Sök:

Sökresultat:

1446 Uppsatser om Mellannivćchefer - Sida 51 av 97

Sökes - ett hem : Om hemlösa kvinnors hemlöshet

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som Àr eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjÀlp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt ? egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehÄller Àven intervjuer med tvÄ chefer som pÄ olika sÀtt arbetar med hemlöshetsfrÄgor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förstÄelse för myndighetsperspektiven. Den allmÀnna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sÀtta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare.

Personlighetsfaktorer i rekryteringsprocessen: En explorativ studie av sambandet mellan anstÀllningsannonser och anstÀllningsurval

Följande examensarbete pÄ kandidatnivÄ utgÄr frÄn problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och anvÀnds i rekryteringsprocesser. TvÄ kvantitativa studier upprÀttades, dÀr den första studien testade tvÄ hypoteser gÀllande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrÄn en innehÄllsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade tvÄ hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lÀmplig kandidat genom en enkÀtundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. EnkÀtverktyget bestod av tvÄ delar, dÀr första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del tvÄ konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda pÄ samband mellan variablerna som mÀttes i enkÀterna.

Kompetensöverföring i samband med en generationsvÀxling : - en kvalitativ studie inom offentlig förvaltning

Rapporten Àr en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsvÀxling inom offentlig förvaltning utifrÄn ett ledarskapsperspektiv. FrÄgestÀllningen som utgjorde basen för att uppnÄ syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framtrÀdande resultatet Àr att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsvÀxling. Hindren för att lyckas Àr att anslagen för rekrytering samt faststÀllandet av arbetsuppgifternas art styrs frÄn central nivÄ.

Lösenordshantering och lösenordspolicys inom kommuner : Analys av risker och möjligheter

Lösenord anvÀnds i mÄnga verksamheter och sammanhang som metod för anvÀndare att autentisera sigför att komma Ät de resurser de har rÀtt till och behöver för att kunna utföra sitt arbete. Problemet Àr attanvÀndare i stor utstrÀckning vÀljer svaga lösenord, för att undvika detta krÀvs lösenordspolicys och andrametoder för att anvÀndarna ska vÀlja tillrÀckligt starka lösenord. Den hÀr studien Àr avsedd att identifierarisker och möjligheter i arbetet med lösenordshantering och lösenordspolicys pÄ kommuner i Skaraborg.Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer med tre stycken IT-chefer samt ensÀkerhetsforskare som ger ytterligare ett perspektiv i studien. I studien har potentiella risker ochmöjligheter identifierats och de frÀmsta riskerna handlar om utbildning av anvÀndare samt hurkommunerna sÀkerstÀller att de lösenord som vÀljs av anvÀndarna Àr tillrÀckligt sÀkra. Framtida studierskulle kunna utreda om de fynd som gjorts i denna studie Àr representativa för majoriteten av kommunergenom att utföra en mer omfattande studie eller göra en kvantitativ studie som undersöker detta..

Första chefsrollen - Det Àr vÀgen som Àr mÄlet

Information har samlats in frÄn 11 st nyblivna cheferinom bÄde den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de hÀr informanterna Àr att debefinner sig pÄ sin första chefsroll och dÀrmed ej harnÄgon tidigare erfarenhet av att leda mÀnniskor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svÄrighetersom individen stöter pÄ nÀr den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förvÀntar sigatt rollen kommer innebÀra jÀmfört med hur det blir ipraktiken. Det som frÀmst skiljer sig Àr att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del ÀnvÀntat, vilket pÄverkade vÄra informanter negativt.LikasÄ Àr man inte helt förberedd pÄ att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan pÄ de sompÄverkas. Faktorer som pÄverkar den nya chefen införsitt arbete Àr frÀmst möjligheten till att ha fÄtt följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.LikasÄ har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförstÄelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..

Kvinnligt ledarskap inom teknisk förvaltning

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhÄller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en Àmnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förvÀntningar som stÀlls pÄ en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen Ät framtida kvinnliga ledare inom omrÄdet. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gÀllande sin Äsikt i Àmnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jÀmfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur pÄ omrÄdet. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare pÄ högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgÄende och regelmÀssig Àn om det enbart fanns manliga chefer.

