Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning.Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ?SAMKLANG? som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning.

Sammanfattning:Bakgrund: Under senare år har Primärvårdsrehabs (PVR) aktivitets- och funktionsbedömning (AoF) efterfrågats allt mer av Primärvårdens läkare. De som utför AoF saknar kunskap om vad som hände med dessa AoF efter att de lämnats vidare d.v.s. vad de utmynnar i för beslut på Försäkringskassan och hur de används av Primärvårdsläkarna.Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka överensstämmelsen mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning. För att PVR ska kunna ta lärdom av studiens resultat behövde det även tydliggöras vilken betydelse PVR´s AoF, och PVR´s bedömning av personens arbetsförmåga har, i PV-läkarens arbetsförmågebedömning.Metod: Retrospektiv studie där AoF utförda under 2011 på PVR Skövde undersöktes. Data insamlades från läkarnas journaler och dokument samt Försäkringskassans dokument.

Denna kandidatuppsats är skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i Sysslebäck samt på vilket sätt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger på intervjuer gjorda med personer som driver företag på platsen. För att besvara frågorna har litteratur använts för att kunna göra en analys och förstå vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nätverk, gleshet och ?community? har använts för detta syfte.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet Mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

 I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk. Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman.

Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar upplevs inte som ett problem..

Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige.I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien.

Syftet med denna uppsats på 15 hp är att undersöka företag inom turistbranschens förutsättningar för att överleva och expandera. Jag har valt att undersöka Abisko som konkurrerar med större, närliggande och mer väletablerade orter. Allt detta sker i samspel med yttre faktorer som påverkar företagens förutsättningar, exempelvis det faktum att Abisko är en nationalpark samt beläget i regnskugga vilket ger bra förutsättningar för norrsken och lockar enorma mängder turister varje år. Samverkan mellan företag visade sig vara en väsentlig faktor för framgång, de behöver varandra. Det framkom även att konkurrenssituationer kan uppstå mellan företag i Abisko.

Denna rapport handlar om användningen av GPS inom polisens hundverksamhet. Vi har valt att göra en jämförelse mellan Norrbottens län (Luleå) och Västra Götaland (Göteborg) för att få en större spridning på vårt arbete, och för att se om användningen av GPS och GSM skiljer sig åt mellan dessa myndigheter. I rapporten kommer vi att inventera hur det nya automatiska positioneringssystemet Followit Hunter skulle kunna fungera praktiskt inom hundverksamheten. En enhet som i dagsläget inte används inom polisen, men som visat sig vara framgångsrik i tester som genomförts av Polismyndigheten i Västra Götaland. Enheten har även funnits på den privata marknaden under en tid och har där fungerat till största belåtenhet.