I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

Utvecklingen av förbandsmetoder är viktigt för att utveckla konstruktionslösningar. Under det senaste decenniet har forskning på limmade förband utförts, främst på inlimning av stålstag och plattstål i limträ. Förhoppningen är att spänningen ska fördelas jämnare i förbandet och att brott ska kunna undvikas. Hypotetiskt sett skulle det kunna göra knutpunker utan synliga förband möjliga vilket även skulle gynna arkitekternas önskemål.Genom en sammanställning av tidigare forskning dras en jämförelse mellan testresultaten och en antagen knutpunkt som belastas av egentyngder och variabla laster. På så sätt kan limmets kapacitet konkretiseras.

Adaptivt kamouflage är en signaturanpassningsteknik som ger stridsfordon förmågan att anpassa sin värmesignatur utefter omgivningen eller imitera andra objekts signatur, i syfte att undgå upptäckt eller identifiering.I denna studie genomförs en analys om vilka folkrättsliga problem som kan uppstå vid användandet av adaptivt kamouflage.Studiens resultat visar att de folkrättsliga problem som kan uppstå vid användningen av adaptivt kamouflage är distinktionsproblem, då tekniken möjliggör för stridsfordon att imitera signaturen av civila personbilar. Denna användning av adaptivt kamouflage kan anses som brott mot distinktionsprincipen..

Trygghet kan både vara, fysisk, mental och social. Platsens utformning, rädslan för brott, tidigare erfarenheter och personer i omgivningen är faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet vilket diskuteras i denna rapport.Stadens utformning påverkar den upplevda tryggheten och rädslan för brott förknippas ofta med utomhusmiljöer som är avskilda, mörka, slitna och där sikten och överblicken är dålig. Gångtunnlar är sådana platser allmänheten upplever som otrygga.Jag har i min rapport valt att skriva om otrygga utomhusmiljöer med fokus på gångtunnlar för att ta reda på hur användandet av rumsliga element kan främja trygghetskänslan i dessa miljöer. Detta för att utveckla ett gestaltningsförslag med tillämpning för gångtunneln ?Tillgången? i Eskilstuna.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

Syftet med denna uppsats är att få en bra bild över hur den nya tekniskautvecklingen inom dental röntgenteknik uppfattas av de parter som ärberörda av den, samt även hur tekniken kommer att påverka verksamheternainom tandvården.I uppsatsen tänker vi undersöka om det har begåtts ett ?brott? när det gälleranvändningen av tekniken, då avhandlingar har visat att den nya teknikenkräver generellt bättre utbildning. Vi tänker undersöka om tekniken användstrots att kunskaperna om den inte är så bra och även vem den skyldiga är tillatt kompetensen inte är tillräcklig. Vår fokus ligger på de på negativaaspekter med tekniken som i slutändan påverkar patientens vårdkvalitet. Vitänker främst titta på nackdelarna, då vi anser att det är dessa som är mestrelevanta, då fördelarna med teknikerna redan framgår relativt väl.Vi har som syfte att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, ochförsöka sammanfatta respondenternas berättelser till en intressantsammanhängande text.Tanken är inte att lösa problemet inom tandvården utan belysa problemensom faktiskt finns, på ett intressant sätt, som förhoppningsvis får någonpositiv respons ifrån berörda inom området.

Denna uppsats har behandlat 29 kap. 3 § BrB. Paragrafen innehåller en exemplifierande uppräkning av förmildrande omständigheter som, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, ska beaktas vid straffvärdebedömningen. Den första juli 2010 genomfördes en reform av 29 kap. 1-3 §§ BrB, vars ändamål var att höja straffvärdet för vissa brott och samtidigt skapa en mer differentierad straffvärdebedömning.

Syfte: Uppsatsens syfte är dels att undersöka hur alkohollagen tillämpas på krogar i centrala Göteborg vad gäller legitimationskontroll vid servering till unga. Ett annat syfte är att studera domsluten för brott mot Alkohollagen vad gäller servering av alkohol till underåriga för att se om lagstiftningens intentioner efterlevs. Utifrån dessa två studier presenteras de diskurser som kan utläsas kring servering av alkohol till unga utifrån rättskällor och andra texter vi analyserat.Metod: Uppsatsen använder sig av olika metoder för de olika studierna, vilket innebär att vi genomfört 100 provköp för att undersöka i vilken utsträckning serveringspersonalen efterfrågar legitimation vid ölförsäljning till unga. Dels en studie av domar för att utläsa hur alkohollagen åberopas i domslut. Vidare analyserades diskurser fram kring servering av alkohol till unga.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att utvärdera processen vid spelarövergångar, både regelmässigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. Vår övergripande frågeställning var: Är SvFF: s reglemente för övergångar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergångar där det går fel? För att kunna svara på den frågan ställde vi oss frågorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna på processen och reglerna vid spelarövergångar? Hur ser de Allsvenska spelarna på övergångsprocessen? Finns det några regler för vilka påföljder som fås vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt två enkätstudier. Intervjuerna låg till grund för den första enkätstudien men användes även som djupintervjuer till några frågor i enkäten. Den andra enkätstudien användes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka på vad som är otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall går fel.

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och män undersöktes också. I studien deltog 64 deltagare varav 32 män och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 år (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgå ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt.Förhörsteknikerna gav likvärdiga resultat vad gällde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Sammantaget tyder analysresultaten på att tron på kameraövervakningens möjligheter och användbarhet är omfattande. Teman rörande trygghet och säkerhet för personal, kunder, elever och så vidare är återkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rädsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förändras med uppsättningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjälp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskräcka brott samt att underlätta identifiering och gripande av dem som eventuellt begår brott trots kamerorna. Problem som identifieras och ämnas åtgärdas med övervakning är ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering där mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlätta för verksamheten ochskydda från olyckor med mera genom användningen av kameraövervakning.

Att människohandel för sexuell exploatering utgör ett brott mot mänskliga rättigheter står klart. Människohandel kränker flertalet av individens rättigheter och staters skyldigheter gentemot dessa individer finns således stadgade i flertalet internationella konventioner. Palermoprotokollet stadgar den första internationellt gemensamma definitionen av människohandel och stadgar vidare ett krav på att definitionen utgör ett brott i konventionsstaternas nationella lagstiftning. Om prostitution anses kränka individers rättigheter och föranleder krav på rättslig reglering är däremot omtvistat, detta trots de likheter som finns.Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter syftar uppsatsen, med hjälp av genus- och rättssociologisk teori och metod, att undersöka om prostitution torde omfattas av dessa samt om, och i så fall, vilka positiva skyldigheter stater enligt folkrätten har gentemot personer som befinner sig i prostitution. Detta för att utreda huruvida det är möjligt att kräva att stater kriminaliserar sexköp, antingen för att uppfylla de konventioner som kräver ett förebyggande arbete mot människohandel för sexuell exploatering men även för att leva upp till de åtaganden stater åtagit sig för att motverka den könsojämställdhet, könsdiskriminering och våld som prostitution bevisligen kan innebära.Det finns en tydlig korrelation mellan prostitution och människohandel för sexuell exploatering.

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad är det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gällerdeltagande i ett Traineeprogram. Två fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrån år 2011 och fem deltagare från 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fått en god inblick i hela organisationen och därmedutvecklat bättre förståelse, engagemang och tillit.