Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder tre gymnasielÀrare anvÀnder sig av för att frÀmja en god litterÀr lÀsförstÄelse och jÀmföra detta med metoderna loggbok, lÀslogg och litteratursamtal som forskning bland annat föresprÄkar. Vidare Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterÀra lÀsförstÄelseutveckling. Metoderna som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen Àr ett stort problem för lÀrare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill ocksÄ samtala mer om sin lÀsning med lÀraren nÀrvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlÀmningar Àr vanliga metoder men att skriva lÀsloggar och loggböcker Àr ovanligt och detta till stor del pÄ grund av tidsbrist och att loggar Àr en svÄrmotiverad metod för eleverna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass dÀr det finns svenska och norska elever samt om vi finner nÄgra likheter och skillnader i lÀndernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet nÀr det gÀller arbetssÀtt och metoder samt hur de ser pÄ lÀs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lÀrarutbildningarna i respektive land Àr uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om lÀs- och skrivundervisning samt olika arbetssÀtt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers lÀs- och skrivlÀrande samt arbetssÀtt och metoder inom detta.

Felin infektiös peritonit (FIP) Àr en dödlig sjukdom hos katter som orsakas av felint coronavirus (FCoV). Sjukdomen Àr ett stort problem inom veterinÀrmedicinen dÄ det i dagslÀget inte finns nÄgon effektiv behandling. Detta gör att det Àr en fruktad sjukdom, bÄde för katterna som drabbas och djurÀgare sÄvÀl som för veterinÀrer som inte kan göra nÄgot mer Àn att konstatera en diagnos, vilket sÄ gott som alltid innebÀr en negativ prognos. Denna litteraturstudie tar upp det senaste inom forskningen för behandling av FIP för att ge en inblick i framtidens potentiella möjligheter för att kunna bota sjukdomen. De behandlingar som tas upp Àr polyprenyl immunostimulant, cathepsin B-inhibitorer och proteasinhibitorer riktade mot 3CL-proteaser, antikroppar mot felint TNF-alfa, en studie som visar att det sker en minskning av antalet NK-celler och regulatoriska T-celler hos FIP-katter, chloroquine samt Galanthus nivalis agglutinin och nelfinavir. Dessa olika studier innefattar in vitro- sÄvÀl som in vivo-försök, antivirala aspekter sÄvÀl som nya fakta angÄende immunförsvaret hos FIPinfekterade katter. Anledningen till varför det Ànnu inte finns ett bra botemedel Àr mycket pÄ grund av den komplexa patogenesen kring sjukdomen dÀr stora kunskapsluckor finns, som i sin tur leder till en ineffektiv och sen diagnostik. Slutsatsen av uppsatsen ger inget tydligt svar pÄ hur man kan behandla FIP, men ger en inblick i vad som förhoppningsvis kan förvÀntas i framtiden.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad som publicerats angÄende vilka metoder sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i sjukhusmiljöer. Bakgrund: Infektioner orsakade av MRSA gör MRSA till en av de största utmaningarna i modern sjukhusmiljö runt om i vÀrlden. Dominerande Àr att smittan sprids frÄn patient till patient genom vÄrdpersonalens hÀnder eller förorenade handskar. I enlighet med gÀllande riktlinjer Àr sjuksköterskan skyldig att förebygga smitta. Metod: Litteraturstudie med artiklar frÄn primÀrkÀllor. Dessa granskades med Willmans granskningsmall. Resultat: Totalt identifierades och beskrevs fyra olika teman. 1.

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Huvudsyftet med detta arbete Àr att Àr att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna sprÄk idag och tidigare traditionell sprÄkundervisning. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka metoder/arbetssÀtt som anvÀnds vid sprÄkinlÀrning. Arbetet innehÄller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer lÀroplanen i moderna sprÄk ifrÄn tidigare lÀroplaner Àr betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi sprÄklÀrare ska lÀra eleverna att kommunicera Ànnu bÀttre sÄ att de kan göra sig förstÄdda internationellt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, gymnasielÀrare i svenskÀmnet arbetar med lÀsning av skönlitterÀra texter som en kÀlla till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som anvÀnds under och efter litteraturlÀsning. Undersökningen grundar sig pÄ teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskÀlla, och olika teorier kring vilka metoder som lÀmpligen kan anvÀndas i litteraturundervisningen. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklÀrare pÄ gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. UtifrÄn intervjumaterialet framkom det att lÀrarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskÀlla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll vÀl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier Àr det viktigt att elevers erfarenheter och Äsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterÀra texter och det viktiga Àr att lÀra genom skönlitteraturen snarare Àn om skönlitteraturen.

