Sök:

Sökresultat:

549 Uppsatser om Medieägande - Sida 25 av 37

En rÀttvis mediebild? En kvantitativ mediebevakning av Göteborgs-­? och Lunds Universitet i svensk morgonpress.

Titel: En rÀttvis mediebild? En kvantitativ mediebevakning av Göteborgs-­? och Lunds Universitet i svensk morgonpress. Författare: Rebecca Peters och Julia Steffensen Uppdragsgivare: Henrik Axlid Kurs: Examensarbete i Medie-­? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012.

Öckerö kommuns drogförebyggande arbete -­? En undersökning kring vilken pĂ„verkan kommunens förĂ€ldrar anser att den drogförebyggande informationen gett

Titel: Öckerö kommuns drogförebyggande arbete ? En undersökning kring vilkenpĂ„verkan kommunens förĂ€ldrar anser att den drogförebyggande informationen gettFörfattare: Martha KoppenHandledare: Jan StridAntal ord: 19 834Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: VĂ„rterminen 2012Syfte: Att undersöka hur förĂ€ldrar i Öckerö kommun upplever att den drogförebyggande informationen i kommunen har pĂ„verkat dem sjĂ€lva respektive andra förĂ€ldrar i kommunen.Metod: Uppsatsen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och anvĂ€nder sig av strukturerade fokusgruppsintervjuerMaterial: Tre fokusgruppsintervjuer med förĂ€ldrar i Öckerö kommunHuvudresultat: Sammantaget skiljer inte de intervjuade förĂ€ldrarna pĂ„ hur de sjĂ€lva respektive andra förĂ€ldrar i kommunen pĂ„verkats av den drogförebyggande informationen utan de tror att andra pĂ„verkats ungefĂ€r pĂ„ samma sĂ€tt som de sjĂ€lva. Å andra sidan tror förĂ€ldrarna att det finns en liten grupp förĂ€ldrar som inte nĂ„s av det förebyggande arbetet alls och att detta hĂ€nger samman med ett bristande förĂ€ldraskap och en tendens att inte nĂ€rvara vid exempelvis förĂ€ldramöten. Den huvudsakliga pĂ„verkan av det drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun bestĂ„r i att över hĂ€lften av förĂ€ldrarna upplever att deras attityder, handlande samt kunskappĂ„verkats i och med det drogförebyggande arbetet. I de fall dĂ€r en attitydförĂ€ndring skett pekar förĂ€ldrarna pĂ„ att denna skett till följd av ett förĂ€ndrat kunskapslĂ€ge.

Jag ser till barnets bÀsta : SocialtjÀnstens roll i rÀttsprocessen med unga lagövertrÀdare

Titel: ?DjÀvulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: HÀlsa och SamhÀlle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den mediala framstÀllningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns nÄgon skillnad i framstÀllningen av dessa? Tanken med vÄr forskning Àr att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframstÀllning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser ocksÄ att Sverige befinner sig i en brytpunkt dÀr vi för första gÄngen har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet Är 2010.

Vallöften i lokala medier En studie av hur kommunala vallöften skildrats i Göteborgs-Posten

Titel: Vallöften i lokala medierFörfattare: Johan Olsson och Mathias StenbackUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Nicklas HÄkanssonSidantal: 54Antal ord: 16 643Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod.Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17?2006-09-17Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvÀrdering har vi identifierat lokala vallöften somskildrats av Göteborgs-Posten. Vi har ocksÄ undersökt förhÄllandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjÀnster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för vÀljarna, innebÀr nackdelar i form av att journalistiken blir behÀftad med brister.

Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten Skogsbranden i VÀstmanland

