Sök:

Sökresultat:

162 Uppsatser om Mekanisk hjärtpump - Sida 11 av 11

AKTIVA MEDIDCINSKA IMPLANTAT : ? En teknikutveckling som rÀddar liv

Diabetes, hjÀrtsjukdomar samt sjukdomar som ger upphov till rörelserubbningar respektive smÀrta Àr tillsammans orsaken till hundratusentals svenskars lidande. För dessa sjukdomar finns det, förutom medicinering, behandlingar med aktiva medicinska implantat som lindrar sjukdomarnas symtom, Àven om dessa behandlingar inte passar alla.Ett aktivt medicinska implantat innebÀr en mekanisk komponent, innehÄllandes elektronik, i ett organiskt system med en medicinsk tillÀmpning. Forskningen runt de aktiva medicinska implantaten Àr intensiv och det investeras mycket pengar i den. DÀrför sker en snabb och spÀnnande utveckling inom omrÄdet. MÄlet med rapporten Àr att undersöka framtidsutsikterna för de aktiva medicinska implantaten med avseende pÄ en potentiell utökning av deras anvÀndningsomrÄden, eliminering av befintliga begrÀsningar samt utveckling av tillverkningsprocessen.De implantat som utreds Àr pacemakern, neurostimulatorer i olika tillÀmpningar samt den medicinska pumpen, med tonvikt pÄ den förstnÀmnda.

Omkonstruktion av Grizzlygaller

LKAB har tre kulsinterverk av s.k. Grate-Kiln typ, tvÄ nyare i Kiruna och ett Àldre i Svappavaara. I graten sker torkning och förvÀrmning av pelletskulor pÄ ett transportband och i Kilnen sker vidare en brÀnning/sintring av kulorna, innan det slutligen sker en vÀrmeÄtervinning samt kylning av pelletsen i en roterande kylare. Ett Grizzlygaller Àr ett separationsgaller som sitter under kylaren och separerar bort oönskat material frÄn den fÀrdigsintrade pelletsen, efter att denna har kylts i kylaren och ska vidare för lastning i jÀrnvÀgsvagnar. I Svappavaara tillverkas cirka 3.5 miljoner ton pellets per Är som alla strömmar igenom Grizzlyn, vilket gör att gallret idag nöts igenom helt pÄ mellan sex till tio mÄnader pÄ det vÀrsta stÀllet. Detta Àr helt oacceptabelt ur underhÄllssynpunkt dÄ punkten för byte sÀllan sammanfaller med UH-stoppen.

Essentiella fettsyrors betydelse vid dermatit hos hund

Fettsyror har under mÄnga Är rekommenderats som nÀringstillskott för att förbÀttra glans och lyster i pÀlsen. Ett relativt stort antal studier Àr idag utförda för att utvÀrdera omega-3 och omega-6 fettsyrornas terapeutiska vÀrde Àven vid hudsjukdom.I denna litteraturstudie har vi tagit del av nÄgra utvalda studier som vi tycker pÄ ett informativt sÀtt belyser vilka egenskaper hos fettsyrorna man tror bidrar till den positiva effekten hos hud och pÀls. Vi har Àven gÄtt igenom lÀroböcker i syfte att sammanstÀlla information om fettsyrornas egenskaper och betydelse vid behandling av dermatiter med olika grundorsaker. Bakgrunden Àgnas kort Ät hudens uppbyggnad, fettsyror och immunförsvar. Till sist gÄr vi igenom exempel pÄ den kliniska betydelsen av fettsyror vid inflammation i huden pÄ smÄdjur i vÄrt arbete inom djursjukvÄrden.Huden har bland annat till uppgift att skydda kroppen mot mekanisk och kemisk pÄverkan samt verka som immunförsvarets yttersta skyddsbarriÀr.Fett och övriga lipider Àr uppbyggda av fettsyror.

