Uppsatsen är en studie av Mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av Mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade Mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en Mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för Mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter.

Syfte: Att se hur en mindre kommuns ledningsorganisation arbetar med Mentorskap i dagsläget och hur väl rustade de är inför framtiden då Mentorskapet skall kopplas till en lärarlegitimation.Frågeställningar: Har kommunen ett organiserat Mentorskap? Anser ledningsorganisationen att det finns ett behov av Mentorskap? Hur väl förberedd är ledningsorganisationen i kommunen för införandet av ett Mentorskap inkluderat i en lärarlegitimation?Teori: Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet om att lärande i huvudsak sker genom kommunikation.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa intervjumetoden med strukturerade frågor som utgångspunkt.Resultat: Vårt resultat visar att den kommun som vi har undersökt har haft ett fungerande Mentorskapssystem med högskoleutbildade Mentorer. I dagsläget existerar inte detta system då det inte har funnits någon efterfrågan på Mentorer. En orsak kan vara den höga medelåldern på de anställda pedagogerna i kommunen och den låga omsättning av personal. Behovet av ett organiserat Mentorskap har emellanåt uppstått och ledningsorganisation har då skapat olika tillfälliga lösningar.

Syftet med studien var att undersöka Mentorskapets tre funktioner, karriärutveckling, social support och som förebild, på en svensk revisionsbyrå, BDO AB. Detta gjordes genom en fallstudie där BDO definierades som fall. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två Mentorer och tre lärlingar från organisationen. För djupare kunskap om BDO analyserades även interna och externa dokument från organisationen. Tolkningen av empirin skedde genom en analysmodell som växte fram med hjälp av tidigare forskning.Mentorskapets tre funktioner, karriärutveckling, social support och som förebild, påträffades på revisionsfirman.

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är Mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av Mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att Mentorskapet utformas olika beroende på relationen till Mentorn och arbetslaget, synen på Mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden.

?Optimizing the workflow of hydraulic reservoir tanks? is a degree project made by Jonas Olsson, student within the faculty of technology and science, during spring semester 2012. The project comprise 22,5 ECTS.Volvo Construction Equipment, located in Arvika, was the client in this project. The Mentor at Volvo CE was A?sa Barck, and the Mentor at Karlstad University was Monica Jakobsson.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras Mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av Mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett adept- och Mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

It can be difficult for young people to find their first job; a solution to this problem may bethrough temporary work at a staffing agency to gain their first experience. As temporary workers,individuals are often forced to frequently change their jobs, which require that the company'sprocesses for introduction are able to transfer the needed knowledge and the temporal employee´s capacity to quickly learn a new role. Knowledge management and knowledge transfer areimportant aspects to most organizations, but how are these aspects used when introducing temporarystaffing personnel to new work? The purpose of the study is to identify the process oftemporary staffing to identify possible suggestions for improvement based on principles ofknowledge transfer. The research question "How can the transfer of knowledge be developed forthe introduction of new staffing personnel?" is divided into sub questions;? ?How is the processto hire temporary staff performed??, ?What problems can occur in the process of introduction ofnew temporal staff?? and ?How can ICT be used to support the introduction of temporal staff??.The theoretical framework is based around theories of the context in which the knowledge transferred,what type of knowledge is to be transferred, the channels that are possible to use to transferknowledge through, employees function as channels to transfer knowledge with a special emphasison the role of the Mentor, and the transferee's own motivation and the capacity to receivethe knowledge that is being transferred.To understand the process of hiring temporal staff, a survey was performed using open-ended interviewswith consultants at employment agencies, and with the support of the frameworkDELTA Meta Architecture.

The study describes six upper secondary school students? thoughts of and stories about Mentors and Mentorship in secondary school. The Mentorship has been studied with a hermeneutic approach from a narrative pupil relational perspective, which is influenced by the phenomenological humanity perspective. The aim of this study is to describe a few pupils? life worlds and to try to interpret how they describe and explain their own behavior related to Mentorship and their Mentors.

Ämnet för den här uppsatsen var i första hand Mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan Mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både Mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och Mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt.Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att Mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om Mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a.

Det är mycket aktuellt med att ordna Mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade Mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI Mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Det är mycket aktuellt med att ordna Mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade Mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI Mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.