Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis?The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet.The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Social media constitutes an increasing part of organizations and businesses today, regardlessif its segment is B2B (Business to business) or B2C (Business to consumer). The use ofsocial media has been self-evident for many companies, especially throughout the B2C area.The study examined attitudes towards Web 2.0 and social media in the B2B-segment, andwhat advantages and disadvantages that might exist with the use of the implementation. Inorder to answer the research question a qualitative case study on the company IFS (Industrialand Financial Systems) was made..

Title: ?When The Line Between Transmitter and Receiver Blurs? ? A Study of how organizations look at social media as part of their external communication and how they respond to the environment in the new media toolNumber of pages: 49 (51 including enclosures)Author: Ida Hansson KällTutor: Cecilia StrandCourse: Media and Communication Studies D 30hpPeriod: Spring 2010University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media,Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to study how five organizations look at social media as part of their external communication and how they respond to the environment in the new media tool.Material/Method: A qualitative method has been used. Five interviews as primary sources have been conducted with representatives from each organization.Main results: The main results of the study is that organizations have to integrate social media as part of their external communication plans in order to face and respond to their surroundings in a new interaction and multi-way communicative platform. Results also show that organizations are well aware of the importance of making use and participate in social media.Keywords: blogs, external communication, facebook, respond to the environment, social media.

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen.

This essay examines how the conflict in Libya in 2011 was reported by the Swedish newspaper Dagens Nyheter and the American newspaper The New York Times. The purpose is to examine how the conflict is portrayed and what similarities and differences that exist between the two newspapers. We have used a quantitative content analysis and critical discourse analysis to get our results. In conclusion, both newspapers polarize the conflict to a large extent, resulting in a one-sided and biased account. However The New York Times is more objective and neutral in its portrayal of the conflict..

The purpose of the study is to expose how the US newspaper New York Times and the Swedish newspaper Dagens Nyheter mediate the war in Afghanistan. Furthermore a comparison is done to map out possible differences and similarities. To fulfill the purpose of the study a critical discourse analysis has been used. The results have shown both differences and similarities between the newspapers. The main conclusions are tendencies of correspondence with previous research and theoretical base, such as the furtherance of elite sources, the promotion of the national political agenda and the national identity and an obvious construction of us and them..

The purpose of this study is to examine the mediatization of Swedish politics on a municipal level. We live in a world were media affects many aspects of life. One of those aspects is the communication between the citizens and the politicians.Our main research questions are:To what extent do politicians communicate with journalists and who initiates these contacts?Do politicians talk to some types of media rather than others?What factors make a politician choose to speak to media?To what extent do leading Swedish municipal politicians use media strategies?To answer these questions we have used various theories to help us understand media?s role oftoday. First we explain the transformation that has taken part in Swedish media over the last century, from political party press to independent media companies.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män..

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jämförs även med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS är Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar även mediernas makt i samhället och medialiseringens påverkan för organisationer som Stigby. Studien berör även mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter.

The purpose of this study is to examine discursive change regarding mathematics and language in the Swedish primary school curriculums. The study analyzes pedagogical discourses represented within the curriculums and how they represent different pedagogical theories in relation to discursive and social practice. The analysis shows a change towards a more language oriented curriculum discourse in mathematics which still carries an intertextual and discursive heritage from the prior curriculums. In relation to the early curriculums of the Swedish primary schools the former explicit differentiation of students becomes implicit as the language skills become of increasingly importance..

This is an analysis of how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet and the English newspapers The Independent and The Guardian reported about the sexual molestation and rape charges that were alleged against the Wikileaks founder Julian Assange in August 2010. Through a critical discourse analysis, a theme- and proposition analysis and a process analysis this paper aims to investigate how the above mentioned newspapers create reality in their articles. The purpose is to shed light upon with what means the journalists through the inherited structures of the newspaper illustrate actions and events, how they let other people get visible in the text and who is described as responsible for current events.    The results of the analysis shows that Aftonbladet uses a relatively large amount of propositions and speech cues to create an image of the reality that is almost explicitly angled. Dagens Nyheter and The Independent claims a higher degree of objectivity and through micro themes with different perspectives and few explicit statements they create a reality with plenty of room for the reader to make her own conclusions. The Guardian creates an image of the world where the Wikileaks is a great force of democracy and where actions are performed by humans as well as by objects and organizations.   .