Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse.

Smärthantering är en komplex uppgift och en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut angående farmakologisk smärtlindring. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att patientens olika karakteristika, aspekter hos sjuksköterskan, omgivningen och organisationen samt attityder till analgetika påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut om farmakologisk smärtlindring. För att smärtbehandlingen ska kunna bli mer effektiv bör sjuksköterskan lyssna på och lita till patientens beskrivning av smärtupplevelsen..

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt söka en förståelse av lärares syn på interaktionen elev- lärare. Fokus har vilat på attitydförändringar hos eleverna, under en 40 års period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, där fem lärare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lärare. Det ges även en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till påverkansfaktorer i vår omgivning. Bakgrunden behandlar likaså de större samhällsförändringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan på 1980-talet.

Att utsläppen från trafiken måste minska är idag de flesta överens om, frågan är bara på vilket sätt. En lösning är att förändra människors attityder och beteenden till bilism, att få dem att åka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av befintlig teori samt två fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förändra människors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhällsproblem.

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom är ett utbrett problem i världen. Det leder till svårigheter i återhämtning och tillfrisknande samt sänkt självkänsla och social förmåga. Individer med psykisk ohälsa upplever sig särbehandlade, både i vården och i samhället. Syftet med litteraturöversikten är att belysa stigmatiseringens roll hos psykiskt sjuka med fokus på psykossjukdom och vad sjuksköterskan kan göra för att stärka empowerment. Studien är baserad på 20 vetenskapliga artiklar som granskats med fokus på upplevelser av psykisk sjukdom, utanförskap, vårdares attityder och metoder för att stärka empowerment.

För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning.

Syftet med vår undersökning är att kvalitativt undersöka huruvida progressivt lärande, enligt lärarna, kan förändra elevers syn på och attityder till matematikämnet till det bättre. Hur kan elever med hjälp av förändrad pedagogik ändra sin syn och attityd till det bättre i matematiken? Metoden vi använt oss av är strukturerade intervjuer och urvalsgruppen är fem lärare vid en skola i södra Sverige. I samband med utvärderingen av resultatet beaktas tidigare studier kring ämnet. Dock finns det inte mycket tidigare forskning just vad beträffar ämnet, om elever med hjälp av förändrad pedagogik kan ändra sin syn på matematiken? Än mindre när det handlar om eleverna i de lägre skolåren.

Den här uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås mellan åren 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för både lärarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks även vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lärarnas attityder på något sätt kom att påverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lärarkollegiet varoenigt i frågan rörande flickors rätt till högre utbildning. Det främsta argumentet mot att tillåta flickorna att läsa vid gymnasiet var den hävdade lokalbristen, något som Kungl.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder?För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik.Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken.