Titel: CRM som källa för idéer till utveckling av nya tjänsterNivå: Kandidatexamen, C-uppsatsFörfattare: Erik Salzmann & Torbjörn KirkevoldHandledare: Sarah Philipson Datum: 1/9-14 Syfte: Syftet men denna studie är att undersöka hur CRM-system används som verktyg för tjänsteutveckling i svenska tjänsteföretag. Från detta formulerades undersökningens forskningsfråga: Hur skapar tjänsteföretag nya innovativa tjänster med hjälp av Costumer Relationship Management? Metod: Undersökningen är gjord med hjälp kvalitativ metod. Telefonintervjuer har legat som grund för datainsamling genom tio respondenter som är aktiva CRM-användare. Respondenterna är valda via ett bekvämlighetsurval.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande.Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade.Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatetDet visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes.

This Master of Science thesis was completed at the Department of Machine Design at the Royal Instituteof Technology in Stockholm in collaboration with Lund Faculty of Engineering, Luleå University ofTechnology and Stanford University. At Stanford University a global product development project wasrealized as part of the course ME310. The project was initiated by the American company ImmerseGlobal whose vision was to develop a new type of Atmospheric Water Generators, a machine that absorbsthe moisture in the air and via a water system transforms it to pure drinking water. The project was partlyfinanced by the Product Innovation Engineering program, a Swedish research and development programfor increased innovation capability in organizations.In parallel with the global project in the ME310 course the product development process was studied inorder to compare it with a product development course at the Royal Institute of Technology, IPU. Thetwo courses are similar to each other in several aspects.

Att använda produktutveckling som konkurrensfördel har ökat dramatiskt de senaste tio åren. Anledningen till det kan spåras till att på 2000-talet har det skett en förändring till en mer kunskapsbaserad ekonomi, vilket har lett till att det även har blivit en förändring i när innovation typiskt sker i samband med produktutveckling. Numera sker innovation typiskt genom ständig förändring genom att kunderna får säga vad de tycker, istället för att ske vid produktionsanläggningen. Med hjälp av informationen från kunderna kan företaget sedan producera produkter som motsvarar precis kundernas behov. Därför kommer det företag som har mest kundanpassade produkter att ha störst framgång.För att involvera kunder finns det olika metoder som företagen kan använda sig av, där de metoder som tidigt involverar kunderna i produktutvecklingsprocessen förespråkas.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar.

Anton Lindberg och Daniel Lissert,studenter på programmet Innovation & Produktdesign vid Mälardalens högskola, har på uppdrag av SE AB genom Minst Innovation i Mälardalen utvecklat koncept på ett antal komponenter för en elektroniskt höj- och sänkbar vagn med användning inom begravningsbranschen.Examensarbetet bygger på tidigare produktutveckling med problemformuleringen ?att minska lyft inom begravningsbranschen?.Ett tidigare examensarbete låg även som grund för vidareutvecklingsarbetet.I detta projektbehandlas bland annat konstruktion, transportmoment i samband med dödsfall samt interaktion mellan produkt och användare med hänsyn till användningsområde.Projektet resulterade i ett koncept som uppfyller uppdragsgivarens kravspecifikation samt identifierade kundbehov. Resultatet presenteras som CAD-modell med tillhörande komponentritningar.Marknadsundersökning, kravspecifikation ochutvärderingsverktyg såsom FMEA, QFD och Pugh?s matris användes för att säkerställa kvalitet i konceptet som togs fram.Marknadsundersökningeninnehåller intervjuer, hantering och analys av omgivning.Intervjufrågor behandlade problem vid hantering av kistor och avlidna samt framkomlighet i närhet av kyrka, bårhus och äldreboende.Det insamlade underlaget möjliggjorde slutresultatet;en transportvagn med förenklade lastmöjliheter och ställbara lägen. Utvecklade delar består av lastplan, släde, handtag samt kontrollpanel.Idéer diskuterades med uppdragsgivare vid avstämningsmöten och kostnad för komponenttillverkning har tagits i beaktande.Något målvärde på kostnad har inte fastställts vilket leder till att tillverkningsmetoder och materialval kan behöva anpassas mot produktionsval.

Detta arbete har utförts på avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet. Uppgiften var att undersöka hur omvärldens utbildningar inom produktdesign, innovation och entreprenörskap ser ut och kommer att förändras i framtiden. Detta med utgångspunkt i det arbete som för närvarande pågår inom CDIO-ramverket (Conceive Design Implement and Operate) men även inom andra utbildningsinitiativ. Bakgrunden till arbetet är att det uppstått en klyfta mellan industrin och akademin. Nyutexaminerade ingenjörer besitter inte de kompetenser som näringslivet vill att de ska ha med sig i bagaget efter avlagd examen.

