This is a paper about the process of creating meaning in speeches held by president Bush after the terrorist attacks on September 11th 2001. People need tools to orient and understand the surrounding world. They need to create a meaningful orientation in a chaotic world. Some meaning is favoured due to the prevailing social structures. Thru language discourses are produced that helps us understand how the world is constructed.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Bakgrund: Patienter i behov av intensivvård är även i behov av en plats av lugn och ro för läkning. Intensivvården är en miljö som utsätter patienter för frekventa stimuli dygnet runt. För att få möjlighet till både fysisk och psykisk läkning krävs fullständig sömn. Intensivvårdspatienter har mer ytlig sömn på grund av att sömnrytmen ofta är störd. Genom att vila mitt på dagen i sammanhängande 90 minuter kan individen kompensera för en otillräcklig nattsömn.

Introduction: HR departments have been developed to take care of the organizations most important resource: the human being. HR as a function has however faced criticism claiming that the function does not entail any value to organizations. The rest of the organization often have a hard time understanding what HR?s daily work means and thereof not having a clear image of the function?s purpose or the function?s role in the organization Aim: The purpose of this study is to describe the relationship between the organization's view of the HR department (image) and the HR department's image of themselves (identity) in order to create a greater understanding of how the HR function successfully can be a well-functioning resource in an organization's overall business. Methodology: The study was conducted in the form of a case study. We have approached the issues by taking different perspective into account, which includes HR, managers and employees.

Examensarbetet är utfört hos Aaro Systems AB, som säljer ett datasystem som hanterar bokslut, redovisning och konsolidering av ekonomisk data för koncerner. En del av detta system är ett web-gränssnitt där man kan generera och manipulera ekonomiska rapporter. Min uppgift var till en början att undersöka hur detta gränssnitt kunde anpassas för att visas på mobila enheter. Det visade sig dock fungera bättre än väntat utan några störremodifikationer så efter en vecka omdefinierade vi min uppgift till att utveckla ett övervakningssystem för kundernas applikationsservrar. Varje kund hos Aaro kör sin egen applikationsserver på plats.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

The purpose of this study is to describe how, and if, discourses about self-harm in young people has been changed from the late 90-s until today. We chose to do this by studying films where the content of self-harm is a big factor. The study is built on a narrative research, we did however analyze it as a discourse method. The issues we have concentrated on are: Is there a significant quality that describes an individual who cut themselves? How can this phenomenon be seen from a gender point of view? Is there a specific group of people who is labeled as a person who cut themselves from the public? The result from this study show us that self-injury, from symptoms of a (bad) mental state, is a strong discourse where the views from the society lets it become more acceptable.

AbstraktStudien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs..

In a time where information overload is a fact, well formulated messages is required and communication is a big contributing element for building strong brands. In the north of Sweden, Norrmejerier is one of the big actors with dominance on the dairy factor market. Through making milk products that lands in the consumers refridgerators, they are not only working for economical interest but also for improving the nature of the north of Sweden. Through visual communication, Norrmejerier shows the consumers a beneficial view of the north of Sweden which corresponds to the populations own impression of their part of the country. This contributes to a feeling of belonging that makes strong and loyal consuments. The feeling of belonging is also reflected in Norrmejeriers commercial movies, that uses the consumers conscience to make costumers. By two group interviews and a semiotic analysis of Norrmejeriers commercial movies, this study aims to examine how Norrmejerier uses qualities of the north of Sweden when building their brand.

In contemporary public debate there is currently a great deal of focus attached to environmental problems and social responsibility. This trend is noticeable within the clothing industry, where it has become increasingly popular for new brands to market themselves with an environmental and ethical profile. An anthropological approach has been used to investigate how individuals understand ethical dimensions of clothing, and relates to the consumers? ideals that are pronounced by clothing companies with an environmental and ethical profile. Interviews have been conducted with young men, a group often absent in accounts of ethical consumption.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.