Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att Mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till Mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt Mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna Mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång.

Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och Mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Målet med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation till KTH:s och ICT:s webbportal avseende utökning av tjänster för förmedling av sommarjobb, Mentorskap, studiebesök och projektidéer. Syftet är att beskriva hur de fyra tjänsterna kan fungera i interaktionen mellan användaren och webbportalen. Det hela sammanställdes i en kravspecifikation med hjälp av användarfall. Metoden som valdes för att genomföra arbetet var aktionsforskning. Första steget i metoden var att studera webbportalen och sedan genom intervjuer och diskussioner ta fram användarfallen.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat Mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

De första försöken till att systematisera Mentorskapet förekom redan på grekernas tid, 1000 fkr då kung Odysseus utsåg sin gode vän Mentor att vårda och fostra hans familj medan han själv deltog i det Trojanska kriget. Trots Mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrän på 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lär- och kunskapstörstiga samhälle med ett högt tempo blir det alltmera angeläget med eftertanke och reflektion kring både arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för såväl personlig- som karriärmässig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har även möjliggjort öppningar för andra Mentorskapsmetoder.

Eriksson, Martin (2009). Lärande i Mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen. Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University. Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen.

Uppsatsen beskriver lärares och elevers syn på elevinflytande i skolan samt hur lärarna skulle vilja förbättra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte är så stort och att det minskar med stigande ålder. Samtidigt finns det ett ökat tryck på elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med lärare samt ett tjugotal intervjuer med elever från år fem till år nio. Resultaten från intervjuerna visar på att elever inte har så stort inflytande som de vill.

Ämnet för den här uppsatsen var i första hand Mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt.Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att Mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om Mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a.

I denna studie har syftet varit att ta reda på Hur nya lärare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frågeställningar kring Mentorskap, föräldrakontakt, administrativt arbete, påverkan från kollegor och ledning samt krav och förväntningar. Med insikt kring dessa områden ville vi skapa en ökad trygghet och förståelse för vår första tid som lärare.Studien byggde på en enkätundersökning som besvarades av 32 lärare och 11 skolledare. Enkäterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

Bakgrund: Efter 1 juli 2011 ska alla lärare som tar examen gå igenom ettobligatoriskt introduktionsår med en mentor, för att få ansöka om lärarlegitimation.Mentorskap för nya lärare är något som har diskuterats länge i såväl den svenska sominternationella skoldebatten. Att studera och analysera de erfarenheter som nya lärarehar av den första tiden i yrket är av vikt för den fortsatta diskussionen om hur ettMentorskap kan utformas för att bäst stötta de nya lärarna i yrkesblivandet.Syfte: Syftet med föreliggande examensarbete är att belysa nya lärares erfarenheter avden första tiden i läraryrket, samt vilket introduktionsstöd (särskilt Mentorskap) somkan behövas då.Utifrån tidigare forskning samt en intervjustudie med fyra lärare kommer följandemer precisera frågeställningar att analyseras:- Hur uppfattar de nya lärarna relationen mellan lärarutbildning ochyrkespraktik?- Hur erfar de nya lärarna yrkesstarten med avseende på eget förhållningssättoch agerande, samt aktuell skolkultur?- Vilka eventuella möjligheter och svårigheter kan ett introduktionsår medMentorskap innebär vid yrkesstarten enligt de nya lärarna?Metod: Genom en studie av tidigare forskning identifierades centrala teman i läraresyrkesblivande. Dessa teman ligger till grund för examensarbetets syfte ochfrågeställningar, vilka belystes genom en halvstrukturerad intervjuundersökning medfyra nyblivna lärare.Resultat: Intervjuerna visar att den inkongruens som finns mellan lärarutbildningensteori och yrkets praktik upplevdes som problematisk under lärares första tid i yrket.Dock verkade en brist på bekräftelse och klara ramar för lärararbetet påverka de nyalärarna mer, där även olika lärarkulturer påverkade hur man anpassar och lär sig somny lärare. Att inte ha tydliga riktlinjer eller någon erfarenhet att luta sig mot innebaratt de nya lärarna sällan kände sig riktigt nöjda eller färdiga med arbetet, vilket oftaledde till besvikelse och frustration.

ABSTRACT Lotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö Högskola Många elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige och medför mycket lidande för den drabbade människan. En ständig andfåddhet, trötthet och hosta leder till en livslång kamp för den drabbade. Exacerbation är ett återkommande skov av grundsjukdomen KOL och yttrar sig i en förvärrad dyspné, skapar ett livshotande och ångestskapande tillstånd. Syftet med litteraturstudien var att belysa åtgärder som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att förebygga exacerbation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. I resultatet framkom följande kategorier: Undervisning och Mentorskap.

Inom Polismyndigheten i Skåne pågår ett Förändra-program, vilket går ut på att medarbetare som av olika skäl vill byta arbete har möjligheten att göra det med stöd i detta program. Deltagarna ska även få en djupare insikt om sina och andras behov och värderingar. Programmet pågår under ett år och innehåller ett flertal internat, med inriktning på individen, ett Mentorskap, samt arbete på olika praktikplatser. Vårt syfte är att analysera konsekvenserna av Förändraprogrammet med avseende på individuellt lärande. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio personer som deltagit i Förändraprogrammet.