Innovationer i ett företag är en komplex process men konsensus från forskarvärlden är att innovation är nödvändigt för ett företag ska visa fortsatt tillväxt. Därför är det av stor betydelse att förstå hur ett företag strukturerar sitt arbete med innovationer och vilka utlösande faktorer som påverkar detta arbete. Aktuell litteratur inom området uppmanar till mer forskning för att öka förståelsen för innovationsarbetet och de påverkande faktorerna. Denna studie har som syfte att undersöka vilka utlösande faktorer som påverkat It-företags innovationsarbete samt hur innovationsarbetet har förändrats. Urvalsföretagen härstammar alla från IT-branschen, där hård konkurrens råder och kravet på nytänkande innovationer är en hygienfaktor vilket gör att innovationsarbetet som möjliggör innovationer är ytterst viktiga. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt har åtta företag varit delaktiga i studien, författarna har intervjuat grundare eller produktägare/affärsutvecklare på respektive urvalsföretag.Företagen är verksamma i Sverige och har medvetet valts för att varierat i storlek och ålder för att ge bredd i den insamlade empirin. Studiens teoretiska referensram berör ämnena; utlösande faktorer samt förändringsprocesser inom innovationsarbetet.

I den här studien utvärderar jag effekter av ett förbättringsprogram i form av nya kunskaper varefter jag studerar hur och under vilka villkor dessa kunskaper används och sprids. Studieobjektet är ett servicehus som ger service till äldre med och utan demenssjukdom. Denna verksamhet har vid två tillfällen deltagit i förbättringsprogram anordnade av Region Skåne. I bägge programmen har man, som förbättringsverktyg använt sig utav Genombrottsmetodiken och båda dessa program ligger i fokus för studien. I denna kvalitativa studie har jag använt mig utav intervjuer som metod för datainsamling medan den teoretiska basen har utgjorts av teorin om innovationsspridning.

Titel: Personalinvolverat förändringsarbete i industriföretag: Ett verksamhetsledande perspektiv Författare: Axelsson TobiasExaminator: Lindhult ErikHandledare: Sjödin CarinaÄmne/Kurs: Innovationsteknik, KIN190Nyckelord: innovation, Ledarskap, Personal, Personalinvolvering, organisation, Industri Inledning och problembakgrund: Skandinaviska företag har länge haft en tradition av att engagera och involvera personal och det är essentiellt att ha en engagerad personal för att hantera och implementera innovation. Personalinvolverat innovationsarbete kan ha många direkta och indirekta positiva effekter på en organisation, detta område är dock relativt nytt för industriföretag. Vad behöver då en personalstyrka på ett industriföretag för att kunna hantera förändringsarbete och vad krävs av verksamhetsledare. Vilken möjlighet har egentligen en personalstyrka att skapa unika idéer om företaget?Syfte: meningen med studien är i huvudsak att öka kunskapen om personalinvolverad innovation i industriföretag.

Syftet var att analysera arbetssituationen för forskarna i ett stort globalt kunskapsintensivt företag och kartlägga hur den har förändrats när företaget vuxit från ett litet kunskapsintensivt företag till ett stort globalt företag; samt utveckla förståelse för hur storleken och byråkrati har möjlighet att samexistera med kunskapsintensitet..

This study focus on how physical and virtual meeting places may promote collaboration between firms and academia for the development of innovations. A case study was conducted on a meeting place that aims to support collaboration for the development of innovations in eHealth between different actors in the Linnaeus region. Data was collected through 6 interviews, whereas 3 with scientists and 3 with entrepreneurs. The data was analyzed based on a theoretical framework based on different perspectives on collaboration and networks, meetings and interaction and, physical and virtual meeting places.The results show that the purpose for collaboration is to be included in a network with other actors in the same area, gain increased knowledge of the subject area and to acquire new external contacts. Furthermore, in order to support collaboration, physical meeting places have to organize effective and interesting meetings.

The essay on ?The revival of the countryside ? a multitalent in landproduction.? focuses on local and regional development within agriculture, foodprocessing and tourism.Due to great changes in society, the inhabitants in rural areas are forced to find alternative occupations. Using history as a tool to build up the future is a main factor in rural development. Apart from this it involves cooperation, resources, cultural heritage and values, entrepreneurship and innovation, economic vitality, and an understanding of markets and marketing. They all contribute to a region`s ability to benefit from rural development..

Den 8 september 2009 blev det klart att Umeå blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som påbörjades redan 2005 då kommunfullmäktige i Umeå fattade beslutet att ansöka om titeln då detta var ett sätt att skapa marknadsföring för Umeå och lyfta dess kulturimage. På detta sätt skulle Umeå nå en ökad ekonomisk tillväxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsår kan ge möjligheter för Umeå att synas på den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsätter dock att detta evenemang får ett positivt och långsiktigt resultat.

Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..