Vi har undersökt lÀrares erfarenheter av deras första Är i yrket och vilka utmaningar de upplevde. LÀraryrket Àr komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsÀttning teorier och metoder som man kan lÀra sig. En lÀrares professionsutveckling Àr en stÀndigt pÄgÄende process och vi har fokuserat pÄ introduktionsperioden under lÀrarnas första yrkesverksamma Är. Som teoretisk grund har vi anvÀnt oss av tvÄ olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som anvÀnds inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhÀllslÀrare om deras minnen frÄn deras första yrkesverksamma Är.

Detta examensarbete har skrivits med syftet att fÄ en djupare förstÄelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter elever med Aspergers syndrom pÄ gymnasiet, samt pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig frÄn bemötandet med andra elever. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvÀgledarna anvÀnder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. DÄ allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvÀgledare ligger det i vÄrt intresse att fÄ ta del av hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vÀgledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrÄn ett empatiskt förhÄllningssÀtt.

Denna rapport innefattar skapandeprocessen för en spelkaraktÀr. Vilka metoder som anvÀnds i dagens industri och vilka verktyg som artisterna anvÀnder för att en 3dkaraktÀr till next-gen spel. Den undersöker Àven vilka slags tekniker som anvÀnds för att skapa en personlighet och ett utseende som gör karaktÀren minnesvÀrd. Vilka metoder som kan anvÀndas för att skapa en viss kÀnsla hos karaktÀrer. Rapporten gÄr ocksÄ igenom en av alla de olika vÀgarna man kan ta för att skapa en karaktÀr frÄn koncept till fÀrdig spelkaraktÀr.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder pedagoger anvÀnder för att lÀra barn att lÀsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig pÄ olika lÀsinlÀrningsteorier. Bakgrund har frÀmst belysts utifrÄn kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig pÄ att ta reda pÄ varför pedagoger valt att anvÀnda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. NÀr jag undersökte metoderna var jag ocksÄ intresserad av att ta reda pÄ om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lÀrandet. Dessutom ville jag Àven se om utrymme gavs Ät alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

MÄlet med denna uppsats Àr att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter frÄn ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste Ären för att förbÀttra webbplatsers interaktivitet men sÀllan kan nÄgot nytt introduceras utan att problem uppstÄr. Vi gÄr igenom vad nya metoder har för anvÀndningsomrÄde, vilka problem de löser men Àven deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som anvÀnder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker Àr effektiva för att utveckla realtidsbaserade webbplatser.

BAKGRUND: Mer Àn var tionde kvinna drabbas av bröstcancer under sin livstid, vilken Àr den vanligaste cancertyp som drabbar flest kvinnor. Trots den höga incidensen har antalet friskförklarade ökat de senaste Ären. Kvinnor med bröstcancer fÄr en förÀndrad sjÀlvbild efter diagnos och behandling, vilket generellt skapar specifika omvÄrdnadsbehov. Det Àr viktigt att hantera dessa konsekvenser av bröstcancer, dÄ de Àr starkt sammankopplade med livskvaliteten. Detta medför ett ökat behov av holistisk omvÄrdnad med fokus pÄ livskvalitet. SYFTE: Att belysa sjuksköterskans stödjande roll i omvÄrdnaden av patienter med bröstcancer.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt och utgÄr frÄn artiklar baserade pÄ kvalitativa studier.RESULTAT: Bröstcancerpatienter i olika stadier, frÄn diagnos till efter avslutad behandling, uttrycker att sjuksköterskan varit en viktig resurs genom hela vÄrdprocessen.

Dagens mÀnniska Àr ytterst beroende av webbtjÀnster och med tiden har det blivit fler och viktigare tjÀnster som startat upp pÄ internet. Viktiga tjÀnster som internetbanker. Oftast Àr det bara ett anvÀndarnamn och ett lösenord som krÀvs för att bli autentiserad sÄ man skulle kunna tro att anvÀndarna hÄller hÄrt i sina lösenord och att de vÀljer starka/unika lösenord. För mÄnga verkar det dock, enligt kÀllor, vara ett besvÀr. Borde man ha associeringar för att lÀtt komma ihÄg sitt lösenord eller Àr det för riskabelt? Det har visat att mÄnga tycker om att anvÀnda ord som förknippas med webbsidan.