När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg.

Idag ser man trender som tyder på att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hårt eftersom kunskap plötsligt försvinner från företaget, om de inte har lyckats tagit vara på den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom några kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frågeformulär som skickades till två stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Problem: Under våra studier på Blekinge Tekniska Högskola har vi fått lära oss att lägga stor vikt vid att sätta användaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsätt bara används i teorin eller om systemutvecklare fokuserar på användare när system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi på företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett år sedan. Användarna där är inte riktigt nöjda med systemet och vi vill därför undersöka om det beror på bristande användarmedverkan i utvecklingsprocessen. Vårt mål är att ta reda på om användarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett.

Denna uppsats handlar om ett antal individers upplevelse av att använda en diet för att modifiera kroppen eller att genomföra en mer djupgående och bestående livsstilsförändring. Uppsatsen berör dieter i allmänhet men LCHF i synnerhet. Syftet är att belysa faktorer i ett modernt samhällsklimat som Medverkande till individuellt beslutsfattande. Respondenternas berättelser lyfter fram olika faktorer som påverkat deras val av kostkontroll. Uppsatsen har en explorativ och deskriptiv prägel och med hjälp av teorier, intervjuer och internetundersökningar, söks svar på vilka faktorer i samhället och hos individerna själva som bidrar till valet av att börja använda en diet, samt vilken diet man väljer.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Syftet är att analysera och beskriva hur lärare erfar en förändrad lärarroll i samband med nätbaserad undervisning som bygger på relationen mellan det lokala och det globala klassrummet. Young Masters Programme är en nätbaserad global kurs inom området hållbar utveckling. Data till denna studie kommer från Medverkande lärares skriftliga svar på intervjufrågor, vilka analyseras genom ett fenomenografiskt angreppssätt. Forskningsdata utgörs av lärares redogörelser av deras erfarenheter. Studien visar att flertalet av de deltagande lärarna ser komplexiteten i lärandet för hållbar utveckling i globala sammanhang, Global Learning for Sustainable Development (GLSD), och vill arbeta multidisciplinärt och ämnesgränsöverskridande med Education for Sustainable Development (ESD) i globala nätverk.

Problem: Under våra studier på Blekinge Tekniska Högskola har vi fått lära oss att lägga stor vikt vid att sätta användaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsätt bara används i teorin eller om systemutvecklare fokuserar på användare när system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi på företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett år sedan. Användarna där är inte riktigt nöjda med systemet och vi vill därför undersöka om det beror på bristande användarmedverkan i utvecklingsprocessen. Vårt mål är att ta reda på om användarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett. Syfte: Syftet med rapporten är att få en förståelse huruvida användarcentrerad systemutveckling används i praktiken i en fallstudie.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka idrottslärares syn på ledarskap, samt ta reda på vilket lärande de strävar efter. Vi använde oss av följande frågeställningar;Vilka ledarstilar strävar lärarna i idrott och hälsa efter att använda?Vilka förmågor anser lärarna i idrott och hälsa att det är viktigt att ha som ledare i skolan?Vilket lärande vill lärarna i idrott och hälsa uppnå; på kort och lång sikt?MetodFör att svara på dessa frågeställningar användes en kvalitativ ansats i form av intervjuer och fem lärare på grundskolor kontaktades. Vår strävan var att få en subjektiv bild av lärarnas upplevelser kring ledarskap och lärande.ResultatI resultatet framkom att intervjupersonerna anammar en demokratisk ledarstil med inslag av situationsanpassat ledarskap, beroende på grupp och situation. Viktiga förmågor att besitta som idrottslärare är tydlighet, ödmjukhet, engagemang, att se alla samt ha en stödjande roll.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Bakgrund: Kunders inköpsprocess skiljer sig mellan industriella marknader och konsumentmarknader. När organisationer gör inköp handlar det ofta om stora belopp och komplexa produkter. Relationen mellan det köpande och det säljande företaget brukar vara tätare än vid vanliga konsumentinköp. För att den säljande organisationen ska förstå hurde mest effektivt ska erhålla kunder är det nödvändigt att identifiera de olika faserna i kunders inköpsprocess och undersöka vad som påverkar kundernas beteende vid inköpet. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur SMHIs kunders beslutsprocess ser ut vid inköp och vilka faktorer som påverkar denna process.

Den moderna resenären har allt mer ansvar i köpprocessen utav sin resa, förr låg det hos researrangören att förse kunderna med information och sköta bokningen, något som kunderna idag kan göra själva genom Internet. Många kunder väljer charter då det är ett bekvämt sätt att resa, researrangören agerar försäkran om ett professionellt bemötande samt att personal finns vid deras sida. Vårt intresse fastnade vid den motsägelsen att kunden tar större ansvar i charterreseprocessen samtidigt som de avstår mer och mer från att paketera sin egen resa.Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera kundens roll som Medverkande part inom charterbranschen. I undersökningen har vi haft en kvalitativ forskningsansats och utifrån detta antagit ett abduktivt perspektiv där vi använt oss utav den kvalitativa metoden med semi- strukturerade djupintervjuer. Vi har genomfört sju intervjuer med personer som har anknytning till resebranschen, av dessa har sex skett fysiskt och en via telefon. Vi har sedan analyserat svaren och satt dessa i relation till teorin för att komma fram till vår slutsats.Vår främsta slutsats är att charterföretagens bild av kundens medverkan bör ändras.

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar.Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.

Syfte: I studien vill vi undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar och förhåller sig till begreppen hen, könsidentitet och genus i förskolan.Bakgrund: Genus är ett brett ämne där förhållandet till samhället, kulturen och hur vi uppfattar och förväntar oss av män och kvinnor ställs mot varandra. Problematiken blir då lätt inom genus att dess bredd ger människor möjligheter till olika uppfattningar och åsikter. Genus är med andra ord ett begrepp som innefattar många olika ting och innebörder där genus kan variera från människa till människa, genom den kultur och samhälle de lever i.Teoretisk ram: I studien är resultatet sammankopplat med tre aktuella teorier och litteratur som belyser ämnena genus, könsidentitet och en artikel som belyser om begreppet hen. Vi har använts oss av Davies och Vygotskijs teorier som behandlar genus och barns skapande av könsidentiteter.Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod med redskap av intervjuer, för att sedan kunna redovisa vårt resultat så har vi även använt oss av fenomenografi som ansats. Vi har intervjuat tio verksamma pedagoger i förskolan som har olika yrkesbakgrunder och kön.Resultat: Vi har undersökt hur begreppet hen, könsidentiteter och genus uppfattas och användas av våra Medverkande respondenter.