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

Unga invÄnare, gamla medborgare - om förutsÀttningar för medborgardialog

Titel: Unga invÄnare, gamla medborgare- om förutsÀttningar för medborgardialogFörfattare: Felicia Hallström och Malin WinaldStudiens intressent: HÀrryda KommunKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs UniversitetTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Britt BörjessonSidantal: 65 inklusive bilagorAntal ord: 19 632Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för HÀrryda Kommun att utvecklaformer för kommunikation och medborgardialog med invÄnarna i bostadsomrÄdet SÀteriet, gÀllande utvecklingen av omrÄdet kring RÄda SÀteri.Metod: Kvantitativ frÄgeundersökning genom enkÀtMaterial: Studien bygger pÄ 102 enkÀterHuvudresultat: Studien har visat pÄ att förutsÀttningarna för kommunen att utveckla formerför kommunikation och medborgardialog med den specificerade gruppen invÄnare, gÀllande detaktuella utvecklingsprojektet, ur flera perspektiv ser goda ut. Det tydligaste resultatet vi fÄtt fram Àr att ett stort intresse för omrÄdet kring RÄda SÀteri Äterfinns hos gruppen. Trots att den pÄgÄende utvecklingen av omrÄdet kom som en nyhet för personerna i vÄr undersökning, har en tredjedel av dem uttryckt ett direkt intresse för delaktighet i utvecklingen. Sett till potentiellt intresse för delaktighet ser siffran Àn högre ut, men dÄ mÄste kommunen börja informera ochbjuda in till dialog, genom de kanaler och pÄ de sÀtt som studien visat vara dem som invÄnarna föredrar. Vidare har resultatet visat att förutsÀttningarna skiljer sig Ät inom den undersökta gruppen, frÀmst beroende pÄ Älder.

?Det finns 1000 olika sÀtt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur- och nöjesbranschens arbete bakom sociala medier

Titel ?Det finns 1000 olika sÀtt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom sociala medierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet Àr att kartlÀgga hur strategier för sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjÀlp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter pÄ elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala medier, Àr det Ànnu inte sjÀlvklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler Àn den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anstÀllda i detta arbete, men mÄnga Àr försiktiga dÄ man vill att det ska finnas en genomgÄende ton i kommunikationen. Av samma anledning Àr man ocksÄ vara försiktig med att lÄta en konsult skapa innehÄll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att anvÀnda konsulter i en rÄdgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala medier anvÀnds frÀmst för att förstÀrka varumÀrket genom att ha en dialog med gÀster och kunder.

Bearbetad sanning : en undersökning om sanning och fotografi

Uppsatsen söker svara pÄ vilken typ av "sanning", om nÄgon, ett bearbetat fotografi kan förmedla. För att kunna finna svar pÄ min huvudfrÄga undersöker jag Àven hur det fotografiska mediets sanningsbörda skapats och skapas diskursivt. Genom arbetet har jag tagit hjÀlp av en hel del teoretiker samt den amerikanske fotografen Brian Walskis bilder frÄn Basra, Irak. Fotografiska bilder Àr sÄ integrerade i vÄr kultur att vi tar dem för sjÀlvklara. Just dÀrför behöver de problematiseras.

Hur fÄr man ?Carmen? att gÄ pÄ ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfald

Titel: Hur fÄr man ?Carmen? att gÄ pÄ ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svÄrigheter att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund Àn svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna Àr studenter vid MÄngkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande frÄn GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare pÄ Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskÀlen till att de representanter för den etniskt mÄngfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i sÄ stor utstrÀckning, frÀmst hÀnger samman med brist pÄ vana och erfarenheter, och i förhÄllandevis liten grad hÀrrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker Àr ekonomiska förutsÀttningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissÀttning. Det utmÀrkande för gruppen som helhet Àr nÄgot begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket.

Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka förekomsten av organisatoriskt lÀrande nÀr det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning pÄ olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer pÄ grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: VÄrt resultat indikerar pÄ att skolorna för ett aktivt arbete mot krÀnkningar och diskriminering, vilket Àven finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingÄr i det övergripande arbetet mot krÀnkningar.

Synonym till ordet kryptisk: jag fattar ingenting

Titel: Synonym till ordet kryptisk: jag fattar ingentingFörfattare: Denise LindqvistUppdragsgivare: SkatteverketKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. JMG: Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13.373Syfte: Att undersöka hur privatpersoner förhÄller sig till information, kommunikation och dekommunikationsverktyg som Skatteverket tillhandahÄller.Metod: Kvalitativ studie av semistrukturerad karaktÀr.Material: Analys baserad pÄ tio stycken privatpersoner i Äldrarna 20-67 Är frÄn Göteborg.Huvudresultat: Studien visar att informationsbehovet hos mÄlgruppen uppstÄr inför nya situationerkring skattefrÄgor. Vidare visar studien att informationsbehovet Àr minst lika stort Àven om de hartidigare kunskaper och erfarenheter kring en situation. Det grundar sig i rÀdslan för att göra fel och man dubbelkontrollerar gÀrna att man inte har missförstÄtt nÄgot för att inte stöta sig med Skatteverket. Studien visar ocksÄ att det Àr en aktiv mÄlgrupp som Àr intresserade av information, men att de upplever att informationen Àr alltför allmÀn och sÄledes otillrÀcklig för att kunna stilla deras informationsbehov.

