Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara ?hälsosam? i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat.

Introduktion: Ätstörningar som Anorexia Nervosa (AN) och Bulimia Nervosa (BN) innebär ett folkhälsoproblem och orsakar oral ohälsa. Vid ätstörningar har individen en störd kroppsupplevelse och försöker kontrollera sin vikt och kroppsform. Under de senaste decennierna har det skett en omfattande ökning i förekomsten av ätstörningar. Syfte: Att beskriva oral hälsa vid ätstörningar.   Frågeställningar: Hur påverkas den orala hälsan av sjukdomen AN? Hur påverkas den orala hälsan av sjukdomen BN? Metod: Designen är en litteraturstudie i området oral hälsa och ätstörningar.

The purpose of this study is to describe how, and if, discourses about self-harm in young people has been changed from the late 90-s until today. We chose to do this by studying films where the content of self-harm is a big factor. The study is built on a narrative research, we did however analyze it as a discourse method. The issues we have concentrated on are: Is there a significant quality that describes an individual who cut themselves? How can this phenomenon be seen from a gender point of view? Is there a specific group of people who is labeled as a person who cut themselves from the public? The result from this study show us that self-injury, from symptoms of a (bad) mental state, is a strong discourse where the views from the society lets it become more acceptable.

AbstraktStudien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs..

Traditional retouching, where you make the body of a female model in a magazine thinner, has been common for a long time and is well known. Several studies indicates that showing ultra-thin images of female bodies in media can lower the body satisfaction of ?ordinary? women which in some cases can lead to dangerous eating disorders. But in 2010 Swedish female magazine VeckoRevyn introduced a new type of retouching: Making some catwalk models bodies bigger instead, which we decided to call opposite retouching. This kind of retouching is aiming to widen the ideal picture that is sent out of how the female body should look like, and therefore having the readers reach a higher body satisfaction and becoming more at peace with the own body.

Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Att använda sig av fler metoder än enkäter och skriftliga frågor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhället att delta på sina egna villkor. En varierad medborgardialog är särskilt viktig i diversifierade bostadsområden. Att få vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskänsla i bostadsområdet. Delaktighet och medbestämmande har visat sig vara särskilt betydelsefullt för boende med utländsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan är en gemensam förtroendegrund.

Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                             Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                             För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben. .

AbstractDetta är en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 män och 32 kvinnor. De fick genom ett frågeformulär svara på frågor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriärbeslut (44 %). Delar av frågeformulären kodades sedan utifrån kategorier från en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Den palliativa vården innefattar inte bara patienten utan i många fall också de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vården. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehållsanalys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ ansats.

Objective: From the patient?s perspective describe communication difficulties, which can arise, and how they are handled in their contact with public health care and illustrate their needs of communication.Method: A study of literature was carried out to receive a background and an insight in previous research concerning the subject area. Twelve women with hearing loss was asked to complete a questionnaire, with open questions, regarding communication difficulties in health care situations.Sample: For the literature review, scientific papers were selected via the database, PubMed using relevant keywords. Seven were selected for closer review. For the survey study twelve women were asked to participate which ten of those responded.Results: The study of literature shows that communication difficulties occur in public health care between patients with hearing loss and the nursing staff.

The study investigates the use of collection and treatment wagon for piglets in relation to castration. The importance of good and ergonomically designed tools in pig stables can probably reduce the risk of suffering from musculoskeletal disorders (MSD). During the last 20 years the number of pig farms has decreased and at the same time the herd sizes and the number of pig keepers have increased (Statistic Sweden (SCB) 2007). As a consequence, the pig keepers have more pigs to take care of, treat and neuter and spend more of their daily work in these large confinements. This also means that the repetitive work e.g.

The family and relatives caring of older people in Sweden lies on an old tradition. By legislation the responsibility for the older people has gone through a development from the family to the society. According to the new social service law (2000) it is not that clear that the utmost responsibility lies on the society. According to the social service law ( 5th chapter, 10 §) the municipality should ease things up by giving support and relief for relatives taking care of older people, prolonged ill and function disabled people. The purpose with the study was to examine how the family care givers are finding their everyday work and their experience of the support that the society is giving.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika åsikter om huruvida människor kan bibehålla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi är på att föreställa oss dofter jämfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmåga är sämre för dofter än för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, där den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegränsad tillgång under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet är att om deltagarna kan föreställa sig ett objekt för sitt inre så är de inte så beroende av återexponering. Resultatet visade inte på någon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt går resultatet i hypotesens riktning.