Integrering av ToolTracker i X-ponentskÄp

Följande rapport redogör för det utvecklingsarbete som hade som mÄlbild att kombinera tvÄ produkter frÄn X-ponent StÄlinredningar AB, nÀmligen ordning-och-reda-systemet ToolTracker och ett verktygsskÄp benÀmnt X-102.Detta utvecklingsarbete pÄgick under kursen KPP305, Examensarbete Produktutveckling, pÄ MÀlardalens högskola.Uppdragsgivaren X-ponent StÄlinredningar AB hade under en tid utvecklat det intelligent ordning-och-reda-system, ToolTracker, och genom en efterfrÄgan pÄ marknaden har företaget kÀnt ett behov av att vidareutveckla detta system och placera detta i ett verktygsskÄp.Denna produkt skulle fungera sÄ att anvÀndaren loggar in i systemet via en RFID-lÀsare placerad pÄ utsidan av skÄpet, och samtidigt som en godkÀnd inloggning sker sÄ lÄses skÄpet upp automatiskt och anvÀndaren fÄr tillgÄng till de verktyg som finns i skÄpet. VÀljer anvÀndaren att checka ut ett verktyg registreras tidpunkt för detta samt vem som tagit verktyget i systemets databas för att möjliggöra spÄrning av verktyget.De direktiv som företaget gav för projektet var att det befintliga ToolTracker-systemet skulle verka pÄ samma sÀtt som tidigare, vilket gav avgrÀnsningar mot att pÄverka ToolTracker-systemet.De problem som skulle lösas var sÄledes hur ToolTracker-systemets komponenter skulle placeras i skÄpets utrymme, samt hur lÄskonstruktionen skulle utformas för att uppfylla de krav som stÀllts. De viktigaste funktioner som lÄskonstruktionen var tvungen att inneha, var att kunna lÄsa upp skÄpet automatiskt vid inloggning, skÄpet ska lÄsas automatiskt dÄ dörren stÀngs samt att lÄset skulle kunna lÄsas upp manuellt. Dessa krav samt ytterligare en mÀngd krav kunde formuleras i den kravspecifikation som togs fram och lÄg som grund för arbetet. Ett genomgÄende viktigt krav i hela arbetet var att förÀndra det ursprungliga skÄpet sÄ lite som möjligt.NÀr kraven tydliggjorts kunde en mÀngd idéer tas fram och utvecklas vidare till fullgoda koncept.

Styrning av reningsverket vid Fors kartongfabrik : UtvÀrdering av försök att styra det biologiska reningssteget med styrparametern ?nettoslamproduktion?

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingÄr i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB Àr en kartongfabrik som Àr lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av bÄde mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet frÄn processen.De biologiska anlÀggningarnas utformning har under Ärens lopp utvecklats frÀmst genom bÀttre syresÀttning i luftningsbassÀngerna samt förÀndringar i avloppsvattnets sammansÀttning. För att klara av dessa förÀndringar kan styrparametern slamhalten behöva ersÀttas med andra alternativa styrsÀtt.Examensarbetets syfte Àr just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar Àven att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansÀttning pÄverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanlÀggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket mÄlvÀrde som skulle anvÀndas pÄ nettoslamproduktionen som skulle anvÀndas under en försöksperiod dÀr den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanstÀlldes och dÀrefter berÀknades nettoslamproduktionens dygnsvÀrde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har anvÀnts som underlag för att kunna bestÀmma mÄlvÀrdet för nettoslamproduktionen.

VintervÀghÄllning i urban miljö : undvik att skada vegetationen

Syftet med arbetet Àr att visa pÄ problematiken med vintervÀghÄllning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstÄr. Jag har anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur fungerar vintervÀghÄllning? Kan man undvika skador pÄ vedartade vÀxter i samband med vintervÀghÄllning i urban miljö? VintervÀghÄllning.I stÀder över hela vÀrlden pÄverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden pÄ levnadssÀtt och miljö, det Àr en dyr men nödvÀndig ÄtgÀrd. Stora snöfall kan ibland sÀtta enorma avtryck, lamslÄ kommuner och orsaka stora problem vÀrlden över. De stÀder som har bÀst rutin pÄ vintervÀghÄllning Àr de stÀder som har kraftiga snöfall och lÄnga perioder med riktigt kalla temperaturer.

