Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo..

Det svenska försvarets övergång till insatsförsvar och internationella insatser har lett till omfattande förändringar av Försvarsmakten. Inom ramen för detta är ny amfibiebataljon under framställning. Denna bataljon bör agera med telekrigsförmåga och därmed undersöks vilken typ av system bör vara lämpligt för amfibiebataljon 2014. Initialt så framställs en genomgång av elektronisk krigföring för att skapa förståelse för ämnet och telekrigsförmågans utveckling i både Armén och Marinen. Amfibiebataljon 2014 presenteras för att beskriva förbandet som amfibieregementet skall ansvara för.

In Sweden, harvesting pre-commercial thinning (PCT) stems for energy purposes is a interesting way of financing the high cost of preparing dense stands for a profitable first conventional thinning. This concept can be labelled bioenergy thinning. The aim of this study was to quantify the productivity of a Vimek 404R light harvester with an accumulating Naarva-Grip cutting head during the bioenergy thinning of a self-regenerated stand west of Sunnansjö in Dalarna. The stand was birch-dominated, contained 15 371 stems/ha, and measured on average 4,6 cm Dbh and 7 m tall. Even though the driver was well experienced with the machine, the stand in question was the first one that he ever thinned in this manner. Nevertheless, the driver strived to accumulate as many stems as possible during each crane cycle and chose to cut taller stems in half so as to make the handling and forwarding of the harvested stems easier.

Earlier attempts at mechanising pre-commercial thinning have been met with varying degrees of success. Most attempts have been based on techniques where residual stems are straddled. Early treatment is essential to limit damage on residual trees. One part of the present study is an evaluation of mechanised pre-commercial thinning using the new Vimek 404R. Vimek 404R is a fairly small machine that permits selective removal of stems, making it potentially suitable also for areas overdue for pre-commercial thinning. The study established the level of performance for the machine, as well as the improvement needed to make it an economically viable option.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sveriges skogsindustrier genom skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av skog under nordiska förhållanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus på reduktion av tidsödande manuell hantering för påfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbättringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehåller.

Målsättningen med detta arbete var att ta fram ett kunskapsunderlag för att bedöma konkurrenskraften för LandPuckTM-systemet gentemot den konventionella metoden med plantering av 1-åriga täckrotsplantor. LandPucken består i huvudsak av en komprimerad torvbrikett/puck med ett frö. Effektmål i studien var att (i) kvantifiera plantbildning för LandPuck under planteringsåret (försök på sex lokaler under 2013, inkluderande jämförelse med konventionell plantering av täckrotsplantor), (ii) undersöka planteringsdjupets inverkan på plantbildningen (en lokal, försök anlagt 2013), (iii) kvantifiera överlevnad och tillväxt över sex år (fyra lokaler med försök anlagda 2012; en lokal med försök anlagt 2008) samt att (iv) skatta föryngringskostnader för LandPuck-systemet. I cirka 67 procent de LandPuckar som planterades år 2013 hade fröet grott och bildat en planta. Plantering i mineraljordsfläckar gav cirka 10 procent högre plantbildning än i humus.

Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som främst kom att användas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försäljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsområden för affärsområdet Luna, samt utvärdera dessa områdens relativa attraktionskraft. Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess där förslag på applikationsområden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes där produktkoncepten utvärderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvärderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbädd för anläggning av gräsmattor. Aktörer och kunder på olika nivåer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens värde utvärderades.

I skogsbruket ställs ständigt krav på effektiviseringar och ökad tillväxt. Samtidigt efterfrågas, via certifieringskrav, lagändringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hållbart nyttjande av skogen som resurs. Syftet med detta arbete är att kvantifiera etablerings- och långsiktigt tillväxtresultat efter användning av det miljömässigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB använt praktiskt i ungefär ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestånd som planterades mellan åren 1996-1998 i Östergötlands län. Till vart och ett av dessa bestånd valdes ett referensbestånd, med likartade yttre förutsätt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. Hälften av de 28 bestånden är planterade med tall och hälften med gran.

Kontinuitetsskog är ett brett begrepp som täcker in många olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper är att de ofta har eller kan utveckla höga naturvärden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal är eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har därför uppstått.