Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hälso- och sjukvårdenFörfattare: Helena MorténiusUtbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professorExaminator: Nicklas Håkansson, universitetslektorProblem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkande och implementering av forskningsrön bland primärvårdsanställda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat?Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer.Resultat: Studiens resultat tyder på kommunikationens viktiga roll i förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten.

Titel Alla är välkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har använts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningenäven använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar..

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats.

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet.Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande diskurser.

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen på den personliga imagen på de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i åldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgångspunkt i två vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och är baserad på fyra kvalitativa informantintervjuer och två fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har därefter transkriberats för att senare sammanställas med hjälp av ett kvalitativt analysschema. Tillämpad analysmetod är hermeneutisk meningstolkning som går ut på att analysera de separata delarna som skapar förutsättning för att förstå helheten. Analysschemat är därför uppdelat på fyra huvudteman: användarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen på sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet på sociala medier.

AbstractTitel: När rykten blir nyheter ? Lokalpressen och Flashback ForumFörfattare: Anna Jernberg, Annica HallquistHandledare: Anna Edin Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och Gävles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nära de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sätter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mån även ryktesspridning.Syftet med uppsatsen var att studera om och i så fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum.De metoder vi har använt oss av för att nå vår slutats är komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur många fall lokalpressen använder sig av Flashback och hur våra informanter i intervjuer säger sig arbeta med detta forum.Materialet kommer från intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nätupplagor samt tråden på Flashback Forum Mord på kvinna, Gävle 20/9-14 som handlar om mordet på Stora Esplanadgatan.

I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv.

Uppsatsen syfte är att granska ett antal läroböcker i svenska för grundskolans senare år, för att där se hur det vidgade textbegreppet ? film och rörliga bilder ? uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nämner i sitt tillägg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ?medie­kompetens? som en utgångspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas närmare i uppsatsen utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder..

Detta examensarbete behandlar frågeställningen om det är möjligt att göra någonting som vanligtvis distribueras i bokform i magasinform. Att göra informativ läsning lättillgängligt genom att placera det i ett annat medie då en tidning oftare plockas upp och läses lite granna i till skillnad från en bok som läses från pärm till pärm. Arbetet resulterade i ett stilmagasin, ett modemagasin som enbart berör och tar upp ämnen direkt kopplade till tidlöshet och återkommande stilar..

I den här uppsatsen kommer jag berätta om min process att skapa något nytt och unikt av sådant som i vanliga fall anses ha gjort sitt. Syftet med den här processen har varit att vidga mina vyer när det gäller material och deras användningsområden. Att utveckla min egen stil samt inspirera andra att se möjligheter med att återanvända och ta tillvara på sådant som redan finns i vår omgivning. Att kunna se på föremål med nya ögon och placera in dem i nya sammanhang, är något vi alla behöver lära oss mer av. Både för vår egen skull och för vår omgivnings bästa..

Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot n´medie-ämnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundläggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjortlitteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi.

AbstractAim: The purpose of this thesis is to research how women think about fashion in relation to their self and to others. Can clothes be an expression of who we are who we want to be and how we look at others? What are the main characteristics in this type of communication and what kind of information can be distributed using this tool?Method/Material: InterviewsMain results: Clothes can work as a tool to show who we are and what we are, mainly on short term. We use clothes for different purposes, sometimes we what to be seen and really show who we are and what we stand for and sometimes we just what to go with the flow and not be seen at all. We will always have a physical need for clothes but it is also a natural and important part of our individual expression and our identity.Keywords: Fashion, Clothes, Identity, Lifestyle.

Denna rapport dokumenterar ett examensarbete gjort av tre studenter vid högskoleingenjörsutbildningen Medie- och kommunikationsteknik på Linköpings universitet. Uppgiften har varit att ta fram ett förslag på användargränssnitt till en nyhetsportal till företagen EuroNetics och Citavie. Rapportens första del består av den teoribakgrund som studerades innan utförandet av uppgiften påbörjades. I den andra delen beskrivs utförandet av uppgiften, som består av behovsanalys, strukturering av innehållet, utveckling av användargränssnitt samt utvärdering. Resultaten från utvärderingen ledde till utvecklandet av ett användbart gränssnitt som presenterades för företagen.

Detta examensarbete är utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap på Linköpings universitet som en avslutade del av mina studier i Medie- och Kommunikationsteknik. Målet med examensarbetet vär att utveckla ett datorspel med Macromedia Director i vilket man kan spela mot andra spelare över Internet.Examensarbetet ska också resultera i en presentation av några av de tillgängliga metoderna för att skapa nätverksapplikationer med Macromedia Director.Rapporten inleds med en teoridel som beskriver Macromedia Director och vad det kan användas till, samt en redovisning av olika metoder för att skapa nätverksapplikationer i Macromedia Director. Därefter följer en beskrivning hur spelet är uppbyggt och en genomgång av de viktigaste funktionerna. Programkoden till dessa funktioner finns i bilagorna till rapporten..