SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

CI-metoden är en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion på den intakta armen och handen främjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbättra användningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien är att beskriva CI-metoden och dess effekter på funktions- och aktivitetsförmåga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att få svar på studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden på barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras på sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier från åren 2001-2006 och en studie från 1997. Artiklara är sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbättringar i både funktions- och aktivitetsförmåga. Många av de förbättringar som gjorts under behandlingen kvarstod även vid uppföljningen, fyra veckor till sex månader senare.

Sen långt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.

Bakgrund: Att åldras medför ofta en naturlig begränsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnämnderna verka för att gruppen äldre människor får behålla sin självständighet under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet påverkas av att ha ett socialt nätverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nätverk och levnadsvanor hos äldre. Metod: Studien bygger på datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som är en pågående studie.

Den här uppsatsen försöker besvara frågan om hur man kan förmedla känslor, tankar och stämningar till människor med trädgården som medium. Uppsatsen söker även svar på om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till människor som går igenom ett sorgearbete. Här ges exempel på flera olika designteorier och olika sätt att tänka kring hur man skapar meningsfulla landskap. Därefter presenteras forskning kring hur människor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter känslor av sorg. Uppsatsen tar även upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur människan förhåller sig till rummet. Vad som avgör vår känsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi läser av vår omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien går jag närmare in på hur man kan skapa helande miljöer för människor som genomgår ett sorgearbete. I uppsatsen ingår även två utformningsförslag som är baserade på den tidigare genomgångna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön på förskolor och vilka förutsättningar och hinder för barns utveckling och lärande som miljön kan innebära. Studien utgick från tre frågeställningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan är anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebära för barns utveckling och lärande. Studien genomfördes vid två förskolor och sju lärare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lärare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer användes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrån lärarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmågor lärarna ansåg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick även att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att låta deras egen fantasi och lek få vara utgångspunkten i deras aktiviteter.

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön på förskolor och vilka förutsättningar och hinder för barns utveckling och lärande som miljön kan innebära. Studien utgick från tre frågeställningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan är anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebära för barns utveckling och lärande. Studien genomfördes vid två förskolor och sju lärare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lärare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer användes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrån lärarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmågor lärarna ansåg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick även att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att låta deras egen fantasi och lek få vara utgångspunkten i deras aktiviteter.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär.Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor.

Människor med autism lever i ett ständigt kaos. Därför är den viktigaste pedagogiska principen när man arbetar med människor med autism att strukturera och ordna omvärlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rådande undersökning är att utifrån löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man använder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnå sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten använder sig av specialpedagogiska metoder för att underlätta de problem som människor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar också att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det då personalen genomför aktiviteter som bland annat går ut på social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism då de har stora svårigheter med social interaktion. Därtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med människor med autism.