Syftet med denna uppsats är att utforska varför konsumenter anammar ett nytt sätt att handla livsmedel. För att förklara det övergripande syftet har en undersökning gjorts på vad det är i den färdiga matkassen som gör att konsumenterna vill använda den. En uppdelning har gjorts mellan olika målgrupper som använder sig av denna tjänst, då skillnader och likheter ville undersökas. En kombinerad modell bestående av förändringsfaktorer och värdeskapande har använts för att finna data och tolka resultaten i undersökningen. Studien har visat att det framförallt är bättre mat, sparad tid och förenklad planering som gör att konsumenterna vill använda tjänsten.

Dagens samhälle är mycket sårbart vilket medför att det ställs högre krav på myndigheterna. Räddningstjänsten är en av dessa myndigheter som samhället förväntas kunna få snabb hjälp av vid behov. Kraven har ökat på den enskilde individen, att ha ett så högt brandskydd som möjligt som kan förväntas av denne. Ofta inträffar en olycka närmare en annan kommuns räddningstjänst än den som den tillhör. Detta innebär att tiden framtill dess att räddningsarbetet påbörjats av byggnadens kommuns räddningstjänst tar längre tid än om de två kommunernas räddningstjänster skulle samarbeta och bli larmade till samma larm.

Det finns tillfällen då kliniskt uppmätta blodtryck inte återger patientens allmänna blodtryckssituation och kardiovaskulära belastning, vid dessa tillfällen är det möjligt att låta patienten genomgå noninvasiv blodtrycksmätning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlägsen blodtrycksmätningen som utförs på klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns någon systematisk skillnad i resultatet första gången undersökningen jämförs med andra gången, samt om det fanns någon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde två stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmätningar, en på en vardag och en på en helgdag. Resultatet visar en god överensstämmelse mellan 24 timmars blodtrycksmätning utfört vid två olika tillfällen.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gäller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss på områdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna känner oro för sin framtid och om någon grupp utmärker sig inom detta område. De två frågeställningar vi har utgått från är: finns några tydliga skillnader vad gäller ungdomars framtidsplaner då vi jämför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som är mer oroliga än andra inför framtiden?Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät.

Den salutogena modellen beskriver hälsa som ett kontinuum mellan ytterligheterna total ohälsa och total hälsa. En persons placering på kontinuumet kan förklaras av dennes ?känsla av sammanhang? (KASAM) - en skyddande resurs som hjälper individen att hantera livets stressorer. Mental ohälsa ökar bland unga vuxna i dagens samhälle och studenter är en utsatt grupp. Forskning visar att höga grader av KASAM bidrar till god självupplevd hälsa.

Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration är det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. Utifrån våra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utläsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner däremot inga klara tecken på ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön ? mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin dialekt..

Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolanskursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmerskolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna medföreträdare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa sede olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varitatt sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behovrestaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltförmycket maktpositionering sker grupperna emellan.

Syfte och frågeställningarSyfte med denna studie var att undersöka löpträningens effekter på välbefinnandet med hjälp av Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ).- Hur påverkar löpträning välbefinnandet?- Hur påverkar styrketräning välbefinnandet i jämförelse med löpträning?- Hur påverkar tv-tittande välbefinnandet i jämförelse med löpträning?MetodFör att besvara frågeställningarna användes en kvantitativ metod av experimentell karaktär. Deltagare till studien rekryterades på två träningsanläggningar och 36 vuxna deltagare utförde tre aktiviteter: löpträning, styrketräning och tv-tittande under tre skilda tillfällen under olika dagar. Deltagarna fyllde i en enkät inom 30 minuter före och efter varje aktivitet. Enkäten innehöll skattningsskalan EmRecQ.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Ett företag kan göra sina för- och efterkalkyler i MPS-systemet eller i ekonomisystemet. Hur den ekonomiska uppföljningen är fördelad mellan de olika systemen är helt upp till företaget med avseende på företagets olika behov och krav.Den centrala delen av detta examensarbete är de besöksintervjuer som genomförts på fyra utvalda företag. Dessa intervjuer ligger till grund för mitt resultat och analys. Utifrån det insamlade materialet har jag besvarat den frågeställning jag hade: Hur hantering med för- och efterkalkyler sköts samt hur ekonomisk uppföljning är fördelad mellan MPS-system och ekonomisystem.Det resultat och slutsatser som jag kommit fram till finns presenterat i denna rapport. Det visade sig att de undersökta företagen sköter arbetet med förkalkyler noggrant.

Studiens syfte var att undersöka självkänsla och skillnader i självkänsla mellan män och kvinnor. Studien belyser även hur låg respektive hög självkänsla påverkar individers livskvalitet. Då metoden är både kvantitativ och kvalitativ kan intressanta jämförelser göras mellan resultaten från enkätundersökningen och intervjuundersökningen då de avsåg att studera samma ämnen.Tidigare forskning har indikerat att män har högre självkänsla än kvinnor (McMullin, Cairney, 2004). Den aktuella studiens resultat visade dock ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors självkänsla i enkätundersökningen. Intervjuundersökningen visade att män uppfattar en skillnad mellan könen till männens fördel, detta gjorde dock inte kvinnorna.Enligt Rosenberg (1962) påverkas individers livskvalitet negativt av låg självkänsla.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.

I denna uppsats behandlas fragan om hur kvinnliga atleter benämns i svenskan och tyskan och vilka attityder de olika sprakbrukarna har till könsövergripande och könsspecifika atletbenämningar. Dessutom behandlas fragan om vilket samband som finns mellan användningen av antingen könsspecifika eller könsövergripande atletbenämningar och ide?er om jämställdhet mellan könen. Utifran dessa frageställningar genomfördes en kvantitativ studie om användningen av och attityder till könsspecifika och könsövergripande atletbenämningar i svenskan och tyskan. Ja?mförelsen med tyskan gjordes pa grund av min egen sprakliga bakgrund samt pa grund av att könsspecifika personbenämningar, i motsats till det svenska spraket, är väl etablerade i tyskan.