AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. När det nu har gått ett läsår är det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den här studien är att undersöka gymnasielärarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utsträckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lärande, såsom innehåll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lärare om vad utbildning i entreprenörskap innebär. För vissa lärare är entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

Den svenska hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar de sista decennierna. Det ställs större krav på kostnadseffektivitet utifrån den ekonomiska situationen. En motsättning finns mellan medicinens möjligheter och vårdens resurser. Arbetsgivare har till uppgift att tillgodose behovet av sjukvård och samtidigt uppfylla kravet på en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor som ges möjlighet att utveckla sin kompetens i en stimulerande arbetsmiljö, har förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse.

Every day we make numerous decisions. Some are better than others. Intuitive decisions usually results in less good decisions when we do not reason about our choices. Research has been interested about the process that is behind how we make good decisions. Decisions we face every day, such as when we shop, determined using various mental shortcuts that we use unconsciously.

SammanfattningBakgrund: Varje dag används vitala parametrar inom vården för att bedöma en patients tillstånd. Användingen och tolkningen av de vitala parametrarna påverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvårdspersonalen. Patientens säkerhet och lidande påverkas av användningen av vitala parametrarinom vården.Syftet var att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall.

Libraries exist around us and for most of us they are a part of our every day life. But how often do we stop and think about their meaning?Libraries in fiction are usually not the center of the narrative, they play a role quietly in the background and offer a backcloth to the story. Yet they are a vital part of the story. Without them a big part of the magic in the stories would be lost.And what is their role in our lives? What do the libraries mean to the books they harbor, the readers who seek them out and society in which they have their axiomatic role?This essay?s focus is my story ?Between the shelves?, which is about the young girl Julia and the mysterious passageway she discovers in her local library.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.

Mind-mindedness refers to the mother?s ability to treat her child as an individual with a mental life of his or her own. In the present study, the purpose is to investigate the relationship between the amount of mind-related comments the mother produces when the child is 9 months of age and the child?s development in language and communication at the age of 15 months. The hypothesis is that the amount of mind-related comments the mother produces has a positive affect on the child?s language abilities as well as his or her ability to initiate joint attention.

Bakgrund: Det är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av läkemedelsbehandling för återkoppling till ordinerande läkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala äldrevården har en konsultativ roll, är informationen mellan henne och vårdpersonalen, som är nära patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av läkemedelskedjan är av central betydelse för att minska onödigt lidande för den äldre patienten i form av läkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskan i kommunens äldreomsorg följer upp läkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, särskilt i de fall när patienten själv inte har förmåga att uttrycka sitt mående i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

BakgrundFokus i barnomsorgen har under senare år skiftat och nu har pedagogiken en större roll i förskolan än tidigare. Detta innebär att pedagoger bör arbeta med barns inlärning. För att ett lärande ska ske behöver barn känna sig trygga vilket lyfts av både nationell och internationell forskning.SyfteSyftet med studien är att belysa pedagogers och psykologers tankar och åsikter kring barnens möjligheter att skapa trygga relationer till pedagoger på förskolan.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie där intervju är redskapet som använts. Fyra pedagoger med lång erfarenhet av arbete på småbarnsavdelning samt en psykolog intervjuades. Genom noggrann analys och bearbetning av det insamlade materialet diskuterades ett resultat fram.ResultatI resultatet framkom det att de yngre barnens vistelsetider har ökat betydligt under senare år.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans.