Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Träd har alltid varit en del av världens historia. För människans välbefinnande och för miljöns bästa är det viktigt att träden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturområdena krymper ombesörjs trädens fortlevnad bland annat av att många träd planteras. Långt ifrån alla träd lyckas dock etablera sig, varför det är så är en komplex fråga. Träden genomgår en lång resa från att de är unga plantor tills att de står som etablerade träd på sin slutgiltiga växtplats. Denna långa resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstående led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel Trädens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Träd har alltid varit en del av världens historia. För människans välbefinnande och för miljöns bästa är det viktigt att träden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturområdena krymper ombesörjs trädens fortlevnad bland annat av att många träd planteras. Långt ifrån alla träd lyckas dock etablera sig, varför det är så är en komplex fråga. Träden genomgår en lång resa från att de är unga plantor tills att de står som etablerade träd på sin slutgiltiga växtplats. Denna långa resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstående led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel Trädens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

LKAB har tre kulsinterverk av s.k. Grate-Kiln typ, två nyare i Kiruna och ett äldre i Svappavaara. I graten sker torkning och förvärmning av pelletskulor på ett transportband och i Kilnen sker vidare en bränning/sintring av kulorna, innan det slutligen sker en värmeåtervinning samt kylning av pelletsen i en roterande kylare. Ett Grizzlygaller är ett separationsgaller som sitter under kylaren och separerar bort oönskat material från den färdigsintrade pelletsen, efter att denna har kylts i kylaren och ska vidare för lastning i järnvägsvagnar. I Svappavaara tillverkas cirka 3.5 miljoner ton pellets per år som alla strömmar igenom Grizzlyn, vilket gör att gallret idag nöts igenom helt på mellan sex till tio månader på det värsta stället. Detta är helt oacceptabelt ur underhållssynpunkt då punkten för byte sällan sammanfaller med UH-stoppen.

Fettsyror har under många år rekommenderats som näringstillskott för att förbättra glans och lyster i pälsen. Ett relativt stort antal studier är idag utförda för att utvärdera omega-3 och omega-6 fettsyrornas terapeutiska värde även vid hudsjukdom.I denna litteraturstudie har vi tagit del av några utvalda studier som vi tycker på ett informativt sätt belyser vilka egenskaper hos fettsyrorna man tror bidrar till den positiva effekten hos hud och päls. Vi har även gått igenom läroböcker i syfte att sammanställa information om fettsyrornas egenskaper och betydelse vid behandling av dermatiter med olika grundorsaker. Bakgrunden ägnas kort åt hudens uppbyggnad, fettsyror och immunförsvar. Till sist går vi igenom exempel på den kliniska betydelsen av fettsyror vid inflammation i huden på smådjur i vårt arbete inom djursjukvården.Huden har bland annat till uppgift att skydda kroppen mot mekanisk och kemisk påverkan samt verka som immunförsvarets yttersta skyddsbarriär.Fett och övriga lipider är uppbyggda av fettsyror.

