Syftet med denna studie var att, med hjälp av ett neuropsykologiskt testbatteri, undersöka huruvida kognitionen är påverkad gällande uppmärksamhet och exekutiva funktioner hos patienter som lider av multisystemsjukdomen Dystrofia Myotonika typ 1. Syftet var också att, med hjälp av självskattningsskalor, undersöka hur de drabbade själva uppfattade sin situation i detta avseende. Insamlade data från en patientgrupp bestående av 33 individer med konstaterad Dystrofia Myotonika typ 1 jämfördes med data från en kontrollgrupp bestående av 25 friska individer. Resultatet visade att patientgruppen genomgående presterade sämre än kontrollgruppen på de neuropsykologiska testerna. Resultaten på självskattningsformulären gick i linje med detta, vilket tyder på att patientgruppen, generellt, delvis är medveten om sina kognitiva svårigheter.

I denna uppsats har fokus legat på att besvara frågan hur och varför barn i åldern 6-10 år använder Internet. Syftet har varit att utöka kunskaperna om barns relationer till Internet. Det är viktigt att vuxenvärlden blir medveten om vad barnen gör på Internet. För att besvara frågeställningen gjordes enkätstudier och fokusgruppstudier med barn inom ålderspannet. Resultaten visade att de mest förekommande aktiviteterna som de gör är spela spel, se på film, lyssna på musik, kommunicera och informationssökning.

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse..

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna.

Utgångspunkten för den pjäs som utgör en del av mitt magisterarbete är från första början egentligen en grundläggande socialpsykologisk iakttagelse. Det rör sig om det inte ovanliga (såvida jag inte fått allt om bakfoten) mänskliga draget att säga en sak och göra en annan, ett drag som tycks gälla mer som regel än undantag åtminstone på teatern. Jag utgår från att de ord som sägs alltid har en avsikt och en riktning, medveten eller omedveten. En person vill något med det den säger. Däremot är avsikten med de uttalade orden inte alltid densamma som den orden först låter oss tro.

Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Ta reda på hur socialsekreterare respektive klienter ser på bemötande och vad ett gott bemötande är för dem, vad som är viktigt i mötet och för kontakten. Undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett gott bemötande och vilken påverkan myndighetsutövningen har. Som metod använde vi en kvalitativ intervjuundersökning. Fyra socialsekreterare intervjuades, två från ett socialkontor där myndighetsutövning är ett påtagligt inslag i arbetet och två från ett resursteam där myndighetsutövning av utredande karaktär inte finns med.

Syfte: Syftet är att beskriva hur användningen av feedback effektiviserar organisationer. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ ansats använts för att studera upplevelsen av feedback på individnivå. Respondenterna, från två medelstora företag i södra Sverige, har dels intervjuats genom en riktad öppen intervjukaraktär samt fått svara på en enkätundersökning för att kategoriseras efter lärstilarna. Slutsatser: Vårt resultat visar att individers olika upplevelser av feedback kan spåras till individens lärstil. Varje lärstil har sina egna utmärkande faktorer som organisationer bör ta hänsyn till vid förmedling av feedback till de anställda.

Examensarbetet är ett resultat av min verksamhetsförlagda utbildning VFU hos Skanska Asfalt och Betong. Jag valt att undersöka hur det går till vid vältning och packning av asfaltbeläggningar. Eftersom packningen är en av de viktigaste delarna för att uppnå en bra beläggning som ska hålla i många år är det viktigt att man packar på rätt sätt. Därför har jag tagit upp några viktiga punkter på hur man bör utföra packningen på ett bra sätt både ifrån teorin samt från praktiken. Det som man bör tänka på som vältförare är de faktorer som påverkar packningen och att ha rätt packningsutrustning för rätt arbete.

På senare tid har flertalet rättsfall kring transpersoners rättigheter dykt upp och haft policyförändrande karaktär. Syftet har därför varit att bringa förståelse för detta fenomen, där en fallstudie genomförts gällande avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, vilket avskaffades genom en dom. Fokus har legat på de påverkansstrategier som använts för att avskaffa tvångssteriliseringarna, för att se om domstolsvägen är en ny strategi för transrörelsen och vad som i så fall har möjliggjort denna. Jag kom fram till att det är en medveten strategi från HBTQ-rörelsen och att judikaliseringen i samhället, alltså att domstolarna blivit mer politiska, verkar ha spelat en roll för att göra denna väg möjlig. Judikaliseringen har öppnat upp rent systemmässigt och idémässigt för att driva transpolitiska frågor den rättsliga vägen som mänskliga rättigheter..

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers känslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser på att använda datorstöd vid dessa tillfällen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre årskurserna vid ledarskapsprogrammet i Luleå gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om talträning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder använts, samt forskning och studier om hur IKT påverkar skolan av idag. Resultatet pekade på att medveten inriktning på att träna och lära om redovisningar och självförtroende, IKT-kunskaper samt att använda ämnesövergripande arbetssätt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar också på att skolledningens underlåtenhet att tillhandahålla datorutrustning av god kvalitet haft negativ påverkan på elevernas motivation och möjligheter att tillgodo¬göra sig utbildning fullt ut..

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Att genomgå tonårstidens alla förändringar och samtidigt ha ett medfött hjärtfel kan innebära begränsningar och utanförskap för ungdomar. Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med ett medfött hjärtfel. Nio intervjuer med flickor och pojkar i åldrarna 14- 17 år genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i två teman och fyra kategorier. Teman var: att se sig själv som andra och att vara medveten om sin livssituation.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.