1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens.

Denna uppsats syftade till att undersöka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av lagstiftning relaterad till sexhandel ur sexarbetarens perspektiv, samt hur sexarbetare upplever att lagstiftningen påverkar sexarbetare/sexarbetet. Uppsatsen undersökte också om sexarbetare i studien anser att sexarbete behöver regleras i lagstiftning och så fall hur. De lagar som uppsatsen utforskade var sexköpslagen, kopplerilagen (med relaterade lagrum i Jordabalken och bostadsrättslagen) samt lagen om människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsens empiri grundar sig på fem kvalitativa strukturerade mejlintervjuer och en kvalitativ strukturerad telefonintervju. Empirin har undersökts med hjälp av tematisk analys som utgår ifrån teman hämtade från frågeställningarna och syftet.

Syftet med denna utredning är att ur ett nätverksperspektiv undersöka ett antal bakomliggande faktorer till Scanias påverkat etableringsprocessen. För att kunna utföra detta har vi använt oss av en modell av Blankenburg (1989) som beskriver utlandsetableringen ur ett nätverksperspektiv. Modellen har ytterligare anpassats till den aktuella marknaden och tidpunkten för inträdet. De nätverksfaktorer som undersöks i uppsatsen är: grad av motstridande intressen, företagets rykte, det polska nätverkets internationaliseringsgrad, företagets nätverkskunskap och nätverkskontextens internationaliseringsgrad. Undersökningen är en fallstudie där personliga intervjuer genomförts för insamlig av data.

År 2009 införde Justitiedepartementet Klarspråk i Jönköping. Klarspråk är ett projekt med ett självkontrollstest och riktlinjer för hur myndigheter ska kommunicera till allmänheten med ett enkelt och tydligt språk. Syftet med denna studie är att jämföra om Länsstyrelsen i Jönköpings skriftliga ex-ternkommunikation har förändrats sedan Klarspråksprojektet infördes år 2009 i Jönkö-ping. Genom en kvalitativ textanalys och ett strategiskt urval kommer sex handlingar från Länsstyrelsen i Jönköping analyseras. Tre handlingar före och tre handlingar efter år 2009. Handlingarna är reella dokument som avser beslut om djurhållning i Jönköpings län. Texterna analyseras och jämförs med hjälp av Klarspråksprojektets självkontrollstest och riktlinjer samt genom en stilistisk analys tillsammans med den linjära kommunika-tionsmodellen.

Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden.

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras på individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och är konstruerat för att vara självreglerande och självfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis på grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna också komma att behöva ett längre arbetsliv än nu för att nå samma pensionsnivåer som tidigare generationer.Min frågeställning i uppsatsen är:Vilka beskrivningar och föreställningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. När jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen.

Syftet med uppsatsen är att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i fyra företag i olika branscher, Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS. Vi har även intervjuat en revisor och en konsult inom CSR-området samt gjort en attitydundersökning med hjälp av enkäter.CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhälle och miljö. Det är ett brett begrepp som innefattar många olika aspekter och uppfattas olika i olika sammanhang.En anledning till att företag arbetar med CSR är att intressenter så som kunder, ägare, media, intresseorganisationer och myndigheter med flera påverkar och ställer krav på företag. Kunder kan välja bort produkter som inte anses vara producerade på ett ansvarsfullt sätt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot omgivningen.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka fastställa och tydlig¬göra var gränsen för tilldelning av läsbehörighet för hälso- och sjukvårds¬personal går vid användande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemål från kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de främsta fördelarna är att tillgängligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgänglighet betyder också ökad risk för obehörigt intrång och att patientens integritet riskerar att kränkas. Det avgö¬rande vid bedömningen av en viss hälso- och sjukvårdspersonals läsbehörighet är behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

SammanfattningI dagens näringsliv spelar varumärken en viktig roll. De hjälper företag att särskilja sina produkter från sina konkurrenters produkter. Företagen kan välja att registrera nationella varumärken eller gemenskapsvarumärken. Till skillnad från det nationella varumärkesskyddet ger gemenskapsvarumärkesskyddet rättighetsinnehavaren ensamrätt till sitt varumärke i hela gemenskapen.För att bibehålla varumärkesskyddet måste rättighetsinnehavaren använda sig av varumärket inom en femårsperiod, annars kan skyddet hävas. De nationella varumärkena ska sättas i verkligt bruk i den stat där de registrerats.

Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet.

I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga om de skydd som finns att tillgå för vittnen är tillräckliga i förhållande till hotbilden för dessa. I Sverige råder allmän vittnesplikt vilket innebär att det åligger envar en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Problematiken som finns i vårt samhälle när det gäller att få folk att vittna är inget nytt fenomen men situationen har under de senaste åren förvärrats. En bidragande och stor aktör som skrämmer allmänheten från att vittna är den organiserade brottsligheten och som har huvudfokus på att ägna sig åt kriminella affärsverksamheter men även att skydda dessa genom bland annat hot och våldsbrott. Den organiserade brottsligheten har oftast stor kapacitet att använda sig av otillåten påverkan på vittnen.

Regler är befallningar från normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och får handla. Regler kan därför sägas vara handlingsmönster. Principer är däremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rättstillämparen bör handla i ett specifikt mål.

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning.