Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

The purpose of this paper is to analyze the employers? responsibilities for rehabilitation ofemployees in Sweden, who due to illness or injury are unable to work. The process of therehabilitation will be analyzed in a gender perspective. A minor comparative study aboutrehabilitation in Denmark will also be carried out. The purpose is to see how the process ofthe rehabilitation is designed for those who due to illness or injury are unable to work, whichfactors that affects the rehabilitation and which differences there are between Denmark andSweden regarding the employers responibility for rehabilitation.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är något i princip alla människor behöver för att må bra fysiskt och mentalt. Några som är i extra stort behov av fysisk aktivitet är personer med psykisk ohälsa då de ofta också drabbas fysisk ohälsa. Bland annat beroende på att passivitet kan vara ett symtom och att en del psykofarmaka ger metabola störningar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av motion hos personer med psykisk ohälsa samt faktorer som kan vara motiverande.  Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om   motiverande faktorer och upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Studien baseras på åtta kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Willman & Stoltz (2012) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget  är hämtat från Cinahl, psycinfo samt Pubmed och artiklarna är publicerade mellan 2000-2013.  Resultat: Dataanalysen gav tre huvudteman.

I dagsläget finns det inga psykometriska instrument som är specifikt anpassade för kampsportsutövare och de psykologiska krav som ställs under en tävlingssituation. Syftet med denna studie var att utveckla ett användarvänligt psykometriskt instrument för kampsportsutövare baserat på en substantiv teori kring begreppet påtvinga vilja och det teoretiska ramverket kring mental tuffhet. I studien deltog 216 utövare från olika kampsporter med olika erfarenhetsnivå. Data samlades in med hjälp av ett internetbaserat formulär som därefter behandlades med explorativ faktoranalys. Resultatet av processen utmynnade i ett psykometriskt instrument med god validitet och hög reliabilitet som mäter mental tuffhet och därmed förmåga att påtvinga vilja.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

Syfte och frågeställningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, färdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förståelse i unga pitchers mentala förmåga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag.Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och färdigheter som omfattar mental tuffhet?Besitter unga basebollspelare som håller en jämn prestationsnivå under match även en högre grad av mental tuffhet?Metod: Studien består av en kvalitativ och kvantitativ metod där ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast.

The main purpose of this study was to examine if, and how, persons with psychological impairments have worse living conditions than the population average. The papers intention was to investigate and describe these conditions and to analyze them based on theories of stigma, and systems theory. This paper was composed on a qualitative study in which god men have been interviewed, in addition to accomplish the purpose. This study has highlighted the four individual areas of economy, employment, housing conditions and social relations. Results have shown that people with mental disabilities tend to live in worse living conditions than the population average.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning.

Background: When a parent loses its child life will change drastically and assume other conditions. The loss of a child affects the whole human existence, the grief can be very intense as well as in-depth and find expression both on an emotional, physical, mental and spiritual level. Aim: The aim is to describe parents? experiences of losing a child to illness. Method: Graneheim and Lundmans manifest content analysis method was used to the method based on qualitative raw material in forms of three Swedish autobiographies.

Flertalet nutida medier innehåller datorgenererad tredimensionell grafik. Intresset och efterfrågan för denna typ av grafik, har gett upphov till utvecklandet av åtskilliga datorprogram. Programmen innehåller oftast en eller flera integrerade renderingsmotorer. Studien jämför renderingsmotorerna Mental Ray och V-Ray genom att diskutera deras skillnader i renderingstider, användarvänlighet och renderingskvalitet, vid simulering av realistiskt ljus. Det praktiska arbetet utfördes genom att rendera samma 3D-miljö med de två olika renderingsmotorerna.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika åsikter om huruvida människor kan bibehålla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi är på att föreställa oss dofter jämfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmåga är sämre för dofter än för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, där den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegränsad tillgång under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet är att om deltagarna kan föreställa sig ett objekt för sitt inre så är de inte så beroende av återexponering. Resultatet visade inte på någon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt går resultatet i hypotesens riktning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.