Arbetslöshet är ett världsomfattande problem som för med sig allvarliga konsekvenser både på samhälls- och individnivå. Att vara arbetslös innebär för de allra flesta att befinna sig i en icke önskvärd situation eftersom lönearbete har en så central roll i det moderna samhället och värderas högt inte minst av dem som är arbetslösa. Uppsatsens syfte är att undersöka hur arbetslösa på två kontinenter, i Sverige och i utvecklingslandet Honduras, upplever sin livssituation i form av Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. De frågor som vi ställt oss är vilken betydelse har det sociala nätverket för den arbetslöse i Honduras och i Sverige? Skiljer sig de arbetslösas copingstrategier åt i Honduras och i Sverige.

This paper refer to examine how the employees at the socialoffices in Skåne feel. Our purpose was to bring light over the healthaspect on the basis of these questions at issue: - To examine the employees experience of their own health at the socialoffice. - To examine different factors that affect the health at the place of work. - To examine if the experience of meaningfulness affects the health. In our work we have chosen questionnaires and then we have connected our results to two models that we found relevant to the investigation.

SammanfattningÄldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka betydelsen av idrott och fysisk aktivitet för ungdom med funktionsnedsättning. En ungdom och hans mamma intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom: att vara del av en gemenskap, att känna sig kompetent och utnyttja sin potential, att ha hälsa, glädje och välbefinnande, och att skapa en grund att bygga vidare på. Kategorierna bildade temat: det goda livet ? nu och i framtiden.

Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsställelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer även är aktuella under svenska förhållanden. En enkätundersökning genomfördes på 137 anställda på tre olika företag för att mäta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att KASAM, och särskilt komponenten Meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsställelse. Även flow, och särskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvärde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsställelse.

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och Meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald..

I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och Meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation bland konsultchefer på bemanningsföretag. Genom intervjuer samt skattningsfrågor söktes svar på frågorna: Vad karaktäriserar konsultchefens arbetsuppgifter? Vilka faktorer påverkar konsultchefernas arbetstillfredsställelse? Vilka faktorer påverkar konsultchefernas arbetsmotivation? Hur påverkas konsultchefernas arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse av de mål som finns uppsatta för deras arbete? Studiens teoretiska bakgrund utgörs av Hackman och Oldhams Job Characteristic Model (1980), Herzbergs tvåfaktorteori (1993) samt målsättningsteorin (1998). Resultaten visar att en klar majoritet av konsultcheferna upplevde Meningsfullhet i arbetet, personligt ansvar för arbetsresultatet samt hade kunskap om arbetsresultatet och den egna insatsen. Detta är enligt Hackman och Oldham (1980) tre huvudförutsättningar för att uppnå hög arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är Meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater. Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt Meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Djur har historiskt haft en central roll i människans utveckling och behandling av ohälsa, och djurs hälso- och terapifrämjande egenskaper har de senaste decennierna börjat uppmärksammas. Med syfte att utröna hur hästar kan användas i terapeutiskt arbete intervjuades sex yrkesverksamma kvinnor på två behandlingshem med hästassisterad terapi (HAT) för tonårsflickor med psykosocial problematik. Därtill enkätintervjuades fyra kvinnor som genomgått HAT. Det framkom att hästar kan utgöra terapeutiska och kommunikativa verktyg som kringgår klientens försvarsmekanismer, reducerar det hotfulla i samtals-situationer samt underlättar koncentration och anknytning. Klienten upplever ett ömsesidigt förhållande med hästen, och Meningsfullhet och kärlek.

Vad som motiverar individer i arbetet har länge diskuterats och engagerat många inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstämmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tänkas påverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frågor och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis på tio faktorer  som påverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med människor, variation, Meningsfullhet, värderingar, bidra, mål, resultat samt lön.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön där ohälsa skall förebyggas och en god arbetsmiljö skapas. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vad som minskar stress hos sjuksköterskor. En samlad litteraturöversikt genomfördes för att analysera kunskapsläget inom området och visa på faktorer som kan minska stress i sjuksköterskans arbete. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga studier från databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite publicerade mellan åren 2003-2013. Kvalitativa och kvantitativa studier har använts och analyserades enligt en manifest innehållsanalys.