Bakgrund: Intensivvård innebär att förebygga och behandla hotande eller manifest svikt i ett eller flera organsystem hos svårt sjuka patienter. När den nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskan påbörjar sitt arbete på en intensivvårdsavdelning inleds en övergångsperiod. Denna kan pågå upp till två år och är en kritisk period där den nyanställda sjuksköterskan kan känna sig stressad och överväldigad. Mentorskap är en form av handledning där mentorn bland annat agerar som guide och förebild och tillhandahåller kunskap och råd inför den nya rollen. För drygt två år sedan påbörjades ett Mentorprogram på en intensivvårdsavdelning i en storstadsregion i Sverige.

Det är mycket aktuellt med att ordna Mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade Mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI Mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Det är mycket aktuellt med att ordna Mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade Mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI Mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Nästintill hälften av alla nya företag går under inom loppet av tre år, men det går att rädda många företag från undergång till att istället visa tillväxt. Receptet för detta är mentorskap, enligt ALMI Företagspartner i Örebro, som dragit igång ett Mentorprogram genom vilket de hoppas kunna reducera dessa siffror men också bidra till ökad tillväxt i de företag som faktiskt överlever. Mentorskap ger tillgång till bland annat erfarenhet och kunskap, att få ta del av detta kan vara avgörande för nystartade och växande företags fortsatta utveckling. Mentorskap kan således vara ett sätt att främja lärande och tillväxt i små och medelstora entreprenöriella företag och därigenom bidra till dess överlevnad. Uppsatsens syfte är att utifrån ALMI Örebros Mentorprogram undersöka huruvida mentorskap är ett bra sätt att stimulera företagande på.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras Mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av Mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

SammanfattningProblemdiskussion: Inom området ledarskap så domineras de högre positionerna av männen, och har så alltid gjort. Kvinnorna som vill avancera stöter på fler svårigheter än män, och detta fenomen har sedan 1986 benämnts The Glass Ceiling ? då begreppet först dök upp i Wall Street Journal. Kvinnor verkar alltså slå emot ett glastak på sin väg mot toppen, som hindrar dem från avancemang. För att överbygga hindren har en del olika lösningar föreslagits i befintlig forskning, och vi har valt att fördjupa oss i ämnet externt mentorskap.

Sweden is known to be one of the world?s most equal countries. Nevertheless, out  of  Sweden?s 262 listed companies, only seven  of  them  has  a  female  president, which  is  equal  to  3,4  percent. To  counteract  these  numbers  there  are  several  possibilities.  One  arrangement  that  is  highly  controversial     is  affirmative  actions.  But  there  are  other  options,  for  instance  more  and  more female  networks  are  starting  to  rise  and  many  of  them  also  offers  a  mentoring  program  where  the  mentee  gets  the  opportunity  to  learn  from  someone  with  more  experience.The  purpose  of  this  study  is  to  examine  what  difference  the  female  network  Q80,  with  focus  on  its  mentoring  program,  is  doing  for  the  mentee.  As  an  underlying  purpose  the  study  is  also  examining  what  visions  and  attitudes  the  management  and  the  mentors  is  communicating  within  Q80.  The  focus  is  mainly  on  the  visions  of  Q80,  menas  mentors  and  business  exceeding mentorship.  A  survey  has  been  carried  out  among  mentees  from  three  different  seats of mentoring  programs  where  they  have  answered  19  different  questions  regarding  their  time  as  a  mentee.  Furthermore  interviews  have  taken  place  with the management  of Q80  and  two  mentors.  The  results  are  analyzed  based  on  theories  about  gender,  women  in   management,  leadership,  mentoring  program  and  organizational structure.  The  result  shows  that  Q80i  as  a  source  of  inspiration  and  a  support  for  the  category  of  "career  women"  with  its  core  mission  to  strengthen  the  participation of  individuals  on  a  personal  level  more than  to  work  to  even  out  the  gap  in  the  Swedish  labor market.

I en mer konkurrenskraftig värld måste anställda arbeta snabbt och effektivt för att generera vinst åt företagen. Fokus skiftar från välmående av sina anställda till företagets ekonomiska resultat. En negativ konsekvens av detta kan vara att kollegor och chefer inte investerar tid och energi för att hjälpa nyanställda att utveckla sin kompetens. För att motverka detta krävs det att företagen satsar på sina anställda, exempelvis genom mentorskap.Syftet med denna studie är att ge förbättringsförslag på mentorskap inom svenska teknikföretag, genom att genomföra en fallstudie på företagen Grontmij AB och Ericsson AB. Studiens huvudfråga är: Hur kan mentorskapen inom svenska teknikföretag förbättras? Studien ger en inblick i hur mentorskap kan och bör användas i praktiken.Mentorskapsformer som har tagits upp i detta arbete är formellt och informellt mentorskap, med en intern eller extern mentor.