Sweden is known to be one of the world?s most equal countries. Nevertheless, out  of  Sweden?s 262 listed companies, only seven  of  them  has  a  female  president, which  is  equal  to  3,4  percent. To  counteract  these  numbers  there  are  several  possibilities.  One  arrangement  that  is  highly  controversial     is  affirmative  actions.  But  there  are  other  options,  for  instance  more  and  more female  networks  are  starting  to  rise  and  many  of  them  also  offers  a  Mentoring  program  where  the  mentee  gets  the  opportunity  to  learn  from  someone  with  more  experience.The  purpose  of  this  study  is  to  examine  what  difference  the  female  network  Q80,  with  focus  on  its  Mentoring  program,  is  doing  for  the  mentee.  As  an  underlying  purpose  the  study  is  also  examining  what  visions  and  attitudes  the  management  and  the  Mentors  is  communicating  within  Q80.  The  focus  is  mainly  on  the  visions  of  Q80,  menas  Mentors  and  business  exceeding Mentorship.  A  survey  has  been  carried  out  among  mentees  from  three  different  seats of Mentoring  programs  where  they  have  answered  19  different  questions  regarding  their  time  as  a  mentee.  Furthermore  interviews  have  taken  place  with the management  of Q80  and  two  Mentors.  The  results  are  analyzed  based  on  theories  about  gender,  women  in   management,  leadership,  Mentoring  program  and  organizational structure.  The  result  shows  that  Q80i  as  a  source  of  inspiration  and  a  support  for  the  category  of  "career  women"  with  its  core  mission  to  strengthen  the  participation of  individuals  on  a  personal  level  more than  to  work  to  even  out  the  gap  in  the  Swedish  labor market.

The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the Mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is Mentorship gendered? Can the Mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed?By interviewing seven Mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect Mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not.Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate.

The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people?s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred.

Because of the currently large recruitment needs within the Swedish nuclear powerindustry, it is necessary to recruit trainers from other recruitment groups than that ofexperienced operators at nuclear power plants. The foundation for a trainingprogram regarding these recruitment groups, here called ?aspirants?, has in this thesisbeen prepared. It contains a suggestion for main topics in the program. It also includesdiscussion on the balance between forms of education and a concrete example ofhow a lesson could be performed.These suggestions has been developed through analysis of interviews and surveyresponses from student groups most suited for the propositioned trainee program,and individuals with service as a trainer or closely linked to training activities withinthe industry.The analysis suggests that the candidates gets, besides the opportunity to practice asoperating staff before the theoretical training begins, a training program, tightly boundto the power plant with multiple instances of practice and the chance of going intothe power plant and see how things that are being raised in theory, look in real life.The practice, in addition to helping to create an understanding of the plant, it will facilitate networking with the operations staff to build a relationship and trust.Candidates should have plenty of opportunity to educate and see both other aspirantsand experienced trainers train.

The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people?s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred.

Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att Mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för Mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa Mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med Mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av Mentorer, vad de anser bör ingå i Mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om Mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Att arbeta som sjuksköterska innebär bland annat att ha en ledarskapsroll, oavsett nivå i organisationen. Det finns många faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskapsroll. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar. I resultatet framkom faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskap; sjuksköterskans personliga egenskaper, kommunikation och samarbete, delegering, tid och utbildning.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att Mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till Mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till Mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika Mentorer, på samma skola, arbetar med sitt Mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex Mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna Mentorskapet. Historiskt har en Mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång.

The ways designers work with craftsmen in other countries can vary alot,but still there are many similarities. In this study we make comparisonsbetween a number of projects involving three different designers and artisansin other countries and parallel that to our own work in South Africa.What we have seen is that there is some common denominators betweenthe different projects that are being taken care of in different ways.Some things that commonly attract the designers seem to be the skills ofthe craftsmen, as well as their colouring, patterns and materials. A furthercommon denominator in the projects is that people?s perception of qualityhas become an important issue. The products that are being developedare often sold in the country of the designer, and therefore a needto insure that the quality of the products is up to the standards expectedin that certain country has occurred.

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar.

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlända och det hälsofrämjande synsättet har idag blivit centralt i utformningen av många etableringsinsatser. Många nyanlända har en lång process framför sig då de många gånger har ett stort bagage med sig från krigshärjade länder och många otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, många synpunkter visar på en bristfällig hantering, där stödinsatser inte är tillräckligt anpassade och kunskap förbises. Stödåtgärder som idag erbjuds är den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program där Mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts är att belysa vilket stöd Mentorerna erbjuder de nyanlända och hur Mentorerna arbetar med de nyanlända.Metod: För att erhålla kunskap om vilka stödåtgärder som erbjuds och hur de används av Mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma Mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika huvudkategorier, Att lägga upp individuella strategier mot mål, Skapa förutsättningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsättningar till personlig utveckling. Mentorerna använde olika strategier för att stötta deltagaren framåt i den aktiva förändringsprocessen varav alla är individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna använde sig av en blandning av många olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..

In May 2008, the Swedish Government proclaimed several proposals in order to increase the status of the teaching profession. One of the proposals was that each teacher should be obligated to obtain a "teaching license" to be allowed to teach. The license/certification will guarantee that the teacher has the sufficient knowledge of pedagogy and subject obtained from University. The existing teachers who do not hold a proper certification today will be given a certain time period to attain one. The teachers that are certificated teachers but that are giving lessons in subjects not certificated in will be given a chance to obtain the proper knowledge of the subject.

Titel: Value stream mapping in practice ? A case study at Light MyFireAuthors: David Rydman and Tomas ÖnnemarMentor: Veronica Ülgen SvenssonExaminer: Åsa GustafssonBackground: Companies push their prices in today's markets to be competitive, which means that companies need to find ways to reduce costs while maintaining profits. (Cudney, 2009) According to Bergman and Klefsjö 2007, the basic rule of quality improvement says "there is always a way to achieve higher quality at a lower cost". One way is to improve a company's processes to get a more efficient flow and improvements that may cut costs. (Bergman & Klefsjö, 2007) Why it's important to look at the processes are that they often contain waste that can be eliminated.

Studiens syfte var att undersöka om Mentorssamtal med elever och ökad kontakt med Mentorselevernas föräldrar gör att elevernas måluppfyllelse ökar. Undersökningen avsåg att belysa Mentorers, föräldrars och elevers uppfattningar om Mentorssamtalen, men även att göra jämförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var också att försöka bidra med information som kan utveckla Mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkäter användes till elever och föräldrar i år 6 på en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer användes för att intervjua den utvalda gruppens fyra Mentorer.

Ett av gymnasiesärskolans uppdrag är att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesärskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som använts är en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, där rektorer, arbetslagsledare, lärare och före detta elever från tre gymnasiesärskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar på att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesärskolans förberedelsearbete, något som stärks av Lpf 94. På skolorna finns ett nära samarbete mellan elev, Mentor och studie- och yrkesvägledare samt i två av fallen även ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.