Olika typer av belöningars pÄverkan pÄ arbetsmotivationen : En studie av anstÀllda och chefers upplevelser av belöningssystem.

Den övergripande frÄgestÀllningen för denna studie Àr hur arbetsmotivation pÄverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning pÄ följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersÀttning för en prestation eller som en allmÀn förmÄn som gÀller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes pÄ ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte Àr den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.

Social-engineering ett hot mot informationssÀkerheten?

Den hÀr rapporten tar upp ett annorlunda hot mot informationssÀkerheten, som inte hÄrdvaraeller mjukvara kan stoppa. Detta hot kallas för social-engineering, och det som gör detta hotfarligt Àr att de anstÀllda och chefer i en organisation, kan hjÀlpa utövaren av socialengineeringutan att de sjÀlva vet om det.Det gÄr inte att förhindra att dessa attacker sker, men man kan förhindra de negativakonsekvenserna av en sÄdan attack. Denna rapport tar upp hur man ska göra för att enorganisation ska kunna fortsÀtta med sin verksamhet, efter en attack av social-engineering. IvÀrsta fall kan en attack av social-engineering innebÀra att ett företag aldrig ÄterhÀmtar sig.Detta kan bero pÄ att organisationen har förlorat alla sina kunder, förlorat marknads andelar,eller för att de ansvariga och viktiga personerna i organisationen har blivit dömda föroaktsamhet och sitter i fÀngelse.Denna rapport ska informera och fÄ er att vara uppmÀrksamma och medvetna om dessahot, som ni kanske inte vet finns. Ni ska fÄ kunskap och lÀra er kÀnna igen de olikaförklÀdnaderna en utövare av social-engineering antar..

Är du omsprungen av Jan-Direkt?. En studie av chefernas instĂ€llning till frĂ„gefunktionen Jan-Direkt pĂ„ Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Titel Är du omsprungen av Jan-Direkt? en studie av chefernas instĂ€llning tillfrĂ„gefunktionen Jan-Direkt pĂ„ Sahlgrenska UniversitetssjukhusetFörfattare Malin HĂ„kansson och Anna JohanssonUppdragsgivare Sahlgrenska Universitetssjukhusets informationsavdelningKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitetTermin VĂ„rterminen 2009Handledare Josefine SternvikSidantal 54 inklusive bilagorSyfte att klargöra hur funktionen Jan-Direkt fungerar ur ettchefsperspektivMetod Kvantitativ webbenkĂ€tstudieMaterial Resultat frĂ„n webbenkĂ€t med 627 deltagare vilka Ă€r anstĂ€llda som cheferpĂ„ olika nivĂ„er i organisationen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)Huvudresultat VĂ„rt huvudresultat visar pĂ„ det stora hela att cheferna Ă€r nöjda medfrĂ„gefunktionen Jan-Direkt och anvĂ€ndningen av intranĂ€tet Ă€r myckethög hos denna grupp. Cheferna kĂ€nner sig inte förbigĂ„ngna av funktionenutan tror att medarbetarna vĂ€ljer dem som frĂ€msta informationskanal.Vidare Ă€r cheferna till största del nöjda med grĂ€nssnittet och tycker attfunktionen finns lĂ€ttillgĂ€nglig. Det ska tillĂ€ggas att den passivaanvĂ€ndningen, det vill sĂ€ga att lĂ€sa frĂ„gor och svar i Jan-Direkt, Ă€ravsevĂ€rt mycket högre Ă€n den aktiva, dĂ€r chefer stĂ€ller respektivebesvarar frĂ„gor..

Bakom kulisserna pÄ SF Bio AB : En undersökning av olika ledarstilar

Denna kandidatuppsats Àmnar undersöka vilken typ av företagsledning som Àr vanligast pÄ SF Bio AB. Undersökningen har genomförts pÄ SF Bios biografansvariga som arbetar pÄ biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har pÄverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig pÄ en kvantitativ studie dÀr de biografansvariga fÄr svara pÄ pÄstÄenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig pÄ en analysmodell som vi har sammanstÀllt och presenterat utifrÄn fyra olika perspektiv; attityd gentemot mÄl, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anstÀllda och sjÀlvkÀnsla.

