Titel: Flerkanalspubliceringens Medielogik - Vision eller verklighet?Författare: Katarina Gregner och Johanna WedinUppdragsgivare: Retriever SverigeKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Handledare: Oscar WestlundSidantal: 35, exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka i vilken mån dagstidningar parallellpublicerar innehållet via pappers ? och webbtidningenMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar ur Göteborgs-Posten under april månad 2003 och 2010Huvudresultat: De huvudsakliga resultat som framkommit av undersökningen är attfrån år 2003 till år 2010 har parallellpubliceringen av lokala nyheterökat. Vidare visar resultaten på att det år 2010 är betydligt fler artiklar som parallellpubliceras med olika rubrik och innehåll..

Titel: Bloggen är mitt vardagsrum - en kvalitativ studie om miljöbloggarens Medielogik Författare: Axel Frändén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: Forskningsnätverket MIM - Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens Medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning där de olika bloggarna har från drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrån en Medielogik där vi identifierat: jaget som utgångspunkt, arkivering, det enklaste sättet, den egna agendan, bloggarens omvärld och annat kommer före som grundläggande komponenter. De här komponenterna avser miljöbloggarens sätt att integrera den egna personen i berättandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginläggen, det egna intresset och personliga åsikten som utgångspunkt, hänsyn till 3 människor i miljöbloggarens omvärld samt de sysslor och åtaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre än bloggskrivandet.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

Syftet med den hä?r uppsatsen ä?r att undersö?ka huruvida det finns skillnader vad gäller utrymme och framstä?llningen av partiledarna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under en månad före det svenska riksdagsvalet 2014. Vi har också undersökt om skillnaderna beror på könstillhörighet eller partitillhörighet. Som grund för undersökningen ligger en kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 540 artiklar och 565 tillhörande bilder.

Syfte: Syftet med undersökningen är att studera om DN Debatt styr det ämnesmässiga innehållet på debattsidan, genom att jämföra refuserade artiklar med dem som blir publicerade.Teori: Undersökningen lyfter fram teorier inom områdena ?makten och dagordningen?, ?gatekeeping?, ?Medielogik? och ?medialisering?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys.Material: Samtliga artiklar som har skickats in till DN Debatt för att sedan refuseras eller publiceras under perioden 1 juni 2009 ? 30 september 2009 och en intervju med debattchefen Bo G Andersson.Huvudresultat (Slutsatser): En påfallande god överensstämmelse kan ses i den procentuella fördelningen mellan ämnen som refuseras och ämnen som publiceras. Endast ämnet Ekonomiska frågor avviker och publiceras i något högre grad jämfört med hur stor del av de insända artiklarna som behandlar ämnet. Miljö-, folkrörelse- och allmänpolitiska frågor publiceras i något mindre grad jämfört med de artiklar som skickas in och behandlar dessa ämnen. DN Debatt styr inte det ämnesmässiga innehållet på ett sätt som gör att vissa ämnen hamnar i skuggan, eftersom samtliga insända ämnen når publicitet på debattsidan.Sociala frågor och vårdfrågor får mest utrymme på DN Debatt och det är också den ämnesgruppen som är störst räknat i antal insända artiklar.

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den första månadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och på så sätt få en bild av vilka faktorer som skapade ett så stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara på detta ställs tre övergripande frågor ? vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse får huvudaktörer i rapporteringen.Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av återkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehållsanalys för att få fram statistik på hur mycket utrymme visa aspekter får samt vilka benämningar som görs vid porträtteringen av Madeleine McCann.Det undersökta materialet består av artiklar från tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.De teoretiska ramverk uppsatsen utgår ifrån är teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvärde, Medielogik och narrativ berättande.Resultatet visade att den främsta faktorn till att fallet uppmärksammades är genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes föräldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberättelse.