EnergikartlÀggning för energiledningssystem: Holmen Paper,
Hallsta

Syftet med examensarbetet har varit att genom kartlÀggning av energianvÀndningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner lÀgga grunden till ett energiledningssystem vid bruket. MÄlet med ett energiledningssystem Àr att sÀkerstÀlla företagets stÀndiga utveckling och effektivisering av energianvÀndningen. Viktig kunskap som systemet skall sÀkerstÀlla Àr bland annat hur man kan förbÀttra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omgivande samhÀlle kan förbÀttras. Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk standard SS 62 77 50. UtgÄngspunkten har vidare varit att till sÄ stor del som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen för kvalitet och miljö.

Är grĂ€set grönare pĂ„ andra sidan? : en studie kring naturgrĂ€splaner i fotbollsarenor

De stora fotbollsligorna i Europa spelar höst till vÄr, medan vi i Sverige spelar vÄr till höst. DÄ vi i Sverige kan se problematik med lÄg tÀckningsgrad och slitna grÀsmattor under vÄr sÀsong, vad hÀnder om vi skulle spela mellan höst till vÄr? UEFA stÀller krav pÄ att fotbollsplanen skall vara spelbar för alla matcher under sÀsongen. Problematiken pÄ svenska fotbollsarenor under vintern Àr den lÄga temperaturen och dÄlig ljustillgÄng kombinerat med mekaniskt slitage. Syftet Àr dÄ att belysa problematiken med att upprÀtthÄlla en tillfredstÀllande spelkvalitet pÄ naturgrÀs i fotbollsarenor. Uppsatsen avgrÀnsar sig genom att behandla problematiken i Skandinavien och frÀmst södra Sverige. Ekonomi, konstgrÀsbanor, drÀnering och vÀrmetillförsel berörs endast ytligt.

VÀxtbÀddar och avvattningslösningar för sportgrÀsytor : pÄverkan pÄ drÀneringsintensitet och förhÄllande mellan luft och vatten i jorden

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

MarkanvÀndningens klimatpÄverkan

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

Ny teknik för kombinerad radrensning och bandsprutning : ett nytt steg i integrerad ogrÀsbekÀmpning i sockerbetor

OgrÀsbekÀmpningen Àr bland de största problemen i dagens sockerbetsodling. Sockerbetan som vÀxt tar lÄng tid pÄ sig innan den Àr konkurrenskraftig mot ogrÀs och ogrÀsbekÀmpning krÀvs dÀrför. I dagslÀget sker kemisk bekÀmpning i mer eller mindre omfattning pÄ hela den svenska sockerbetsarealen men reglerna kring godkÀnnande utav vÀxtskyddsmedel samt under vilka förutsÀttningar de fÄr lov att anvÀndas blir allt hÄrdare. LikasÄ varierar tillgÄngen pÄ bekÀmpningsmedel och EU-direktivet kring tillÀmpning utav integrerat vÀxtskydd införs frÄn och med 1 januari 2014. Allt detta förstÀrker den allmÀnna strÀvan mot att försöka minska anvÀndningen utav kemiska preparat i den svenska sockerbetsodlingen. Bandsprutning var tidigare vanligt förekommande men lÄg kapacitet och tvivelaktiga effekter har gjort att den största arealen idag bredsprutas.

Skador orsakade av törskatesvamp pÄ ungskog av tall Pinus sylvestris samt förekomst av kovall i hyggesbrÀnda respektive mekaniskt markberedda bestÄnd

Törskatesvamp förekommer i tvÄ former, en vÀrdvÀxlande (Cronartium flaccidum) och en icke vÀrdvÀxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de tvÄ formerna och att de dÀrför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansÄgs de vanligaste alternativa vÀrdarna för C. flaccidum tillhöra slÀktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den vÀrdvÀxlande formen betraktades vara begrÀnsad till de alternativa vÀrdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.

<- FöregÄende sida