?Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor.Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen. .

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

Syftet med vår studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhåller sig till lärande för hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollärarna har ett gemensamt förhållningssätt mot lärande för hållbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. Lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp och pedagogerna är överens om att det krävs kunskap och fortbildning för att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta för ett lärande för hållbar utveckling..

Dettaexamensarbeteharundersökthurruttplaneranvändsunderdentidsomfartygframförsiområdebelagtmedlotsplikt.Undersökningenharävenomfattathuranvändningenpåverkarsamarbetetmellanfartygsbefäletochlotsensamthurnavigationssäkerhetenpåverkas.Dettahargjortsförattutrönaomdetfinnsettbehovattreformeradetsättpåvilketlotsningengenomförsisyfteattökanavigationssäkerhetenochförbättrasamarbetetmellanlotsenochfartygsbefälet.TillgrundförexamensarbetetliggerenenkätundersökningsomriktatsigtillallaaktivalotsariSverige.Idennaåterfannsenradfrågeställningarsompåolikasättkoppladetilldefrågeställningarsomnämndesiförstastycket.Enkätundersökningenmöttesavintresseochdeltagarantaletblevhögt,vilketgerstudienhögvaliditet.Enkätundersökningenkompletterasavenlitteraturstudiesamtenintervju.Slutsatsenmankandrafråndengenomfördastudienärattlotsaranvänderruttplanerpåettannorlundasättjämförtmedhurdessanormaltanvändsombord.Sjöbefälärvanavidatthaenfysiskplan(häråsyftasbådeenplanipapperssjökortellerECDIS)vilkenmanrefererartillförkontrollavblandannatkurser,girpunkter,girradierochkontrollmetoder.Lotsennavigeraristörreutsträckningutifrånen?mental?ruttplansombyggermerpåerfarenhet,lokalkännedomochkänslaförlotsområdetsnycker.Förattnavigationssäkerhetenskallvaratillfredställandebehöverfartygsbefäletföljaupplotsensnavigation.Tillföljdavbristfälligtproduceraderuttplanerochandraanledningarbristerdennauppföljningoftaelleruteblihelt.Samarbetetkringnavigationenpåverkassåledesavhurmananvänderruttplanenochtillföljdavdetpåverkasnavigationssäkerheten.Envälgenomarbetadruttplangerökademöjligheterförettbättresamarbeteochdärmedökadnavigationssäkerhetochtvärtom..

 Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer.

This is a qualitative study with the aim of getting better knowledge and understanding of how people with mental illness experience having access to a public communication channel. The study builds upon qualitative interviews with four participants of a radio project called Radio Totalnormal (RTN). RTN is a community radio station where people with mental illness do radio. The study focuses on how the respondents describe the participation in the project and how it has affected their self-image. The analysis uses the concept of empowerment and four social psychological concepts: social responsivity, asocial non-responsivity, abstract sociability and concrete sociability.

Personliga tränarna är en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjälpa individer på olika nivåer när det handlar om fysisk och Mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populärt och många utbildar sig idag till personlig tränare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig tränare, och därför kan det vara väsentligt att undersöka hur det talas om personliga tränare då det konstruerar och reproducerar berättelsen om den verklighet de lever i och att det påverkar förståelsen av yrkesrollen. Syftet är att belysa vilka versioner som framträder av hur personliga tränare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien är inspirerad av socialkonstruktivism har därför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgångspunkt i professions- och kompetensteori.

The purpose of this thesis has been to explore the topic of business simulation from a theoretical foundation in social constructivism and theories concerning leadership as the management of meaning. The most important findings are that business simulation can be used for strategical leadership by management to create a common vision in the organisation members, which affects their perception of the business and the decisions and actions they make, which in turn can lead to a more efficient organisation that becomes better at meeting set goals. This can be viewed in different ways from different theoretical viewpoints: as inducing targeted changes in mental models to create changes in decision making and actions; as a secondary socialization process where the vision of management is externalized as a business simulation that is in turn internalized by the organisation members that participate in the business simulation, or as a way to frame and define the reality of the organisational members which creates a shared reference point against which a feeling of organisation and direction can emerge. In the future, business simulations may become increasingly used by organizations to create a common vision or to communicate a new decision to the organization members..

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust..

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

The major part of the existing research on psychological effects on participating in war or residing in a war zone shows negative effects on the person?s mental health. However not all research, from an international perspective, shows the same results. Since we haven?t found any research regarding Swedish conditions and there has been a recent implementation of a decision from the Supreme Commander regarding commanded international service for all staff within the Swedish armed forces, the question has now become more relevant.

Lärarlag under utveckling.

Mind-mindedness refers to the mother?s ability to treat her child as an individual with a mental life of his or her own. In the present study, the purpose is to investigate the relationship between the amount of mind-related comments the mother produces when the child is 9 months of age and the child?s development in language and communication at the age of 15 months. The hypothesis is that the amount of mind-related comments the mother produces has a positive affect on the child?s language abilities as well as his or her ability to initiate joint attention.

Kontorslandskap är en vanligt förekommande kontorsdesign och fördelar och nackdelar med att arbeta i sådan miljö är oklara. Syften med denna studie var att a) undersöka hur individer upplever att arbeta i kontorslandskap och vad det kan ha för konsekvenser för hälsa och arbetsvillkor, och b) undersöka deras grad av känslighet i förhållande till kontorslandskap, hälsa och arbetsvillkor. Studenter vid Beckmans designhögskola deltog i studien genom att fylla i en enkät. Resultaten visade att upplevelse av kontorslandskap var relaterat till anspänning av arbete och arbetstillfredsställelse men inte till sensory-processing sensitivitet vilket är delvis i linje med tidigare forskning. Att uppleva kontorslandskap som positivt kan kopplas till högre arbetstillfredsställelse och lägre anspänning av arbetet.