Den här uppsatsen undersöker hur Medielogik och public service-värdena uttrycks i SVT:s partiledarutfrågning hösten 2010. En totalundersökning i form av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys är gjord av samtliga partiledarutfrågningar som sändes i SVT veckorna före valet, samt respektive partis valmanifest. Fyra frågor mättes först kvantitativt och analyserades därefter kvalitativt med utgångspunkt i vilka medborgargrupper som synliggörs, hur partiledarnas privata angelägenheter exponeras, hur valmanifestens innehåll överensstämmer med de teman som journalisterna tar upp i utfrågningarna, samt regeringsbildningskomplikationer och samarbetssvårigheter av olika slag. I den kvantitativa analysen framkom att konsumentperspektivet dominerar, men skillnaden är stor i de olika partiledarutfrågningarna. Den personliga exponeringen av partiledarna ger minst utrymme åt dåvarande statsministerkandidaterna Fredrik Reinfeldt (m) och Mona Sahlin (s), men även åt Maud Olofsson (c).

Titel: Vallöften i lokala medierFörfattare: Johan Olsson och Mathias StenbackUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 54Antal ord: 16 643Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod.Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17?2006-09-17Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt Medielogik och nyhetsvärdering har vi identifierat lokala vallöften somskildrats av Göteborgs-Posten. Vi har också undersökt förhållandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjänster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för väljarna, innebär nackdelar i form av att journalistiken blir behäftad med brister.

2010 inträffade ett vattenburet cryptosporidiumutbrott i Östersund. På grund av dess omfattning ville vi studera hur medierna beskrev utbrottet. För att besvara det valde vi att studera följande tre tidningar: Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet. De frågor vi ville besvara var:1. Hur beskrev de tre utvalda tidningarna, Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet, parasitutbrottet i rapporteringen?1.

Syftet med uppsatsen ?Vem har rätt till berättelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen? är att undersöka tryckta mediers rapportering om den såkallade lasermannen och de människor han besköt. Jag gör detta motbakgrund av Shahram Khosravis berättelse om hur han framställdes i medierna när han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill även undersöka förekomsten av samhällsdiskurser i artiklarna.Frågeställningarna är: vad är det för berättelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jämföras med Shahram Khosravis berättelse? Kan man utläsa något budskap i mediernas rapportering och kan man i sådant fall förklara och förstå detta? Samt, vad kanmedierapporteringen tänkas få för effekter? Uppsatsen bygger på teorier om konstruktivism och Medielogik, som handlar om att allting är konstruerat och att medierna inte på ett objektivt sätt kan skildra olika nyheter.

Studien analyserar den svenska PR-byrån Studio Total, som använder sig av gerillamarknadsföringsmetoder för att synas i den svenska mediala debatten. Företaget har fått stort genomslag genom att delvis utföra fiktiva reklamkampanjer som svenska folket och omvärlden har tagit del av. Konceptet av att marknadsföra produkter och värderingar genom nyhetsjournalistiken har inneburit att allmänheten känt sig vilseledda. Studio Total har även klivit in på en politiska arena där de kontroversiella kampanjerna har blivit kritiskt ifrågasatta och negativt mottagna. Studien försöker förklara om en PR-byrå kan verka inom en kommersiell och ideell marknad.En kvalitativ intervju har utförts med en av Studio Totals grundare och en kvantitativ enkätundersökning gjordes för att erhålla mediestudenters attityder till företaget.

I dagens samhälle finns det en uppsjö av olika trenddieter som förespråkas i medier. En av de senaste årens mest uppmärksammade kosthållning är glykemisk index. I en värld där medier har stor makt att förmedla olika beskrivningar av verkligheten blir det därför intressant att undersöka vad medierna egentligen kommunicerar genom sin framställning av GI. Syftet med uppsatsen är att analysera hur GI framställs i svensk morgon- respektive kvällstidning och vilka föreställningar och normer om kost som denna föreställning kommunicerar. Studien består av en kvalitativ medietextanalys av redaktionella artiklar tagna ur kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Dagens Nyheter mellan 1997-03-01 och 2006-12-31.

?AMF-skandalen? uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ?AMF-skandalen? såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter.

Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och Medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen.