Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd psykisk hälsa hos elitfotbollsspelare och en jämförelsepopulation bestående av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd från föräldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns något samband mellan variablerna psykisk hälsa, socialt stöd och positiv sinnesstämning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (ålder 16-20) där 122 var fotbollsspelare ifrån fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jämförelsepopulation. Instrumentet som använde var ett frågeformulär utvecklat av svenska folkhälsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller upplevd psykisk hälsa där elitidrottarna upplevde psykisk hälsa än jämförelsepopulationen. Resultatet visade även att elitidrottarna upplever mer socialt stöd från föräldrar än jämförelsepopulationen.

Bakgrund och syfteUnder en fotbollsmatch rör sig spelarna någonstans mellan 9-12 km i olika hastigheter. Ungefär 10 % av denna sträcka genomförs genom löpningar av hög intensitet, där de flesta sprinter sker kring 2 sekunder. Under 2 sekunder hinner en spelare ungefär 10-15 meter, beroende på spelarens accelerationsförmåga. Studier har visat ett samband mellan hopp och sprintförmåga både bilateralt och unilateralt. Dock är det få studier som följt förloppet från start till 30 meter med mellantider om varje 5 meter och få studier genomförda unilateralt hos fotbollsspelare.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Examensarbetet handlar om relationer inom sponsring. Vårt syfte var att undersöka hur en sponsorskapsrelation fungerar över tiden mellan sponsorn och sponsorenheten. Examensarbetet utgick från två forskningsfrågor: Hur upprättas en sponsorskapsrelation? och Hur bevaras en sponsorskapsrelation? Vårt fall bestod av relationen mellan sponsorn och sponsorenheten. Intervjuer skedde med Luleå Basket som sponsorenhetsobjekt samt Luleå Energi och Swedbank som sponsorobjekt.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

SammanfattningOlika fälttest är flitigt använda för att utvärdera fotbollsspelares fysiska uthållighet, däribland Yo-Yo Intermittent Recovery Level 1 (Yo-Yo IR1) och Coopers löptest. Ytterst lite är dock känt om Coopertestets lämplighet som mätmetod i en sport med intermittent arbete som fotboll. Syftet med denna studie var att undersöka prestation i Coopertestet i förhållande till Yo-Yo IR1 testet hos fotbollsspelare på olika tävlingsnivåer. Under försäsongen testades 19 manliga fotbollsspelare (23 ± 4 år, 181 ± 9 cm, 77 ± 9 kg) från svensk division 1 (hög-nivå, n=5), division 3 (mellan-nivå, n=6) och division 5 (låg-nivå, n=8). Coopertestet består av oavbruten löpning så långt som möjligt under 12 minuter på löparbana.

Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsättningar för avhjälpande av förorenings­skador. Syftet är att undersöka hur ägarkoncentrationen hänger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsättningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika ägandeformer. I jämförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan låg ägar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar också hur graden av vinstsyfte kan påverka graden av informations­publicering.

Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, ångest och dissociation. Studien grundar sig i både den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel användes tre frågeformulär: ett dissociationsformulär, ett depressionsformulär och ett ångestformulär. Resultaten i denna studie visar på att det inte är någon skillnad i förekomsten av depression mellan män och kvinnor. Depression och ångest har en stark bindning till varandra.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap och förståelse för hur förskolepedagoger ser på mobbning bland flickor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. Vårt resultat visade att hälften av pedagogerna inte visste hur de skulle gå tillväga när de upptäckte mobbning bland flickor. Det framkom också att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. Något mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna använde sig av olika gällande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Sedan 50-talet har flera empiriska studier bevisat att det finns positiva samband mellan prisoch kvalitet på flera konsumentvarumarknader i olika länder. Även om korrelationen mellanpris och kvalitet vanligtvis är relativt låg, använder konsumenterna ändå priset som entumregel för att bedöma kvaliteten. I uppsatsen visas det empiriska sambandet mellan pris ochbedömd kvalitet för ett antal konsumentprodukter i Sverige som konsumenttidningen Råd &Rön har kvalitetstestat år 2011. Analysen baseras i huvudsak på Spearmansrangkorrelationstest (rs). Resultaten i vår uppsats är i linje med tidigare studier.

Om samverkan mellan förskola och skola.

Utifrån svensk krisberedskap och synen på samverkan i lagstiftning och organisationer, framträder bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform där alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn på samverkan framstår som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken är svår att genomföra och kräver både engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrågasatts då det ofta tenderar att omfatta övningar där flera organisationer befinner sig på samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, på utbildningsnivå, mellan blåljusutbildningar studerats i syfte att titta på samverkansformerna mellan studenter och deras syn på samverkan.  Observationerna visar att resultatet ger en gränsöverskridande samverkansövning där studenterna efterfrågar och erbjuder hjälp utanför det egna kompetensområdet. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blåljusorganisationer och samverkansövning för studenter. .