
Sökresultat:
98 Uppsatser om Metabolism - Sida 7 av 7
Tramadol - veterinärmedicinsk placebo?
Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.
Lukt i sporttextil - nödvändigt ont eller möjligt att motverka?
Sporttextil som luktar illa är ett utbrett problem och något som de flesta motionärer är bekanta med. En enkätstudie som genomfördes visade att mer än hälften av respondenterna någon gång upplevt att deras träningskläder luktat illa även efter tvätt. Även om lukt i sig inte är något farligt eller skadligt kan det ändå leda till obehagskänslor hos individen och det finns därför ett önskemål om en lösning på problemet. Lukt i sporttextil kan delvis härledas till bakteriers Metabolism av utsöndrad svett. Dessa doftämnen tros kunna ackumuleras i textilen vid tvätt och användning.
Miljögifter ? ett hot mot isbjörnens överlevnad?
De rådande klimatförändringarna drabbar Arktis och dess isbjörnar hårt. Smältande isar frigör miljögifter som i årtionden lagrats upp och kan nu ta sig in i och biomagnificeras i den marina näringskedjan, där isbjörnen som toppredator utsätts för hög toxisk stress. De försvinnande isarna utgör isbjörnens huvudsakliga jaktmark och detta skapar därför en ökad näringsmässig stress som
bryter ned kroppens fettreserver och frisätter lagrade toxiska kemikalier i blodomloppet.
Klimatförändringarna skapar ett gästvänligare Arktis, vilket tros innebära en förhöjd mänsklig närvaro som kan ökade halterna av lokala utsläpp och en rubbad näringskedja. Även introduktionen av nya djurarter tros öka vilket tillsammans med närvaron av människor i sin tur
kommer att orsaka en introduktion av nya patogener. Klimatförändringarna påverkar även havsoch luftströmmarna, vilket spås öka transporten av miljögifter till Arktis.
Persisterande ductus arteriosus hos hund
Ductus arteriosus (DA) är en förbindelse mellan aorta och truncus pulmonalis som normalt finns hos alla däggdjur under fosterstadiet. Denna kanal har till syfte att shunta blod förbi lungorna tillbaka ut i systemkretsloppet, då gasutbyte sker över placenta och lungorna endast kräver en liten mängd blod för sin egen nutrition och Metabolism. I samband med födseln ökar syretrycket vilket medför att den glatta muskulaturen i DA kontraherar, och därefter sker en fysiologisk degeneration i kärlväggen, vilket resulterar i en stängning och tillbakabildning av shunten. Processen är normalt avslutad inom en månad och DA har då omvandlats till ett ligament.
Persisterande ductus arteriosus (PDA), som är en av de vanligaste medfödda kardiovaskulära defekterna hos hundar, utvecklas i de fall då stängningen av DA helt eller delvis uteblir. PDA hos hund är en ärftliga sjukdom som orsakas av hypoplasi av den glatta muskulaturen i DA.
Toxicitetsanalys med luminescenta bakterier: undersökning av yt- och grundvatten från Gällivare bangård
Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet var dels att identifiera vilka föroreningar som finns på Gällivare bangård, dels att få en uppfattning om toxicitetstest, främst bioluminescenta test och att utföra en screening med vatten från Gällivare bangård med ett bioluminescent bakterietest. Försök gjordes även med en metallösning av koppar och PAH-förorenat vatten samt en blandning av koppar och PAH. EC50-värden efter 15 och 30 minuter har beräknats för de vattenprov där så varit möjligt. Vattnet från Gällivare bangård analyserades på laboratorium för att om möjligt kunna identifiera vilka eller vilket ämne som ger upphov till eventuell toxicitet.
Glycerol to dairy calves : effects on intestinal health and fluid balance
The bacterium Lactobacillus reuteri, which natural habitat is in the intestine of mammals and birds, uses glycerol as a substrate for production of the antimicrobial compound reuterin. Glycerol has been shown to decrease the number of Escherichia coli in human feces and it is believed to be due to in situ production of reuterin. E. coli belongs to the large family of Enterobacteriaceae, naturally occurring in the intestine, and pathogenic strains of E. coli have been shown to be one of several bacteria causing diarrhoea in calves.
Aminosyrakoncentrationer i plasma hos hästar med experimentellt inducerad endotoxinemi
Endotoxinemi hos häst ses framförallt i samband med sjukdomar i mag- och tarmkanalen. De metabola rubbningarna och den utbredda inflammationen som endotoxinemin medför, gör att det är ett allvarligt tillstånd som kräver veterinärvård. Förändringar i aminosyraMetabolismen har setts hos människor med experimentellt inducerad endotoxinemi och patienter med sepsis. Den kraftigt ökade muskelnedbrytning som endotoxinemi medför anses ha stor betydelse för patientens återhämtningsförmåga och prognos för överlevnad. Förutom aminosyrornas egenskaper som byggstenar för produktion av protein har de en viktig funktion för cellsignalering, bidrar till bevarandet av ett fullgott immunförsvar och hämmar cellskador.
Inflytande av sommarväder på kornas val att vara på bete eller inne dagtid i en besättning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin
omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme
på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsättningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4
till 34,7ºC.
Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och
ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre
påeftermiddagen.