Den här rapporten ämnar besvara frågan om hur man bör utforma ett användargränssnitt för en mobil applikation så att antalet knapptryckningar, speciellt textinmatning, på den mobila enheten minimeras. Med mobil applikation menas i detta fall ett program avsett att köras på en mobiltelefon med en numerisk knappuppsättning. Applikationen i fråga är en resesökningsfunktion ämnad för lokal busstrafik; för testsyften används hållplatser inom Jönköpings län.Ett designkoncept utformades baserat på ett Menysystem bestående av alfabetsgrupper för inmatning av namn på orter och hållplatser. Utifrån detta utvecklades en prototyp i Java Micro Edition som sedan kunde utvärderas och modifieras efter ett mindre användartest.Prototypen testades på tre personer efter en metodik som utformats på mjukvaruföretaget Apple. Resultatet visade en allvarlig brist, som lyckligtvis är enkel att korrigera.

The mission was to create a prototype of a menu system for the companySystem Andersson AB. The instructions were that it has to be as interesting andmodern now as in 20 years. We had to look at technology from the cutting edgeof development to make our prototype survive in the future. WindowsPresentation Foundation (WPF) was the technique we focused on. There areonly a few applications that take advantage of WPF today, but it is predictedthat WPF will be the next generation method for developing applications to theWindows platform.To make our menu visually appealing, easy to use and at the same timefunctional, we followed the clear path and guidelines that are available ininteraction design.

Målet med detta examensarbete har varit att utveckla en mobilapplikation till Android som på ett användarvänligt sätt exponerar de webbtjänster som företaget TLab West AB?s säkerhetssystemSentrion tillhandahåller. Företaget har introducerat ett nytt kommunikationsprotokoll baserat på JSON till Sentrionsystemet vilket har testats och använts av vår applikation. Det främsta effektmålet företaget velat se är ett utökat stöd av funktionaliteten som systemets webbserver erbjuder, och detta med ett tydligt och lättmanövrerat användargränssnitt. Detta har åstadkommits genom att övergå ifrån det befintliga webbgränssnittet till en native Android applikation som utnyttjar det nya JSON kommunikationsprotokollet med ett snabbt och intuitivt Menysystem.

Ro Rollytech AB är ett företag med visioner om ett nytt träningssystem för rullskidåkare, där åkaren ska kunna samla in data under träning/tävling och sedan få möjligheten att utvärdera denna efter passet. I ett samarbete mellan Luleå tekniska universitets avdelning för Industriell design och Institutionen för systemteknik fick Rollytech under våren 2006 chansen att påbörja arbetet med sin idé. Ett digitalt träningstillbehör skulle utvecklas utrustad med en touch screen för navigering och med teknik som skulle möjliggöra trådlös kommunikation mellan träningstillbehöret och en rullskida. Den rullskida som skulle användas var en ny del av Rollytechs sortiment: en skida i glasfiberkomposit som Rollytech samtidigt hade under utveckling i företagsorten Öjebyn. Arbetet med att ta fram tillbehörets skal skedde genom ett examensarbete av Alexandra Teterin och Erika Hedvall som avslutning på deras studier i Industriell design.

Ro Rollytech AB är ett företag med visioner om ett nytt träningssystem för rullskidåkare, där åkaren ska kunna samla in data under träning/tävling och sedan få möjligheten att utvärdera denna efter passet. I ett samarbete mellan Luleå tekniska universitets avdelning för Industriell design och Institutionen för systemteknik fick Rollytech under våren 2006 chansen att påbörja arbetet med sin idé. Ett digitalt träningstillbehör skulle utvecklas utrustad med en touch screen för navigering och med teknik som skulle möjliggöra trådlös kommunikation mellan träningstillbehöret och en rullskida. Den rullskida som skulle användas var en ny del av Rollytechs sortiment: en skida i glasfiberkomposit som Rollytech samtidigt hade under utveckling i företagsorten Öjebyn. Arbetet med att ta fram tillbehörets skal skedde genom ett examensarbete av Alexandra Teterin och Erika Hedvall som avslutning på deras studier i Industriell design.