Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteleksakerna har en viss betydelse..

SAMMAMFATTNINGBakgrund: Reaktiv hyperemi definieras som ett övergående ökat blodflöde över det normala efter en tids ischemi. Det kan registreras med laserdopplerteknik. Att registrera reaktiv hyperemi är ett sätt att värdera mikrocirkulationen. Det finns många flödesvariabler att studera varav tid till maxflöde efter ocklusion är en. Det har gjorts studier som undersöker om det finns ett samband mellan reaktiv hyperemi och fysisk aktivitet/syreupptagningsförmåga.

Då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter på självkänslan, samt mellan negativ inställning till skolidrotten och låg fysisk aktivitetsnivå, kan man fråga sig ifall detsamma gäller mellan inställningen och självkänslan.Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns något samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen.Metod: Studien baseras på en enkätundersökning gjord på fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehåller frågor från CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning.Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet. Majoriteten elever finner ämnet idrott och hälsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig något högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP.Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och attityderna till skolidrotten, där attityderna verkar bero på sammanhanget istället för graden av fysisk självkänsla. Intresset för ämnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande på idrottslektionerna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

SammanfattningBegreppet integrering är något man ständigt kommer i kontakt med i skolans värld. Men vad innebär integrering? Och vad är skillnaden mellan integrering och inkludering?När man behandlar dessa begrepp hamnar man ständigt inom det specialpedagogiska fältet. I den specialpedagogiska forskningen finns det två perspektiv som är framträdande, dessa är det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det är det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Projektet har gått ut på att göra ett flexibelt bord som ska kunna gå att förändra mellan högt och lågt och mellan olika storlekar på bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av föränderlighet men jag ville även införliva en emotionell föränderlighet. Jag vill att användaren, på ett handgripligt sätt, ska kunna uttrycka sig själv i bordet. Min intention är att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess användare. Detta som ett led i en hållbar utveckling så att produkterna vi äger kan brukas längre och motverka den ohållbara så kallade slit-och-slängkulturen..

Många faktorer påverkar självkänslan, såsom uppskattning och beröm. Finns det skillnad mellan arbetare och tjänstemän hur den egna självkänslan upplevs på arbetet? M. Rosenbergs (1965) self-esteem scale användes som globalt begrepp för att undersöka skillnader i självkänsla. Nittiofyra arbetare och tjänstemän deltog i enkätstudien.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna.Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet.Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader avseende somatisering, affektmedvetenhet och internaliserad skam mellan kvinnor med diagnostiserad vulvavestibulit och en kontrollgrupp. Dessutom undersöktes sambandet mellan dessa faktorer i vestibulitgruppen. I undersökningen deltog 18 kvinnor med vulvavestibulit och 18 friska kvinnor i samma ålder. Samtliga kvinnor besvarade tre självskattningsformulär; Pennebakers Inventory of Limbid Languidness, Toronto Alexithymia Scale-20 och Internalized Shame Scale.Kvinnorna med vulvavestibulit visade sig ha signifikant större svårigheter att identifiera mellan kroppsliga sensationer och känslor än kontrollgruppen. De visade sig även ha en signifikant högre grad av internaliserad skam än kontrollgruppen.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på: ? I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet.

Ekokardiografi är en mycket användbar teknik som bland annat kan bedöma vänsterkammarensfunktion hos hjärtat med hjälp av ejektionsfraktion (EF) och global longitudinell strain (GLS). EF är idag den metoden som används mest vid bedömning av vänsterkammarfunktionen och beräknas enligt Simpsons biplanmetod. GLS är en ny metod som mäter myokardiets deformation och har i tidigare studier visat sig vara en känslig metod och kan upptäcka förändringar i myokardiet tidigare än EF. Vid behandling av bröstcancer kan hjärtat påverkas toxiskt och därmed genomgår denna patientgrupp regelbundna kontroller med ekokardiografi. Syftet med denna studie är att jämföra två ekokardiografiska metoder hos 20 stycken kvinnliga bröstcancerpatienter. Jämförelser har gjorts mellan EF beräknat med Simpsons biplanmetod (EFbi) och GLS samt mellan EFbi och EF beräknat från GLS (EFGLS).

I tidigare forskning visas ett samband mellan framställningen av kvinnor i media och kvinnors självbildsuppfattning. Studier har även gjorts med fokus på män där ett samband mellan media och mäns självbild visas. Studien avser undersöka om det finns ett samband mellan medias framställning av ideala modeller och unga vuxnas syn på kroppslig självbild, samt hur mediaanvändning skiljer sig mellan könen och om användningen har en effekt på kroppslig självbild. En enkätundersökning med 90 deltagare (43 kvinnor och 47 män) i ålder 18-30 utfördes. Deltagarna fick fylla i en internetenkät med antingen ideala bilder, alldagliga bilder eller en enkät utan bilder.