Följande rapport redogör för det utvecklingsarbete som hade som målbild att kombinera två produkter från X-ponent Stålinredningar AB, nämligen ordning-och-reda-systemet ToolTracker och ett verktygsskåp benämnt X-102.Detta utvecklingsarbete pågick under kursen KPP305, Examensarbete Produktutveckling, på Mälardalens högskola.Uppdragsgivaren X-ponent Stålinredningar AB hade under en tid utvecklat det intelligent ordning-och-reda-system, ToolTracker, och genom en efterfrågan på marknaden har företaget känt ett behov av att vidareutveckla detta system och placera detta i ett verktygsskåp.Denna produkt skulle fungera så att användaren loggar in i systemet via en RFID-läsare placerad på utsidan av skåpet, och samtidigt som en godkänd inloggning sker så låses skåpet upp automatiskt och användaren får tillgång till de verktyg som finns i skåpet. Väljer användaren att checka ut ett verktyg registreras tidpunkt för detta samt vem som tagit verktyget i systemets databas för att möjliggöra spårning av verktyget.De direktiv som företaget gav för projektet var att det befintliga ToolTracker-systemet skulle verka på samma sätt som tidigare, vilket gav avgränsningar mot att påverka ToolTracker-systemet.De problem som skulle lösas var således hur ToolTracker-systemets komponenter skulle placeras i skåpets utrymme, samt hur låskonstruktionen skulle utformas för att uppfylla de krav som ställts. De viktigaste funktioner som låskonstruktionen var tvungen att inneha, var att kunna låsa upp skåpet automatiskt vid inloggning, skåpet ska låsas automatiskt då dörren stängs samt att låset skulle kunna låsas upp manuellt. Dessa krav samt ytterligare en mängd krav kunde formuleras i den kravspecifikation som togs fram och låg som grund för arbetet. Ett genomgående viktigt krav i hela arbetet var att förändra det ursprungliga skåpet så lite som möjligt.När kraven tydliggjorts kunde en mängd idéer tas fram och utvecklas vidare till fullgoda koncept.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingår i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB är en kartongfabrik som är lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av både mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet från processen.De biologiska anläggningarnas utformning har under årens lopp utvecklats främst genom bättre syresättning i luftningsbassängerna samt förändringar i avloppsvattnets sammansättning. För att klara av dessa förändringar kan styrparametern slamhalten behöva ersättas med andra alternativa styrsätt.Examensarbetets syfte är just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar även att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansättning påverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanläggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket målvärde som skulle användas på nettoslamproduktionen som skulle användas under en försöksperiod där den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanställdes och därefter beräknades nettoslamproduktionens dygnsvärde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har använts som underlag för att kunna bestämma målvärdet för nettoslamproduktionen.

Syftet med arbetet är att visa på problematiken med vinterväghållning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstår. Jag har använt mig av två frågeställningar: Hur fungerar vinterväghållning? Kan man undvika skador på vedartade växter i samband med vinterväghållning i urban miljö? Vinterväghållning.I städer över hela världen påverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden på levnadssätt och miljö, det är en dyr men nödvändig åtgärd. Stora snöfall kan ibland sätta enorma avtryck, lamslå kommuner och orsaka stora problem världen över. De städer som har bäst rutin på vinterväghållning är de städer som har kraftiga snöfall och långa perioder med riktigt kalla temperaturer.

I Närke ligger Kumla stad, en liten stad med stor vilja att växa sig större. Som en del i den utvecklingen har man nu bestämt sig för att anlägga en stadspark, Kumla Sjöpark. Sjöparken ska vara en del i stadsutvecklingen och göra staden mer attraktiv för redan boende Kumlabor samt locka till nyinflyttningar. Parken började anläggas vintern 2009-2010 med grävningen av sjöarna. Ett förslag till parkens utformning är gjort av Rolf Pettersson, Landskapsarkitekt, WSP.

The study was performed for the Swedish Regional Forestry Board in Södra Götaland. The study examines broadleaf plantations on former farmland that were planted between 1991 and 1996 with subsidy payments for conversion of farmland into forest. In particular, the study reviews forests planted in 1991-92 and 1994-96. In the early 1990s, Swedish agriculture was deregulated and direct subsides to farmers ended. The Swedish state instead granted farmers financial support and offered incentives for conversion of farmland and investments in order to make their unproductive land productive. The state supported conversion of farmland to broadleaf forest, forest for energy biomass production, or establishment of wetlands on former farmland. The County Administrative Boards and Regional Forestry Boards together monitored the planting of broadleaf forests.

Sammanfattning (English below) Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet ?naturlik plantering?. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur lik naturen naturlika planteringar egentligen är, om de är planerat naturlika eller något som används som utfyllnad. Syftet är också att ge en indikation på vilken status den naturlika planteringen har. Arbetet består av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.