Nu för tiden finns nästan inga av de gamla järnvägsparkerna kvar. De ansågs vara för kostsamma och att de inte längre hade någon funktion att fylla. Skulle man kunna använda sig av designen och tankarna bakom när man anlägger nya järnvägsparker? Jag vill i detta arbete därför lyfta fram dessa parker. Jag har genom litteraturstudier och studiebesök på järnvägsmuséet i Gävle tittat närmare på hur parkerna var designade gällande utformning och växtval.

Arbetet syftar till att fördjupa vår egen kunskap om massage i skolan. Vi vill påvisa huruvida våra tankar kring massage i skolan stämmer överens med den uppfattning som elever och lärare har. Vårt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock på undersökningen som utgörs av både en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att få svar på om elevernas beteende gentemot varandra och mot läraren förändras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn föräldrarna har på massage i skolan samt vilka olika arbetssätt det finns angående massage och beröring.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater.För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet..

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen.

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades.

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fått svara på frågor om utevistelsen på förskolan. Syftet var att ta reda på vad pedagogerna själva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. Frågorna gällde både vistelsen i den planerade miljön på gården och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse på förskolan. Några av fördelarna som nämndes var god motorikträning och social träning. Sedan belystes även vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanåt.Minst en gång om dagen går de ut med barnen på gården och de flesta försöker komma iväg till skogen en gång i veckan.

Surdegsbrödet har förekommit i den mänskliga historien sedan 7000 år tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste åren frekvent synts såväl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmärksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen är idag konsumentinriktad och endast ett fåtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever på den tuffa marknaden. För att produkten ska sälja är det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pågående forskningsprojekt är en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning på livsmedelsforskning.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser.

A good flow of information in organizations is one of the key aspects of how we define a well-functioning organization. The information flow could be internal as well as external between actors within as well as outside of the organization. In a logistics organization this flow of information is equally important as in any other kind of organization. In this paper we have explored information flows in logistics organizations by applying, boundary spanning and the mobile-stationary divide perspective. In boundary spanning the main goal is to erase or relocate some of the boundaries within an organization, in our case to make the flow of information internally as well as externally better.

Syftet med denna studie är att belysa tre pedagogers inställning till sitt jämställdhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jämställdhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nå fram till syftet har två frågeställningar utformats. Både observationer och intervjuer har använts som metod för att få svar på frågeställningarnaoch för att nå fram till syftet. Studiens fokus är att undersöka vad som händer i mötet mellan pedagog och barn i lämningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad när de hälsade på flickor och pojkar, de hälsade välkomnande och positivt på alla barnen.