Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lÀrandeprocessen. Denna undersökning Àr en kvalitativ studie som bestÄr av fyra intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, personer som studerar eller har nyligen studerat pÄ distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjÀlp av bandspelare för att kunna Àgna respondenterna största möjliga uppmÀrksamhet. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med nÄgra huvud-frÄgor och ett antal stödfrÄgor.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term ?philosophy of life? includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; ?The philosophy of life, to believe or not believe?, ?Development of concepts?, ?Outlook on mankind?, ?The founding of meaning? and ?Understanding and progress?.

The purpose with this thesis is to study how two chosen kindergartens work with language stimulation. The two kindergartens are working under different conditions in respect of the Swedish language. The children in the one kindergarten are bilingual whilst the children in the other are monolingual. The study is aiming to see whether these different conditions have any implication for the pedagogues? way of working.In order to achieve the result, the method of interviews has been used.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka förestÀllningar och upplevelser som kommuniceras frÄn patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med sÀrskild fördjupning mot musikterapi i cancervÄrd, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen Àr kvalitativ, med influenser frÄn fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar frÄn 8 musikterapier. Forskaren deltog sjÀlv i den beskrivna verksamheten och materialet prÀglas av subjektivitet.

Studien har till syfte att ta reda pÄ hur fem olika förskollÀrare tÀnker kring betydelsen av inomhusmiljön som frÀmjande för barns lÀrande och utveckling. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Verksamhetens synsÀtt pÄ barns inlÀrning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lÀra och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benÀmna teorier utifrÄn det utvecklingspsykologiska forskningsfÀltet dÄ dessa teorier har pÄverkat samhÀllets barnsyn.

The intention of this study was to create an understanding of how multi-professional interaction could convert into inter-professional collaboration, which takes advantage of and acknowledges the individual professional identity. The intention was to understand the meaning of collaboration through the study of meetings between professionals who use different symbol systems. In particular, we wanted to study inter-professional interaction from a symbolic interactional perspective with a focus on Self, Identity, Symbols, Meaning and Professional community. The employed method was semi-structured interviews with ten questions. A convenience sample was used to identify working groups composed of different professions, such as teachers, social workers and therapy assistants.

Reading Recovery (RR) programmet Àr en kompenserande lÀs- och skrivutvecklingsmetod frÄn Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, förÀldrar och lÀrare pÄ en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmÀrksamma om och i sÄ fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja anvÀnda oss av i vÄr roll som blivande lÀrare. Vi har valt att avgrÀnsa och fokusera vÄr studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta Àr sÄdant vi ser relevant till vÄrt gÀllande syfte. VÄr studie visar pÄ sÄvÀl fördelar som nackdelar vid anvÀndandet av programmet.

Reading Recovery (RR) programmet Àr en kompenserande lÀs- och skrivutvecklingsmetod frÄn Nya Zeeland som utvecklats av Marie M Clay. Vi har under 5 veckor studerat RR programmet genom observationer och intervjuer av elever, förÀldrar och lÀrare pÄ en skola i Nya Zeeland. Detta med syftet att uppmÀrksamma om och i sÄ fall vilka för- och nackdelar som finns i programmet och vad vi skulle vilja anvÀnda oss av i vÄr roll som blivande lÀrare. Vi har valt att avgrÀnsa och fokusera vÄr studie enbart kring för- och nackdelar eftersom detta Àr sÄdant vi ser relevant till vÄrt gÀllande syfte. VÄr studie visar pÄ sÄvÀl fördelar som nackdelar vid anvÀndandet av programmet.

Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhÀllet. UtifrÄn en feministisk ansats Àr syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland mÀn och kvinnor i medier i Sverige. I analysen anvÀnds frÀmst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstÄ maktstrukturer. Vidare Àr Àven diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien Àr att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger mÀn mer makt Àn kvinnor i medier.

The physical environment is constructed of materials. The materiality of different places contributes to how places can be distinguished and the material can contribute to the construction of place identity. For architects with different orientations the material is one of the principal means by which they can express their idea. The material remains when the design process is finished and instead the material becomes a precondition for how people will perceive and deal with the place. The literature study of the essay examines how the concept of place and materiality is dealt with in different disciplines and how these descriptions are linked to the concept of place identity.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.