Syftet med denna undersökningen Àr att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur anvÀndare av det sociala nÀtverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnÄ syftet utformades följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upplevs aktiviteten pÄ Instagram som meningsfull? Vilka normer och förvÀntningar uppstÄr i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förvÀntningar? Metod: Kvalitativ metod dÀr anvÀndare av Instagram har intervjuats angÄende sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades dÀrefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning pÄ Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten pÄ Instagram som meningsfull dÄ det ger dem bekrÀftelse och skapar en kÀnsla av gemenskap.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning dÀr vi har studerat barnavÄrdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavÄrdscentralen. VÄrt syfte med studien Àr att öka förstÄelse kring hur BVC-sjuksköterskorna gÄr tillvÀga för att kÀnna arbetet meningsfullt och samtidigt mÄr bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna nÀr det gÀller deras vÀlbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna kÀnner meningsfullhet i sitt arbete nÀr de som person och deras roll stöder varandra och nÀr det finns harmoni mellan dessa tvÄ. Sjuksköterskorna mÄr bra av det och arbetet flyter pÄ utan anstrÀngning, de vill hjÀlpa och det hör till deras roll att hjÀlpa och pÄ det sÀttet stöder deras roll och de som personer varandra.

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid Àn studenter som studerar pÄ vanliga utbildningar. Vanligast idag Àr att man anvÀnder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för mÀnniskor som inte kan trÀffas samtidigt att kommunicera men de har Àven visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar pÄ brist pÄ kommunikation och att det inte uppstÄr en kÀnsla av samhörighet.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gÀller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsÀttningar för företag att interagera med sina intressenter. PÄ senare Är har socialt ansvar inom nÀringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsÀttning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus pÄ ansvarsfull konsumtion och att sÀnda ut budskap för att sÀlja och ha ett vinstdrivande syfte.Syfte: Syftet med denna studie Àr att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som sÀljer produkter som kan vara skadlig för hÀlsan och skapa ett beroende gÄr det att anvÀnda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försÀljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgrÀnsat till ansvarsfull konsumtion.Genomförande: Genom personliga intervjuer kartlÀggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn pÄ socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser pÄ framtiden och de möjligheter som ges dÀr.Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjÀlp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den Àr att anses som styrkt eller ej.Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsÀttningarna pÄ olika nivÄer, ser till det delade vÀrdet mellan företaget och samhÀllet, tillÀmpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. .

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier pÄverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fÄtt chansen att diskutera frÄgor kring sociala mediers pÄverkan pÄ sÄvÀl, beteenden och delaktighet, som sjÀlvbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att fÄ konsekvenser pÄ ungdomarnas sjÀlvbild och interaktion. FrÀmst dÄ fokus hamnat pÄ att via sociala medier förmedla och upprÀtthÄlla bilden av sig sjÀlv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och Ängestladdat, den negativa pÄverkan Àr dock bara en sida och de sociala medierna framstÄr som viktiga arenor i ungdomars liv..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Arbetet som ambulanspersonal Àr pÄfrestande, sÄvÀl fysiskt som psykiskt.Att vara fysiskt vÀltrÀnad Àr sÀkerligen en fördel, men kan man varavÀltrÀnad Àven pÄ det psykiska planet? MÄnga studier har gjorts omambulanspersonalens copingstrategier, men fÄ har gjorts i Sverige. Studiergjorda utomlands har visat att nÄgra av de vanligaste copingstrategierna hosambulanspersonal Àr socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Dennastudie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och copingangÄende arbetsmiljöstressorer hos ambulanspersonal i Mellansverige.Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjareinom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse förambulanspersonalen för att lÀgga upp copingstrategier i hanteringen avarbetsmiljöstressorer.

Syftet var att beskriva anhörigvÄrdarens erfarenheter av palliativ vÄrd av sin nÀrstÄende i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, kÀnsla av otillrÀcklighet och meningsfullhet trots allt.

Studiens syfte Àr att undersöka mÀnniskors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och ÄterhÀmtning var för sig utifrÄn variablerna kön, yrkesmÀssig nivÄ och att vara förÀlder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer frÄn StressProfilens databas Är 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes pÄ Äldrarna 20-49 Är som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och ÄterhÀmtning.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrÀndhet ur ett somatiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna anvÀnt sig av för att kunna ÄtergÄ till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstÄende aspekter förÀndrats enligt kvinnorna efter utbrÀndheten och vilka copingstrategier de anvÀnt sig av för att förhindra ny utbrÀndhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjÀlp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teorin om kognitiv vÀrdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för vÀlmÄendet.

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..