Studiens syfte var att jämföra gymnasieelevers och gymnasielärares upplevelser av ämnet idrott och hälsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter på fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av ämnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs 2 på gymnasiet samt deras idrottslärare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 år. Resultatet av intervjuerna visade att läraren saknade tydliga målformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring ämnets syfte, mål och betygskriterier i förhållande till lärarens undervisning.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

Aktivitetsbalans är ett dynamiskt fenomen som påverkas av förändringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs även som ett generellt begrepp som bidrar till hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgängeskrets än vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar också att vuxna med ett fysiskt funktionshinder är mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar också på att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nätverk, svårigheter att delta i fritidsaktiviteter, svårigheter att få ett heltidsarbete.

Det råder en allmän uppfattning i vårt samhälle om att ämnet idrott och hälsa inte är bildande eller viktigt. Ämnet anses bestå av idrottsliga kunskaper och färdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i ämnet eftersom alla ämnen i skolan finns till för att eleverna ska lära sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna får i ämnet idrott och hälsa, så har vi valt att studera vad eleverna anser att de lär sig i ämnet under fyra lektioner. Syftet med vår studie är att undersöka vad elever i år nio anser att de lär sig under lektioner i ämnet idrott och hälsa, utifrån de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi använt oss av ett kvalitativt frågeformulär med fyra öppna frågor som utgår ifrån de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vår studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fått kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare tänker kring och arbetar med bilderböcker i barngruppen i den dagliga verksamheten. Studien undersöker förskollärares attityd till lässtunden och bilderbokens vidare användningsområden. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor. Materialet har bearbetats genom analys och resultatet är en förståelse för professionens möjligheter och begränsningar inom det berörda området.Denna studie utgår från en hypotes om att den planerade lässtunden i förskolan ofta är kort och utan bakomliggande tanke vad gäller språkutveckling. Resultatet visar på en tydlig språklig medvetenhet bland förskollärare i deras arbete med bilderböcker.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn på svenskundervisning som framträder i tre doktorsavhandlingars empiriska material och hur undervisningen kan belysas ur ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Metoden för studien är en kvalitativ textanalys där tre doktorsavhandlingars empiriska material tolkas och analyseras utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. I studiens resultatdel analyseras och tolkas elevers och lärares röster kring deras upplevelser och uppfattningar om undervisningen. Studien visar att litteraturundervisningen har svårt att motivera vissa elever då de upplever att innehållet inte kopplas till deras egna erfarenheter och meningssammanhang. I resultatet som fokuserar på tal, språk och skrift framgår det att många elever upplever undervisningen som viktig och relevant då deras språkliga kunskaper kopplas till framtida studier och vuxenliv.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Denna uppsats handlar om framväxten av det moderna samhället och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhället växte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka är i sin tur påverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhället erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle. Det moderna förutsätter ett hämmande av det naturliga i människan men detta hämmande osynliggör egentligen bara det naturliga och därför är överföringen från att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svår, om inte omöjlig process.

Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De växer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar får de stärkt självkänsla. De kan då hjälpa sig själva bättre och förbättra verksamheten på ett positivt sätt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bästa, eftersom barnet tolkas då utifrån vad den vuxna tror sig veta, istället för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte Vår studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande på fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv.