Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping)..

Vi har undersökt vilket innehåll som socialtjänstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har på sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehållsmässigt ser det väldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna åt är aktiviteter och kontaktmöjligheter för användarna. En del kommuner erbjuder sina användare möjligheten till kontakt via email till berörd handläggare medan andra valt att enbart ha email till själva enheten eller någon chef.Koordinationen kring själva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att använda standardprogram.Arbetets organisation utgår ifrån en grundläggande form av AD-hocracy..

För att säkerställa svenska statliga myndigheters bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling har regeringen infört ett lagkrav på att myndigheterna ska införa certifierade miljöledningssystem (MLS) som systematiska verktyg för miljöarbetet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är en av dessa myndigheter och år 2009 beslutades att hela universitetet skulle certifieras enligt ISO 14001. Slutdatumet för färdig implementering var ursprungligen år 2011, men detta har successivt skjutits upp och är nu satt till slutet på år 2013. Implementeringen har skett enhetsvis och i dagsläget återstår flera enheter vilket gör att slutdatumet troligen inte kommer att hållas. Eftersom implementeringsmålet inte uppnås enligt tidsplan är det troligt att hindrande faktorer för arbetet existerar, vilket är vanligt förekommande vid MLS-implementeringar. Syftet med denna uppsats är därför att analysera framgångsfaktorer för att uppnå miljöcertifiering vid en statlig myndighet i en akademisk kontext, för att se hur hindren kan överkommas.

Arbetsförmedlingen är den myndighet i Sverige som har lägst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre åren, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat på bottenplacering. Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte är att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillämpats i studien är Mathiesens teorier om hur makten påverkar individen samt förtroendets diskurs så som det uttrycks av bl.a.

Geodata finns idag tillgängligt via geodataportaler runt om i världen. På dessa geodataportaler beskrivs datamängder och tjänster som kommer från olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser på dessa portaler med hjälp av metadata. Utifrån ett samarbete mellan SMHI och Lantmäteriet har denna studie tagits fram där en dynamisk realtidsresurs från SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

Vårt syfte med undersökningen är att med hjälp av en mindre grupp vägledare från komvux, försäkringskassan och AF, ta reda på hur de upplever sin yrkesroll i vägledningssammanhang. Vi är också intresserade av hur dessa vägledares samverkan är med andra myndigheter. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi valde vägledare från olika områden för att få variation av informanternas berättelse av samma verklighet. Vårt resultat i vår studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fåtal har vid några tillfällen samarbetat med någon myndighet.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp.

Av dagens affärssystem krävs det att spårbarheten är större och mer pålitlig än tidigare. På grund av att affärssystem blir allt vanligare, infinner sig på fler marknader och kan i vissa fall vara kärnan i ett företag är detta ett krav. Examensarbetet är utfört på Infor i Linköping som tillhandahåller affärssystemet M3. Efter Enron-skandalen skapades flertalet regleringar och lagar som företag måste anpassa sig efter. Vi har undersökt vad som krävs för att tillmötesgå dessa krav och försökt hitta en minsta gemensam nämnare för flertalet lagar och myndigheter.

Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Geodata finns idag tillgängligt via geodataportaler runt om i världen. På dessa geodataportaler beskrivs datamängder och tjänster som kommer från olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser på dessa portaler med hjälp av metadata. Utifrån ett samarbete mellan SMHI och Lantmäteriet har denna studie tagits fram där en dynamisk realtidsresurs från SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på Projekt MatchningsArena Timrå, ett pilotprojekt i Timrå kommun för myndighetssamverkan i rehabilitering av de särskilt utsatta, de som står längst bort från arbetsmarknaden och vars komplexa problem och hjälpbehov kräver mer än myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhämtats dels via dess publikationer påwww.esf.seochwww.timra.se,  men även genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkätundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring ämnet har legat till grund för en jämförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att myndighetssamverkan dels är en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvändig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och står långt ifrån arbete den hjälp som berörda myndigheter ska kunna ge. För att en sådan samverkan ska fungera krävs att man gemensamt ser till individen och utgår ifrån dennes behov, motiverar och stärker dennes självkänsla och behåller individen i fokus så att han eller hon själv upplever sig vara delaktig i och ?äga? sin rehabiliteringsplan.

I dagens samhälle har individen ett stort ansvar för sin egen hälsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hälsa. Därför har centrala myndigheter, och då i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hälsosamt liv. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa kan behandlas. Syftet är också att ta reda på vad begreppet hälsa kan innebära, vilka mål som finns inom området hälsa samt hur lärares inställningar till hälsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94.