I detta papper försvarar jag Ayn Rands Metaetik mot invändningar presenterade av Charles J King. Vad är roten till alla värden? Ayn Rand menar att det är livet som är det yttersta värde och som därför gör alla andra värden möjliga och nödvändiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istället att det som gör värden möjliga är inte livet, utan förmågan att ha begär.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan sekulariserad och religiös etik och moral.  Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om..

I den här uppsatsen diskuterar jag, med utgångspunkt i Simon Blackburns kvasirealistiska Metaetik, den moraliska motivationen. Jag redogör alltså dels för kvasirealis-men som helhetlig teori, dels för den aktuella motivationsteoretiska argumentationen. De centrala frågeställningarana rör i detta fall det sätt varpå våra värderingar motiverar oss att handla. Har de över huvud taget någon normativ kraft, eller består de enbart i kognitiva till-stånd? Utifrån dessa grundvalar bedömer jag sedan å ena sidan hur Blackburns teori funge-rar på det metaetiska planet, och å den andra för hur den svarar mot våra intuitioner om mo-ralföreställningarnas betydelse för vår handlingskraft.

Finns det värdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrågor? Finns det över huvud taget rätt och fel i moralfrågor? Med dessa frågor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmänhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument säger att det är så pass vanligt med oenigheter i moralfrågor och att den bästa förklaringen till detta är att moralen är subjektiv. Argumentet säger vidare att etiken lider av bristande konvergens beträffande upplösta etiska oenigheter över tid, jämfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar värdefakta.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. Våra svenska politiker har blivit hårt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den här uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker använt sig av för att försvara sig själva eller sin politik. Detta är intressant ur ett retoriskt perspektiv då jag studerat hur dessa politiker agerat för att återuppta förtroendet hos svenska folket.