I denna studie har vi ämnat belysa hur medvetet företag med offentliga årsredovisningar arbetar med att påverka läsarna genom visuellt material i årsredovisningen. Detta har genomförts genom att identifiera vilka budskap dessa företag vill sända genom bildspråket i årsredovisningen, att ta reda på hur medvetna företag är om bildernas förmåga att förmedla ett budskap samt identifiera till vilken utsträckning dessa företag är inblandade i utformningsprocessen. Vi har genomfört en bildanalys av två fallföretags årsredovisningar och genomfört intervjuer med dessa företag samt de reklambyråer som utformat årsredovisningarna. Resultatet från bildanalysen jämfördes med resultatet från intervjuerna. De slutsatser vi kommit fram till är att företagen har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa myter genom bilder i årsredovisningen, och att förutsättningar och Medvetenhet skiljer sig företag emellan..

Borglund et al. (2012) argues that today it is becoming increasingly important for companies to work with CSR because stakeholders are more engaged in issues related to social responsibility and the environment. However, much research shows that it does not play a major role how companies work with CSR issues if the information does not reach the final consumer. The focus of this paper is therefore to examine how some of the major clothing companies communicate about their work with CSR issues and if consumers believe that they have the information needed to make an informed purchasing decision that support sustainable development in the garment industry. Our study has among other things found evidence that companies doesn?t reach out with information about their work with CSR.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en Medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet. Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig.

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med närmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av själv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna säker, rädd, upptagen och avfärdande. En enkätundersökning genomfördes på en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och Medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekräftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den säkra stilen.

Syftet med mitt arbete var att utveckla andraspråkselevers förmåga att förstå det underförstådda i skönlitterära texter. Mina frågeställningar var hur andraspråkselever fyller tomrummen i litterära texter och på vilket sätt riktad loggskrivning med fokus på litterära tomrum kan bidra till att fördjupa andraspråkselevers språkliga Medvetenhet. Min studie var en form av aktionsforskning där jag granskade min egen undervisning för att nå mitt syfte och besvara mina frågeställningar. Resultatet från undersökningen gällande elevernas förmåga att förstå det underförstådda visade att den går att utveckla i skiftande grad beroende på elevernas olika förutsättningar. Jag kunde konstatera att eleverna fyller de litterära tomrummen på olika sätt: en del klarade inte alls av att fylla dem medan några kunde läsa det underförstådda på egen hand medan ytterligare andra behövde hjälp för att klara av det.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter.I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska Medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers Medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program..

Syftet med detta arbete är att utifrån skrivtest och enkäter undersöka elevernas skrivförmåga, nämligen hur arabisktalande elever klarar att använda standardarabiska vid skrivning med hänsyn till fonologisk Medvetenhet och vokalisering.De viktigaste resultaten av vårt arbete är att vi fann stora brister hos eleverna gällande skrivning på standardarabiska (MSA). Fonologiska stavningsfel var mer vanliga än andra stavningsfel bland eleverna. Resultaten har också visat att majoriteten av de testade eleverna inte kan differentiera när de skriver enkla satsdelar, såsom subjekt och direkt objekt. De i undersökningen deltagande modersmålslärarna håller med om betydelsen av användandet av MSA som bas i modersmålsundervisningen för utveckling av skriftspråket hos eleverna. Genom testen och enkäterna fick vi fram intressanta resultat om skrivundervisningen i modersmålundervisningen i arabiska och vi fick fler tankar om hur man kan utveckla undervisningen..

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en Medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna Medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre Medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers Medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan.

Svenska som andraspråk SSA133Vt 2011Handledare: Maud Gistedt och Ingegerd Enström.

International studies show that literacy skills have deteriorated among Swedish students. Empirical evidence states that before being able to learn to read it is important to have phonological awareness. From this perspective, an intervention study was launched to examine whether pupils´ phonological awareness could be enhanced through the work of a special model during a limited time. The aim of the study is to investigate whether six pupils in preschool develop phonological awareness based on Bornholmsmodellen during a limited period of time. The control group was made up of the remaining pupils in the preschool class.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas Medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel.