Studien belyser vilka motivationsfaktorer som finns till sångutveckling och förhållande till improvisation, som begrepp och verktyg. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer och prak- tiskt undersökande med elever och lärare. Jag själv har genomfört två improvisationsövningar under fyra tillfällen med tillhörande reflektion med eleven. Intervjustudien kopplas till styr- dokument och lärarens uppdrag i skolan.Resultatet av min studie med eleverna visar att det finns en problematik i elevers osäkerhet och rädsla över att göra fel. Begreppen som låta fult och fel blir ett retoriskt problem då det ofta inte är klart för eleven vad begreppet innebär och då ett hinder i utvecklingen.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förståelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. Utgångspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju där fyra waldorflärare har berättat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlägga följande frågeställning: Hur man använder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger använder sig regelbundet av pentatoniska sånger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass är pentatoniska Melodier dominerande. Om man läser i waldorfskolans kursplan om ämnet musik står det att fr.o.m.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka samband mellan instrument och lärande i Gehörs- och musiklära på gymnasiets estetiska program. Syftet delades in i följande två frågeställningar: Hur tänker och agerar elever utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- musiklära? Hur förhåller sig lärare i sin undervisning till hur elever tänker och agerar utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- och musiklära? Två lärare och fem elever från två olika skolor intervjuades. Ett gehörstest genomfördes med klasserna som ett underlag för intervjuerna med eleverna. Intervjuerna skrevs ut och lästes igenom för att utefter de mönster som kunde skönjas ur texterna struktureras, tolkas i kategorier.