Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet på recept utvecklats som metod inom sjukvården. I Landstinget Västmanland tillämpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). På uppdrag av Landstinget Västmanland genomfördes denna studie.

Syfte:Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.Frågeställningar:Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?Metod:Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivå och målinriktningar mellan individer som bor på landsbygden respektive i städer. I studien undersöktes även om motivationsnivån skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som användes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mätinstrument användes enkäter. 73 stycken respondenter besvarade enkäten som bestod utav 17 frågor skapade efter vårt syfte och frågeställningar med uppsatsen och avslutades med en öppen fråga för att få en bredare förståelse. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS för att jämföra svaren mellan män och kvinnor men även mellan bostadsorter.

AbstractThis essay is an investigation where I try to gain an increased knowledge of the three assistants? (in the mentally disability profession) opinion about their education and their first years in their profession. I have also tried to answer the questions whether the course mentally disability/functional gives the students a good start in their profession, if there are any flaws or if something is missing in the course or if they can think of any improvements to make the course better.This investigation is performed as a qualitative interview study where three women were interviewed about their education and their first years as assistants? (in the mentally disability profession). All the interviewed women have been working in the care activity for two or three years since they graduated.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form.

Ungdomar idag når inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses även att fysisk aktivitet minskar under tonåren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan påverka fysisk aktivitet, en sådan faktor är self-efficacy. Med denna utgångspunkt ämnar studien kartlägga och jämföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Utvecklingen i Sverige har bidragit till att en stor del av befolkningen väljer en inaktiv livsstil. Aktiveras inte människokroppen tillräckligt försämras den fysiska funktionsförmågan. Det är möjligt att genom fysisk aktivitet förebygga flertalet sjukdomar då det är en av de mest effektiva ickefarmakologiska behandlingsformerna. Tidigare forskning har visat att lågutbildade är underrepresenterade ibland motionsutövare. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som kan motivera inaktiva manliga gymnasieungdomar till fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet.

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och åldersintegrering hos elever på en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jämföra det resultat med en skola på Sveriges landsbygd. Dessutom jämförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Eleverna fick svara på en enkät och resultaten analyserades och jämfördes med varandra. Resultatet visade på att skillnaderna inte var stora mellan dessa två olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras åldersintegrerade klasser..

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt träning har på psykisk och fysisk ohälsa och möjlighet till träning på arbetstid som många arbetsgivare erbjuder sina anställda, syftade denna kvalitativa studie till att få förståelse för vad som styr anställdas vilja att delta i erbjudna träningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades på halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till träning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas självförtroende och self-efficacy. Företagets friskvårdspolicy och anställdas tillgång till aktivt stöd av friskvårdspersonal, såväl som utbudet av träningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i träning.

Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR).

Syftet med uppsatsen är att studera ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i grundskolan. Uppsatsen syftar också till att studera om ett högt betyg i idrott och hälsa medför att eleverna har ett högt snittbetyg i alla ämnen. En enkätundersökning har genomförts på 61 elever samt en fristående betygsundersökning för att söka ett eventuellt samband. Resultatet av undersökningarna visar att gruppen högaktiva elever har ett högre snittbetyg i kärnämnena i jämförelse med gruppen lågaktiva elever. Undersökningarna pekar på att ju högre betyg eleverna har i idrott och hälsa desto högre snittbetyg i alla ämnen har eleverna, som grupp.