I uppsatsen ställs frågan hur lärare i religionskunskap på gymnasiet kan använda sig av självbedömning samt om det används på ett sätt som är speciellt utformat för ämnet. Utgångspunkten är litteratur om formativ bedömning och självbedömning, samt om självbedömning i religionskunskap. Fyra lärare i religionskunskap intervjuas över mejl, med en metod som Alan Bryman kallar för kvalitativ forskning med personliga intervjuer online. Uppsatsen resulterar i en inblick i hur religionslärare använder sig av självbedömning, till exempel genom lärarledda diskussioner och uppföljningsmoment i samband med arbeten i skolan. Dessa självbedömningsmoment finns också beskrivna i litteraturen som föregick undersökningen.

Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka utformningen och innehållet i dagens läroböcker i geografi för grundskolans senare år för att se hur väl dessa stämmer överrens med geografiämnets strävansmål. I uppsatsen har en textanalytisk metod använts där ett mindre urval läroböcker analyserats utifrån de två strävansmål som säger att geografiundervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande respektive att eleverna ska utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Analysen visar att de aktuella strävansmålen kommer fram i läroböckerna i samband med läroböckernas frågor till eleverna. Det är i dessa tillhörande frågor som läroböckerna kan beröra strävansmålen genom att förmå eleverna att arbeta med miljöproblematiken på ett sätt som går i linje med ämnets strävansmål. Det visar sig att det endast är genom läroböckernas öppna frågor utan fasta svar som strävansmålen berörs..

Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka utformningen och innehållet i dagens läroböcker i geografi för grundskolans senare år för att se hur väl dessa stämmer överrens med geografiämnets strävansmål. I uppsatsen har en textanalytisk metod använts där ett mindre urval läroböcker analyserats utifrån de två strävansmål som säger att geografiundervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande respektive att eleverna ska utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Analysen visar att de aktuella strävansmålen kommer fram i läroböckerna i samband med läroböckernas frågor till eleverna. Det är i dessa tillhörande frågor som läroböckerna kan beröra strävansmålen genom att förmå eleverna att arbeta med miljöproblematiken på ett sätt som går i linje med ämnets strävansmål. Det visar sig att det endast är genom läroböckernas öppna frågor utan fasta svar som strävansmålen berörs..

Bakgrund : Idag uppskattas var tredje person få en cancerdiagnos under sin livstid. Cancer drabbar inte enbart den enskilda individen utan även de närstående. De närstående anses vara patienternas viktigaste stöd under sjukdomsprocessen och de har ett behov av att vara delaktiga i vården. Syfte : Att belysa forskning om upplevelsen av att vara närstående till en person med diagnosen cancer. Metod : En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Resultat : Tre teman framkom vid dataanalysen. De närstående upplevde en förändrad vardag med nya roller och prioriteringar.

Samhället blir mer och mer mångkulturellt och diabetes är en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vårdar patienter med olika kulturer och religioner och ställs då införutmaningar som att överbrygga språkproblem och göra sig förstådd, samt att anpassaomvårdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrån litteraturenbelysa omvårdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskansutifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar läggs en grund för framtida fortsatt forskning inom området. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra områden som författarna ansåg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur påverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvårdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.

Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Humor är en viktig beståndsdel i människans liv och uppstår ofta spontant utan närmare eftertanke i möten med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva humorns betydelse i omvårdnadsrelationen mellan sjuksköterska och patient. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar från år 1996 till år 2003. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de 13 utvalda artiklarna. Analysen resulterade i tre kategorier som visade att humor har stor betydelse som copingstrategi vid försämrad hälsa, underlättar kommunikation och skapandet av relationer.

För att uppfylla de krav och förväntningar som ställs på sjuksköterskan idag är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om vilka upplevelser i arbetet som kan påverka arbetsglädje. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i sjuksköterskans profession som kan främja arbetsglädje. Studien visar att upplevelser i sjuksköterskans profession kan främja arbetsglädje och ha en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang och det yrkesmässiga självförverkligandet. Sjuksköterskans syn på den enskilda patienten som en unik person kan möjliggöra värdefulla möten, som kan påverka både patienten och sjuksköterskan positivt. Strävan att arbeta utefter teorier och tillvägagångssätt som främjar sjuksköterskans upplevelse av att göra skillnad, vara engagerad och att vara en del av möjligheterna i en positiv utveckling kan leda till att sjuksköterskan känner arbetsglädje, meningsfullhet och tillförsikt i arbetet.

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lärande och utveckling. I vårundersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lärandesker i samspel med andra människor och att de miljöer vi ingår i påverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli språkligt medveten.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att höra hur förskollärare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns språkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollärare ifem olika förskolor med verksamhet för barn från ett till sex år valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett väl fungerande språk för att kommunicera är mycket viktigt. Barn i förskolan kan lära sigmer genom att förskolläraren ger barn utmaningar och vägledning att nå längre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns språkliga medvetenhet är högläsning, samtal och språklekarviktiga inslag.

Arbetsdesign definieras som en medveten planering av arbetsuppgifter, innehåll och struktur för att nå organisatoriska mål. Den här undersökningen handlar om samband mellan arbetsdesign och motivation. Bakgrunden till vår undersökning är att utreda ett motsatsförhållande mellan två arbetsdesignteorier, där den ena förespråkar en arbetsdesign med variation av färdigheter medan den andra förespråkar en arbetsdesign med specialisering av arbetsprocessen.I undersökningen genomfördes en intervju samt ett enkätutskick. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett samband mellan specialisering och inre motivation, därtill även att det fanns ett samband mellan varierande färdigheter samt uppgifter och inre motivation.  Dessutom indikerade undersökningen att det finns ett positivt starkare samband mellan specialisering och inre motivation jämfört med sambandet mellan varierande uppgifter och inre motivation. Sambandet mellan varierande färdigheter och inre motivation var dock något starkare än sambandet mellan specialisering och inre motivation.  Ett intressant resultat i undersökningen var att arbetsdesignfaktorerna specialisering och varierande färdigheter samt uppgifter kunde samexistera..

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.