Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras Medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en Medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras Medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Vi har kommit fram till att de flesta människor är miljömedvetna och intresserade av att återvinna pantenheter och hjälpa till med välgörenhet, men för att maximera deras goda gärningar krävs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vägen samt att de vill ha möjlighet att välja till vilket ändamål pengarna ska skänkas. Vi har genom en enkät på 19 frågor sammanställt våra respondenters svar och härlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med målet att se deras syn på återvinning, miljö och välgörenhet. Vi ville även se om och vilka faktorer som kan påverka människor för ökad Medvetenhet och intresse att göra en god gärning. Till undersökningen valde vi att titta närmare på olika teorier inom Socialt beteende, Påverkanstaktik, Miljö, Återvinning och Välgörenhet.

Dagens samhälle är präglat av materialism och dagens konsumtionsmönster är ohållbara ur miljömässig synpunkt. Konsumtionen skapar därmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hållbar är miljömärkning. Miljömärkta produkter produceras på ett miljöansvarigt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och gödsel som är skadliga för både människa och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande Medvetenheten kring miljömärkningar hos unga vuxna på Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkätutdelning till skolklasser som går sista året på gymnasiet.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn på teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförståelse för vad lärandet av teknik innebär. Syftet med denna studie var att undersöka vilken Medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan? Denna studie fokuserar på förskolans arbete med läroplanens innehållsaspekter om teknik.

According to Nosti (2012) banks target youths to find new customers by giving them special offers such as debit cards from a relatively early age. However, Moschis and Churchill (1979) point out that age can affect the level of knowledge in the consumer. Therefore, this essay focuses on youths as consumers. Specifically, youths? awareness of security risks in using bank tools such as debit cards or internet banks was studied.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken Medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att påverka elevernas syn på sig själv som skrivande personer. Utifrån elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de två frågeställningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass åt beroende på de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande? Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant åt beroende på metodval för skrivutveckling, vilket även kom att påverka elevernas inställning till sig själv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftspråkshändelser, språkliga Medvetenhet, samlärande och självförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemål av innehåll i deras texter.

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns delaktighet i förskolan ? är den villkorad av de vuxna?- Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.Vårterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare.

Syftet med vårt arbete var att jämföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas språkliga kompetens, metaspråkliga Medvetenhet och deras förmåga till interaktion. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar utförde vi elev- och lärarobservationer samt elev- och lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen gällande elevernas interaktionsförmåga visade på stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelåg inom språklig kompetens och metaspråklig Medvetenhet. När det gällde likheter i arbetssättet var dessa litteraturval och att lärarna utgick från elevernas personliga läsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och åsikter.

SammanfattningAtt kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska Medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar.

Mellan åren 1996-2011 minskade befolkningen i mer än hälften av Sveriges kommuner. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur krympande kommuner hanterar sin negativa befolkningsutveckling i översiktsplanen. Vidare handlar syftet om att finna mönster och avvikelser i både de fall kommunerna innehar och inte innehar ett resonerande kring och ett angreppssätt (strategier och metoder) mot själva situationen.Totalt 23 stycken översiktsplaner har legat till grund för studien vilken bygger på en innehålls-analys utifrån undersökningskategorierna: nuläge, prognos och mål samt angreppssätt. Medhjälp av analysverktygen har kommunernas Medvetenhet och angreppsätt, men även avsaknaden av dessa, försökts identifierats. Arbetet har även gjort en ansats till att belysa vad som egentligen är kommunernas huvudsakliga syfte med deras översiktsplaner.