i undervisningen. Lärarna tycks även använda iPaden när undervisningen gagnas av den..

Företagshälsovården (FHV) agerar på en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrågar och vad FHV önskar leverera. Det är därför intressant att studera om förväntningarna från kunden stämmer med den intentionen FHV har. Vidare är det intressant att ställa det i relation till den funktion FHV ?bör? ha enligt en nationell diskussion.

Syftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt Metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram.

Many theories describe failed states as potential threats to international security due to the breeding ground they constitute for transnational terrorism. Ken Menkhaus believes however that transnational terrorists are dependent on a state for their own protection in order to be able to operate.This essay seeks out the relevance in Ken Menkhaus? theory which states that transnational terrorists rather exploit corrupted states than operate in countries where there is a state collapse. His theory will be applied on a case study on post-Libya after Gadhafi?s fall.

Syftet med min studie har varit att ta reda på vilka förutsättningar som legat till grund för en lyckad skolgång för pojkar som påbörjat sin andraspråksinlärning och skolgång i Sverige  under högstadieåren. Det har även varit att ta reda på vilka faktorer informanterna själva ser som avgörande för sin skolframgång.I huvudsak har jag använt semistrukturerade intervjuer som kombinerats med ett frågeformulär, det vill säga en Metodkombination.Informanterna för enkäten har varit 8 ensamkommande afghanska pojkar som kommit till Sverige i yngre tonåren och informanterna i intervjun har varit tre av dessa som lyckats synnerligen väl med sin skolgång i Sverige.Det mest avgörande resultatet för lyckad skolgång är uppmuntran och stöttning av lärare samt tillgång till bra och tydliggörande läxhjälp. Resultatet i studien visar också att pojkarna som har den mest lyckade skolgången i Sverige minns föräldrarnas förväntan på deras studieframgång. De har en stor drivkraft att vara bäst och att deras skolframgång ska leda till jobb så att de kan ge pengar till släktingar eller andra behövande. .

Syftet med studien är att belysa hur barn i förskolan använder sig utav sina redan vunna literacyfärdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där en etnografisk fältstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har använt en Metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in från två förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen är engagerade i är beroende av ett antal olika faktorer.

Vårt syfte är att beskriva och analysera controllerfunktionen på divisionsnivå eller motsvarande och vi fokuserar vår undersökning på controllerns plats i organisationen, roll samt arbetsuppgifter. Vi har gjort en Metodkombination av både kvantitativ och kvalitativ karaktär beträffande telefonintervjuundersökningen och djupintervjuerna. Vår metod är deskriptiv och vår analysmetod är analytisk induktion. Den teoretiska utgångspunkten är en av oss genomförd genomgång av litteratur och tidigare forskning angående controllers. Vårt empiriska material är insamlat, dels med hjälp av 27 telefonintervjuer, dels med hjälp av tre djupintervjuer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för attlyfta teknikämnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? är somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en såholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ Metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket påpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom Metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom Metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom Metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

Försvarsmakten står idag inför en stor utmaning att täcka sitt personalbehov. I och med övergången från pliktbaserat till frivilligbaserat försvar, konkurrerar de om arbetskraften och det blir allt svårare att rekrytera nödvändig personal. De som påbörjar utbildningar som är tänkta att leda till fast anställning, slutar i hög grad innan utbildningen genomförts. Avsikten med vår undersökning är att belysa försvarsmaktens rekrytering och personalförsörjningssystem samt bidra med förbättringsförslag av deras rekryteringsprocess.En Metodkombination har genomförts i form av intervjuer, tre observationer samt litteraturstudie. Elva intervjuer med representanter från arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan inom Försvarsmakten. Observationerna bestod av ett besök på informationscenter, medverkan på ett seminarium samt ett event med informatörer på en gymnasieskola.Resultatet visade på stor okunskap i målgruppen om vad en anställning inom Försvarsmakten innebär.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom Metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom Metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.