Vi har utrett vad det finns för särskilda föreställningar om kön samt om de två könen har olika förutsättningar att nå en chefsposition. Är kön ett kriterium? Vi genomförde en gruppintervju och fem enskilda intervjuer för att se om empiri och teori stämmer överens. Vi tyckte dessutom att frågan, om kön är ett kriterium, var bristfälligt besvarad och ville se om vi kunde finna ytterligare synvinklar på frågan. För att analysera empirin delade vi upp intervjuerna efter fyra frågeställningar, Varför är det mest män som är chefer? Varför ska man sträva efter numerär jämställdhet? Är och skall kön vara ett kriterium? Vad ser man för skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap? Våra studier visar på att könet har betydelse vid rekrytering av personer till chefspositioner.

Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, därefter med den klinik och det sjukhus där de arbetar. NU-sjukvården betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig välinformerade om övergripande mål och beslut, men enkäten visar att det finns brister i den interna kommunikationen längre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvården uppfattas som negativ och orättvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osäkerhet inom organisationen och cheferna får tidvis lägga tid och energi på att förklara och dementera.

Företag har börjat inse att deras samlade kunskap blivit allt viktigare, vilket väcker ett intresse för att studera hur ett kunskapsintensivt företag utnyttjar sitt intranät för kunskapsspridning. För att belysa denna problemställning utnyttjas SEB Enskilda Banken i Malmö som fall. Syftet med uppsatsen är således att utreda i vilken utsträckning SEB:s intranät påverkar spridningen av kunskap på SEB Enskilda Banken i Malmö.I uppsatsen används en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Undersökningen består av en fallstudie på SEB Enskilda Banken i Malmö. Insamlingen av data har främst skett genom personliga intervjuer med förvaltare och chefer inom enheten.

Utvecklingen av företag har skett i riktning från att vara traditionella industriföretag till att vara mer kunskapsorienterade. Det innebär att större krav ställs på företagens interna utveckling. Företagen blir mer beroende av kunskap och information då samhället förändras i en snabbare takt. Maskiner och dylikt tillhör inte längre ett företags viktigaste tillgångar, i synnerhet när det gäller företag inom tjänstesektorn. Istället har humankapitalets betydelse ökat, det vill säga medarbetarnas kompetens, motivation, kreativitet, värderingar och utveckling.

Axiomet lokal överlägsenhet har en särställning i svensk armétaktik. Det är utifrån lokal överlägsenhet gårdagens, dagens och morgondagens militära chefer utbildas. Det är också enligt lokal överlägsenhet morgondagens strider är tänkta att föras. Nu när hotbilden från en kvalificerad, reguljär motståndare genomgår en rennäsans undersöks därför den svenska taktikens grunder i den här studien. Dessa grunder har tydligt influerats av  de finska krigserfarenheterna från krigen 1939-1944 och det är först efter andra världskriget axiomet lokal överlägsenhet dyker upp i svenska reglementen. Analysen har gjorts genom en fallstudie på tre taktiska nivåer, utifrån tre olika stridssätt och på tre olika finska strider under fortsättningskriget.

Bakgrund:I dagens snabbt föränderliga värld krävs det mer än en bra affärsidé och en god struktur i ett företag för att lyckas. Den viktigaste resursen i dagsläget för företagen är personalen. För att företaget ska vara effektivt och kunna överleva på lång sikt är det viktigt att organisationen kan införskaffa, behålla och motivera personalen, med hjälp av bland annat ett bra fungerande belöningssystem. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur befintliga belöningssystem påverkar säljarnas motivation och identifiera hur utformningen av dessa belöningssystem bidrar till målkongruens inom företag. Vidare är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader mellan chefer och anställdas syn på belöningssystem och i sådana fall fastställa vilka dessa skillnader är.

Korta utlandsuppdrag har blivit ett sätt för multinationella företag att överföra kunskap mellan enheter. Det finns flera barriärer för överföring av tyst kunskap (know-how).   Eftersom tid till anpassning och kunskapsöverföring i värdlandet är begränsad vid korta utlandsuppdrag kan förberedelser inför uppdragen underlätta kunskapsöverföringen. Syftet med vår studie var att utforska hur korta utlandsuppdrag förbereds av företagsledningen och av medarbetare på huvudkontoret inom det internationella diagnostikföretaget Phadia, för att skapa förutsättningar till värdeskapande kunskapsöverföring till andra enheter. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa personliga intervjuer av två chefer och tre medarbetare på Phadias huvudkontor i Uppsala. Företagsledningens och medarbetarnas förberedelser bestod främst av praktiska förberedelser inför flytten till värdlandet.

Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vägar att behålla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sätt för att attrahera och behålla kunskapsarbetare. I studien läggs fokus på konsulter då de är kunskapsarbetare som lever på sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne får menar vi att det krävs att kunskapsarbetaren känner tillit till belöningssystemet och dess förmåga att uppmärksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera faktorer som påverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation.

Lean Production är ett sätt att möta efterfrågan som kräver flexibilitet, korta ledtider och kundorderstyrning. Detta i sin tur bygger på en rad olika arbetssätt som syftar till att jobba på det för tillfället bästa kända sättet. För att uppnå detta har instruktioner en viktig funktion för att tydliggöra en standard som förbättrar kvalitet, effektivitet, säkerhet och ergonomi. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur instruktioner ska utformas för att uppnå ett standardiserat arbetssätt. Vi har använt oss av litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.

Med anledning av försvarsmaktens omstrukturering ställs det nya krav på förbandens ledningsstrukturer. Som en viktig del i sammanhanget ligger behovet av att kunna leda och samordna förbanden så att största möjliga effekt kan uppnås. Begreppet områdesansvar används som ett begrepp för att på slagfältet bland annat definiera ansvarsfördelningen mellan chefer. Dagens definition av områdesansvar och dess innebörd kan ifrågasättas med anledning av försvarsmaktens utveckling. Syftet med uppsatsen är att mot bakgrund av genomförd omstrukturering enligt regeringspropositionen 1999, definiera begreppet områdesansvar på det framtida slagfältet.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring.

Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ?ONE SEB? samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning.

I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män på chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriär/yrkesbana. Med utgångspunkt i syftet valde vi att formulera tre frågeställningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött på, hur stödet från arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns några skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser av karriär och hur dessa i så fall ser ut.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre män.Vårt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriär var övervägande positiva och att vägen till chefskap kan se olika ut. Våra respondenter hade stött på både möjligheter och hinder under sin karriär. De möjligheter som framkom var av liknande karaktär, de hinder som framkom såg däremot olika ut.

Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för hur flexibla arbetstider kan användas som styrmedel bland tjänstemän. Problemformuleringen består av att undersöka på vilket sätt självstyre genom flexibla arbetstider kan användas för att styra organisationer. Studien består även av att ta reda på hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgår från hermeneutiken med kvalitativ ansats. Aktörssynsätt tillämpas som går ut på att med hjälp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förståelse för studien. Fallstudien vänder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremål för studien. Rapportens slutsats är att flexibla arbetstider används som styrmedel genom att lägga styrning i huvudet på anställda.