Stöd till förÀldrar och barn med kognitiva svÄrigheter : En studie av arbetet i tvÄ kommuner

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. FramvÀxten av smartphones har ocksÄ gjort att mÄnga idag alltid har tillgÄng till bÄde kamera,internetuppkoppling och bildskÀrm. Detta Àr ocksÄ de förutsÀttningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast vÀxande sociala medierna. PÄ Instagram kan företag dela bilder med innehÄll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstÄ.Möjligheten till spridning kan Àven utgöra en risk dÄ företagen Àr rÀdda för negativ publicitet.Denna uppsats har dÀrför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i vÀrde respektive riskerar i sitt varumÀrkesbyggande genom att vara aktiva pÄ Instagram.Teoribildningen som anvÀnds för att analysera och utvÀrdera varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram Àr kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som anvÀnts i studien Àr en innehÄllsanalys av det material som publiceras pÄ Instagram av bÄde företag och privata anvÀndare.

Det som hÀnder pÄ Facebook stannar pÄ CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandes instÀllning till social rekrytering

Titel: Det som hÀnder pÄ Facebook stannar pÄ CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandesinstÀllning till social rekryteringFörfattare: Jenny Svensson och Emelie CarlssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 46 inklusive bilagaSyfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka arbetssökandes instÀllning till social rekryteringMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 14 samtalsintervjuer. 8 intervjuer med Invision Media Groups sÀljare och 6 intervjuermed arbetssökande.Huvudresultat: VÄr undersökning visar att arbetssökande har begrÀnsad kunskap om socialrekrytering. De har mestadels inte reflekterat över möjligheten att söka arbete via sociala medier.De arbetssökande anvÀnder sig i stort sett enbart av Facebook pÄ grund av att de inte har nÄgotbehov av eller kunskap om att anvÀnda övriga sociala medier.

Media Literacy ? En digital klyfta? - En studie fokuserad pÄ olika generationer av yrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning.

Titel: Media Literacy ? En digital klyfta? En studie fokuserad pÄ olika generationer avyrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning.Författare: Marcus EkmanKurs: Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetInstutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet.Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg.Handledare: Annika BergströmSidantal: 53, exklusive bilagaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Inspelade samtalsintervjuerCritical Literacy, Media Literacy, Media Syfte: Syftet med min studie Àr att ta reda pÄ hur olika generationer av yrkesverksammagymnasiepedagoger uppfattar och förhÄller sig till den mediekritiska delen i sin egenundervisning.Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idagundervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen mÄste omfattas av alla eleveroch pÄ ett tydligare vis för att alla skall kunna tillÀgna sig de nödvÀndiga kompetenser som behövs idag, vilket Àven föresprÄkas utav högre instanser. De rÄdande styrdokumenten mÄste omarbetas och omformuleras kring den hÀr delen av undervisningskontexten.

Expertkommentatorer -en kvantitativ innehÄllsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken sÄg ut ett Är innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs- Posten och Svenska Dagbladet.

Expertkommentatorer-en kvantitativ innehÄllsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken sÄg ut ett Är innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. FörfattareLady-France MulumbaHandledareMonica Löfgren-NilssonKursD-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, pÄbyggnadskursSyfteSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska tolkande journalistiken ikommentatorform sÄg ut i svensk morgonpress Är 2005, ett Är innan senaste valet.MetodKvantitativ innehÄllsanalysMaterialMaterialet bestÄr av nummer frÄn tre olika dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Det bestÄr av vad som har skrivits i dessa tidningar under 2005, alltsÄ ett Är innan valet. Det totala antalet artiklar uppgÄr till 348 stycken; 134 frÄn DN, 109 frÄn Svenskan och 105 frÄn GP.ResultatExpertkommentatorerna fokuserade ofta först och frÀmst pÄ valrörelsen i dagspressen Är 2005.FrÄgor gÀllande politiska beslut och idéfrÄgor var ocksÄ viktiga. Dessa journalister fokuserarinte som det förvÀntas enbart pÄ nutid och det som kommer att hÀnda i framtiden utan ocksÄpÄ partipolitiska frÄgor.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->