Skolverket anger klart och tydligt i sina programmål för omvårdnadsprogrammet, att samarbete över ämnesgränserna är en förutsättning för att kunna skapa en helhet av utbildningen. Det anges också att kärnämne och karaktärsämne skall sträva åt samma håll (Skolverket 2000). Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera problem och möjligheter som kärnämneslärare erfar och ser vid ämnesintegrering på omvårdnadsprogrammet och hur dessa erfarenheter påverkar arbetet med ämnesintegrering mellan kärnämneskursen Samhällskunskap A och karaktärskurserna Etik och livsfrågor samt Människan socialt och kulturellt. Studien har utgått ifrån ett lärande perspektiv och den sociokulturella teorin. Metoden som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer baserade på en intervjuguide med öppna frågor.

Syftet med studien var att få en inblick i hur elever och lärare uppfattar utomhus¬undervisningen, om informanterna ser för- och nackdelar med utomhusundervisning och om den kan vara motivationshöjande. Intervjuer har genomförts med sex elever, två verksamma lärare och två lärarstudenter. Resultatet av studien visar att lärare och elever har överlag en likartad syn på utomhusundervisningen. Kännetecknande positiva karaktärsdrag utgörs av att den är motivationshöjande, har verklighetskoppling och påverkar hälsan i positiv mening. Informanterna talade även om hinder som fick dem att avstå från att vara utomhus.

Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlända invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande:I vilka sammanhang används högläsning?Vilka texter används för högläsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur?Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning.

Tematiskt arbete är en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att språket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer användbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att använda ett språk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet är väl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det är det ett område som är förhållandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat. Syftet med studien är att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns språkutveckling och lärande. Denna studie belyser förskollärarnas syn på tematiskt arbete samt utforskar om och i så fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgår från barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lärande där barns tankar kan utvecklas.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Studiens syfte har varit att undersöka upplevelsen och betydelsen av att få en ADHD-diagnos hos unga kvinnor. Studien har haft en kvalitativ ansats och består av intervjuer med tre kvinnor i åldrarna 24 till 30 år som alla har fått sin diagnos efter tjugo års ålder. Utskrifterna från dessa intervjuer har meningskoncentrerats och har analyserats utifrån känsla av sammanhang, diagnossociologiska tankeströmningar och medikaliseringsbegreppet. De två forskningsfrågor som studien har ämnat besvara har varit dels hur de intervjuade kvinnorna har upplevt att få en ADHD-diagnos och dels vilken betydelse ADHD-diagnosen har haft för de intervjuade kvinnorna. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplevde det som mestadels positivt att få en ADHD-diagnos och att diagnosen har ökat deras känsla av sammanhang avseende framför allt begriplighet och hanterbarhet men även avseende meningsfullhet.

I arbetet studeras kopplingen mellan bedömning och mål i en klass, i skolår 5, när det gäller geografi. Jag har undersökt vilka mål undervisningen riktar sig mot, vad och hur läraren bedömer samt i vilken utsträckning bedömningen är ?rättvis? i den mening att den överensstämmer med målen i kursplanerna. Studien har gjorts genom en fallstudie och inom denna har jag gjort klassrumsobservationer, intervjuat läraren och analyserat uppgifter som eleverna arbetat med. Insamlade data har sedan analyserats utifrån kunskapsformerna (fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet) och även jämförts med de nationella målen. I resultatet har framkommit att det finns en överrensstämmelse mellan mål och bedömning, och därmed att förutsättning för rättvis bedömning finns..

I detta examensarbete kommer jag att bedriva en stilstudie av fyra framstående jazzmusiker. Jag kommer i denna undersökning att utgå från aspekten ?musikaliskt sväng? och använda mig av tre kriterier, som jag anser är av betydande karaktär för att ett stycke musik skall ?svänga?, i någon mening. Dynamik, rytmik och timing är de tre utvalda kriterierna. Stilanalysen innefattar transkriberade solopartier av de fyra musikerna och mig själv.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur polismyndigheten och räddningstjänsten i Jämtlands län, som två krishanteringsorganisationer ser på begreppet lägesbild och vilka behov lägesbilden uppfyller, samt att undersöka meningsskapandet på individnivå som ligger till grund för skapandet av lägesbild.I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts där data samlats in genom intervjuer och observationer. Utgångspunkten har varit en fenomenologisk ansats där syftet varit att undersöka ett fenomen på djupet. Till vår hjälp har vi haft ett teoretiskt ramverk som utgått ifrån symbolisk interaktionism med fokus på Karl E. Weicks (1995) meningsskapandeteori. Teorier om meningsskapande har använts för att kunna studera meningsskapandeprocessen som ligger till grund för hur individen skapar mening under upprättandet av lägesbilder.Resultatet visar att det inte finns en entydig och exakt bild av vad en lägesbild är och vilken definition en lägesbild ska ha.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

De senaste åren har fokus i en del forskning flyttats från att det är storskaliga tekniska lösningar som ska lösa våra miljöproblem, till att människor själva måste förändra sina liv. Ökad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det är ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rättvist samhälle. Samtidigt sker gröna livsval alltid någonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats påverkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor många som försöker leva grönare liv.