Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska Medvetenheten.Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin..

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews.

Svenska myndigheter har ett flertal gånger påpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och väljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad är oklara.Syftet med undersökningen är att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har växt upp i heterogena miljöer väljer bort Sverige efter högre studier. Målet är att förstå och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts.

Bakgrund Sjuksköterskor har som skyldighet att främja patienters självbestämmande. Det är viktigt att lyfta fram patienters syn på självbestämmande för att skapa Medvetenhet hos sjuksköterskan. En ökad Medvetenhet skapar möjlighet till god omvårdnad i och med en ökad förståelse för patientens önskemål. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av självbestämmande då de vårdas palliativt. Metoden är en litteraturstudie där 9 vetenskapliga artiklar analyserades och ligger till grund för resultatet.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där Medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska Medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. .

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, Medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Syftet med arbetet har varit att nå kunskap om mångkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de säger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där man lär sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstå behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som är viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet är språket, identiteten och föräldrasamarbetet.

Den här uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrån begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en Medvetenhet om problem gällande representationen av realitet som är central för postmodernismen. Denna Medvetenhet aktualiserar frågeställningar gällande förhållandet mellan narrativitet och realitet, frågeställningar som är närvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës ämne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frågeställningar. Uppsatsförfattaren strävar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjälp av begrepp från narrativ teori.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans läs- och skrivinlärning. Målet med undersökningen är att belysa olika sätt att arbeta språkutvecklande. De frågeställningar vi utgått från är: - Vad anser lärarna är viktigast för att förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen? - Hur arbetar lärarna läs- och skrivförberedande i förskoleklasserna? - Vilken utbildning har lärarna i läs- och skrivinlärning? Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare verksamma i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen på den kommande läs- och skrivinlärningen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och Medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom grundskola och grundsärskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas Medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, Medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en Medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna.

Jag har i det här arbetet diskuterat skolan som plats utifrån Waldorfpedagogik. Har Waldorflärare Medvetenhet bakom platsens inverkan och hur står det i så fall i förhållande till resten av samhället? Vad är det som är bra med deras sätt att ta vara på platsen i skolan? Jag har tagit reda på hur Waldorflärare kan tänkas använda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med Waldorflärare på Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nått resultat som jag kopplar till litteratur som jag läst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de använder naturen, färgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilken kunskap elever har om var maten kommer ifrån och om de vet vilken påverkan matens väg har mellan jord och hav till bord och tallrik..