Personal som sÀtter kunden i fokus : - En studie om hur Bauhaus ska bli "bÀst pÄ service"

Bauhaus har arbetat fram en ny affÀrsplan för 2011-2012 dÀr ett internt mÄl Àr att bli ?bÀst pÄ service?. Ett steg pÄ vÀgen Àr ett nytt utbildningsprogram som syftar till att göra medarbetarna mer kundfokuserade. Denna studie syftar till att undersöka hur personalen respektive ledningen upplever att Bauhaus satsning pÄ nya utbildningar har tillfört större kundfokus inom företaget samt hur den interna kommunikationen skapar förutsÀttningar för att satsningen ska lyckas. Teoretiskt utgÄr studien ifrÄn vad som skapar tjÀnstekvalité samt hur företag kan pÄverka tjÀnstekvalitén.

Samvariationen mellan integritet och arbetsprestation inom detaljhandeln. : Generalisering av amerikanska resultat till ett svenskt urval.

Integritetstest anvÀnds för att predicera vilka individer som sannolikt kommer att Àgna sig Ät kontraproduktiva beteenden pÄ arbetsplatsen. Amerikansk forskning har dock pÄvisat att integritetstest Àven till viss del kan förutspÄ arbetsprestation. I Sverige Àr integritetstest relativt ovanliga, ett av de befintliga testen Àr Measuring Integrity (MINT) framtaget av Assessio. Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan integritet och arbetsprestation bland anstÀllda inom svensk detaljhandel. Dessutom undersöktes sambanden mellan relationsorientering och uppgiftsorientering, med de socioanalytiska begreppen ?getting along? och ?getting ahead? i syfte att fÄ en djupare teoretisk förstÄelse för begreppen.

FörestÀllningar om karriÀrhinder för kvinnor

Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer Àr betydligt fler Àn för tio Är sedan, men de Àr alltjÀmt nÄgot av en minoritet i storföretagen. FörÀndringsarbetet gÄr lÄngsamt trots gedigna insatser frÄn bÄde nÀringslivet och akademin, och det Àr fortfarande ett fÄtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förÀndring, vilket medfört att förestÀllningar, attityder och vÀrderingar inte förÀndrats i samma takt vare sig hos kvinnorna sjÀlva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som rÄder sÄvÀl i samhÀllet som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nÄ högre positioner inom nÀringslivet. Det spekuleras huruvida det Àr mÀnnen som hindrar kvinnorna i karriÀren dÄ de utgör en majoritet i organisationerna och dÀrefter efterstrÀvar en fortsatt homogen miljö att agera i.

En studie av utvecklingsprocesser ur ett kommunikativt ledarskapsperspektiv

FrÄgan som stÀlldes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet pÄverkar utvecklingsprocesser pÄ X-organisationen . Tidigare forskning inom Àmnet fokuserar pÄ beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskÀnsla och sjÀlvtillit. Denna studie mer Àr inriktad pÄ de organisatoriska förutsÀttningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förstÄelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar pÄ organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvÀrldsrelationer. För att svara pÄ frÄgan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell anvÀnts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssÀtt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken frÀmst i strukturer och processer, detta frÀmst pÄ grund av att organisationen Àr relativt nybildad samt att den Àr decentraliserad.

Utveckling av eldrift för bandklaffar i Renholmens enstycksmatare

PrestationsmÀtning anvÀnds för att mÀta anstÀlldas prestationer och ett sÀtt att utvÀrdera dessa Àr genom att anvÀnda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan anvÀndas för att pÄverka ett beteende och framförallt för att pÄverka en individs arbetsinsats. NÀr feedback ska förmedlas Àr det viktigt att Äterkoppling Àr anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli sÄ effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som nÄgot positivt för att förstÄ hur dennes handlingar pÄverkar bÄde sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera pÄ grund av att olika professioner ocksÄ utvÀrderas pÄ olika sÀtt.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->