It is important to know what is normal in the wound healing process in order to determine what happens when a wound does not heal as expected. If the amount of bacteria in the wound gets too large the body will not be able to defend itself and it becomes an infection. Colonization and infection are common elements in wound management and it is often the veterinary nurse role to deal with wounds in a proper manner. Antibiotics are drugs that either kill or inhibit the multiplication of bacteria or fungi, and have been in veterinary medicine for approximately 60 years. Very few new antibiotics are introduced and increased resistance is a major problem that requires everyone to take responsibility to reduce the use of it.

Denna uppsats handlar om jordtrötthet som är ett aktuellt och komplext begrepp. Det finns ett utbrett problem med jordtrötthet bl a hos släktet Rosa. Allt eftersom odlingen av rosor ökar både i hemträdgårdar och offentliga trädgårdar är detta ett problem värt att uppmärksamma. Detta fenomen tros till en stor del bero på nematodförekomst i jorden. Syftet med uppsatsen är att göra en översiktlig sammanställning av tillgängliga forskningsresultat och kunskaper om jordtrötthet samt dess koppling till nematoder. Uppsatsen är avgränsad till att i första hand titta på jordtrötthet hos rosor samt effekterna av rotsårsnematoder, framför allt av arten Pratylenchus penetrans. De första effekterna av ett nematodangrepp ses oftast som en allmän försämring av planttillväxt.

Anthelmintikagruppen bensimidazoler (BZ) har använts på många djurslag sedan början av 1960-talet. BZ verkar genom att hindra ??-tubulin dimerer att bygga på mikrotubuli. Cellernas cytoskelett bryts då ner vilket hämmar många viktiga funktioner som exempelvis förmågan till celldelningar. Att BZ är lågt toxiska mot värddjuret har gjort dem populära, men den frekventa användningen har lett till resistensutveckling hos många nematodarter.

Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar.

Mjölken för tillverkning av dessertostar genomgår ibland inte pastörisering, det gör att det finns risk för patogena bakterier i ostarna. Då vattenaktiviteten i dessertostar inte minskar tillräckligt på grund av kort lagringstid ger det goda förhållanden för bakterier att överleva. Författarna har därför valt att genomföra en bakteriologisk undersökning av franska dessertostar tillverkade på opastöriserad mjölk. Vi har även beaktat EU:s och Statens Livsmedelsverks (SLV) riktlinjer för att fastställa ostarnas bakteriologiska kvalité. Författarna har använt sig av en laborativ metod genom att utföra en bakteriologisk undersökning.

Backgrund: Staphylococcus aureus förmåga till resistensutveckling mot antibiotika utgör ett globalt problem, samtidigt är andelen patienter med MRSA i Sverige relativt få i jämförelse mot andra länder i Europa och världen. Tidigare forskning har visat att sjukvårdspersonal som vårdar patienter med MRSA beskrivit att de varit obekväma i mötet med dessa patienter. Det har även framkommit att sjukvårdspersonal uppvisat brister i tillämpandet av gällande riktlinjer och rutiner i vården av patienter med MRSA.Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser av att vara bärare av MRSA.Metod: Arbetet har utformats inom ramar för en litteraturöversikt. Tio artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat hämtade från databasen CINAHL Plus with Full Text.Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom att individer med MRSA upplevde att bemötandet från vårdpersonal varit ovärdigt samt att vårdpersonal uppvisat ett avståndstagande i kontakten med individerna.  Individer med MRSA kände sig ovälkomna och oönskade inom sjukvården. Vidare framkom att individer med MRSA förknippade sitt bärarskap med negativa känslor.Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt relaterades till annan vetenskaplig litteratur.

Läkemedel är en grupp kemikalier med effekt på olika fysiologiska processer hos människa och djur. Den största källa för läkemedelsrester är avloppsvatten från reningsverk. Eliminering av läkemedelssubtanser i reningsverk är ofta inte fullständig och läkemedelsrester i naturen har påvisats. Läkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhället förväntas exponeringen för läkemedelsrester öka.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård. Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar. Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos.

Chemotherapy is one of the most important methods of treatment available today for the treatment of neoplastic diseases and gives many patients an increased quality of life and a prolonged survival time (McKnight, 2003). The object of this study was to find out more about owners? views on and experiences of chemotherapy of dogs when it comes to for example quality of life, side effects and if they would make the same decision and treats their dog again in the future. A questionnaire was in the spring of 2009 sent out to the owners of 100 dogs that had been treated with chemotherapy for neoplastic diseases at Universitetsdjursjukhuset, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) in Uppsala between 2002 and 2008. The response rate was 67 %.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård. Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar. Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos.

Miljöutvecklingen på de svenska golfbanorna går ständigt framåt, mycket beroende på strängare direktiv i form av mer miljötillsyn och begränsade möjligheter att använda bekämpningsmedel. Golfbanor är viktigt för det svenska näringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mångfald och friskvård bland annat. För att kunna utveckla och förbättra golfbaneskötsel är det viktigt med utbildning. Detta har förändrats radikalt från 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrän på mitten av 1980-talet och utvecklades något under 1990-talet. Under 2000-talet har även utbildning börjat ges på universitets- och gymnasienivå. Golfbanor har länge förknippas med att ha en stämpel av ?miljöbov?, vilket växte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.

Mjältbrand är den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar så många olika arter med så allvarliga konsekvenser. I Västvärlden är mjältbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika är sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor påverkan på både populationer av vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer är mycket resistenta och kan överleva i miljön under lång tid. Bland vilda djur är det framförallt gräsätare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar gräs som är förorenat med sporer.

Bakgrund: Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt och är en bakterie som kan orsaka svåra infektioner i olika delar av kroppen. Oftast är den dock symtomfri då de flesta bär på bakterien utan att den orsakar infektion. I Sverige görs sedan länge mycket nationellt för att försöka minska spridningen och detta är antagligen en anledning varför prevalensen är förhållandevis låg. Dessutom måste patienterna själva förhålla sig till lagar och landstingen har utarbetat handlingsplaner för MRSA bärande patienter. MRSA sprids via kontaktsmitta och kan då spridas till sjuka människor som på grund av sin sjukdom är mer mottagliga för dessa bakterier.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrån det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för patienternas upplevelse.

Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus, MRSA, är en bakterie som är resistent mot all form av betalaktamantibiotika och därmed försvåras den medicinska behandlingen av en rad vanliga infektioner i dagens samhälle. Sverige är ett av de få länder i världen som har en förekomst av MRSA under 1 % men har ett gemensamt med resten av världen, smittspridningen ökar också här. År 2008 rapporterades 1306 fall av MRSA, fyra gånger så många som år 2000. Tidigare forskning är fokuserad på t.ex. att undersöka smittspridning, hälsoekonomi och vårdhygien men vi ville fokusera på den som drabbas; patienten.