Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s Medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att Medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten..

Detta är en undersökning som tar upp hur en orientalistisk mediediskurs med ett polariserat synsätt kan ta sig uttryck i svensk Medierapportering i samband med terrorattentaten i Madrid den 11 mars 2004 och London den 7 juli 2005. Det empiriska materialet är hämtat från två av Sveriges ledande dagstidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi utgår ifrån Edward Saids postkoloniala teori om orientalism, som menar att västerländsk media angående muslimer och islam genomsyras av ett synsätt som betonar Väst som "vi" och den muslimska världen som "de andra". Undersökningen ger exempel på hur en diskurs som kan anses inspirerad av orientalism kan ta sig uttryck inom svensk Medierapportering..

I denna jämförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrån postkolonial teori. Således har det ofta påstådda oberoendet i Medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jämfört medialt konstruerande av två olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till både subjektskapande och gruppbildande processer, vilka såväl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. Således har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nämnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida Medierapportering bör fortsätta påstås vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belägg för studiens resultat..

Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013. Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp Termin           Vårtermin 2015 Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013. Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, Medierapportering, politik, kvällspress Metod           Kvantitativ innehållsanalys Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 ? 2014-10-14 där orden ?SD? eller ?Sverigedemokraterna? finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 ? 2013-10-09 där orden ?Frp? eller ?Fremskrittspartiet? finns med. .

Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.Ämnena krishantering och Medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008.

The primary purpose of this essay is to study and describe what student?s self experiences of the media coverage of social work. The theoretical perspectives applied to analyse the empirical data are social constructionism, roles, and construction. The method of this study is qualitative and based on ten personal interviews. The material has been analysed by condensed meaning units and three themes have been used, the media coverage of social work, the relationship between social workers and media and the influence media coverage has on the students.The results given from these interviews show that the majority of the interviewed group considers the media coverage of social work as negative.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt.

News value is an essential part of which event media chooses to report about. Political events consider to bee news with potentional large value. Media has an enormous power and possibility to create news and construct there own reality and where the readers is given a false expression of what really happened. Today the media must show profit and that indirect affects how the media choose to describe political events. In the Kenya case is it therefore possible to draw the conclusion that the two news paper has different construction of the political event in Kenya.

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Efter att ett debattinlägg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att ägnas åt Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lämpliga debattämnen när Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter på Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgång och vad detta innebär för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, värderingar, verktyg, historia, och väljarna.Studien präglas av ett perspektiv som fokuserar på hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptäckten av ett antagonistiskt förhållande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. När viruset nådde Ryssland startade en intensiv Medierapportering i svensk press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet.

Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor. När viruset nådde Ryssland startade en intensiv Medierapportering i svensk press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet. Kring kriser och katastrofer händer det att medierna eskalerar och verklighetsbilden riskerar att bli skrämmande.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Denna studie undersöker den svenska pressens rapportering om barnsexturism åren 2000-2007. Genom kvantitativ innehållsanalys studeras avsändare bakom budskapet i artiklarna, aktiva aktörer och huvudsakligt innehåll. Analysen har sin grund i teorier om mediernas dagordning och om medielogik. För att öka förståelsen för den svenska rapporteringens förutsättningar görs en liknande men mindre omfattande studie för engelskspråkig press i Kambodja. Likaså genomförs kortare intervjuer med för ämnet relevanta personer.

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i Medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.