Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Det har alltid funnits tomma och outhyrda lokaler i Stockholm. Vakanser Àr nÄgot som alltid har funnits, och dÀrför ocksÄ kÀnns som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Fastighetsföretag har alltid försökt se till att sÄ mycket som möjligt av lokalerna Àr uthyrda, men vilka strategier finns och anvÀnds vid frÄgor om vakans?Studien undersöker vad som sÀgs pÄ marknaden i Stockholm. Med hjÀlp av intervjuer av ansvariga inom detta Àmne hos olika kommersiella fastighetsföretag har en bild med tankar och Äsikter frÄn dessa personer mÄlats upp för att fÄ en inblick i vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller vakanser.

Denna uppsats handlar om hur nÄgra ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. I dagens samhÀlle sker en stÀndig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag fÄr alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det Àr en av anledningar till att mÄnga företag vÀljer idag att arbeta i form av team. Team kan pÄ ett effektivt sÀtt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de bestÄr av flera medlemmar med olika, kompletterande fÀrdigheter som hjÀlps Ät att lösa uppgifterna.

Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Uppsatsen fokuserar pÄ beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation anvÀnds som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger pÄ den idémÀssiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike dÀr man medvetet anvÀnt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsomrÄden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, lÀst litteratur som Desvigne skrivit i Àmnet samt kommunala dokument frÄn Bordeaux. AnvÀndandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhÄllningsÀtten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar Àven möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur tvÄ grannkommuner har valt att organisera kring resursfördelning för barn i behov av sÀrskilt stöd. För att ta reda pÄ detta har vi studerat de av regeringen formulerad styrande dokument samt skolplanerna i kommunerna. Vi har ocksÄ tagit del av offentliga dokument frÄn varje kommun som visar det mÄl och visioner de har för skola och utbildning. För att skapa oss en djupare förstÄelse kring tankarna runt de val som görs och hur de kan te sig ute i de olika verksamheterna har vi intervjuat en skolledare, en specialpedagog samt de ansvariga för resursfördelning pÄ berörda kommuner. Intervjuerna gav oss de svar vi sökte i vÄra ursprungliga frÄgestÀllningar.

Detta kapitel sammanfattar och diskuterar uppsatsens första forskningsfrÄga, varför tillitÀr viktigt. Tillit Àr viktigt i relationen mellan politiker och tjÀnstemÀn eftersom den verksamhet politikerna förvÀntas styra Àr oöverskÄdlig sett utifrÄn deras perspektiv. Föratt politikerna ska kunna fullfölja den uppgift de har i stadsdelsnÀmnden mÄste de ha tillit till de tjÀnstemÀn som kontrollerar och administrerar verksamheten. En viktig komponent i tilliten Àr att den Àr ömsesidig pÄ sÄ sÀtt att det krÀvs att inte bara politikerna har tillit för tjÀnste-mÀnnen utan ocksÄ att tjÀnstemÀnnen visar tillit genom att de accepterar och erkÀnner politikerna i deras roll och position. Detta gör tjÀnstemÀnnen genom att visa förstÄelse för politikerna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur vÀl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstrÀnarna i Sveriges elitklubbar kÀnde till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om trÀnarna/klubbarna hade nÄgon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara pÄ om trÀnarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkÀtundersökning genomfördes med 33 ungdomstrÀnare, verksamma i en elitförening i ishockey sÀsongen 2004/2005. De ungdomsledare/trÀnare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i Äldrarna 11 t.o.m. 16 Är. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmÀlan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur vÀl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstrÀnarna i Sveriges elitklubbar kÀnde till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om trÀnarna/klubbarna hade nÄgon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara pÄ om trÀnarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkÀtundersökning genomfördes med 33 ungdomstrÀnare, verksamma i en elitförening i ishockey sÀsongen 2004/2005. De ungdomsledare/trÀnare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i Äldrarna 11 t.o.m. 16 Är. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmÀlan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.

Den svenska debatten om anvÀndningen av GMO har varit en het och infekterad frÄga i mÄnga Är. FöresprÄkarna och motstÄndarna till GMO Àr lÄngt ifrÄn varandra och positionerna Àr tÀmligen lÄsta. Hur kan det komma sig att man ser anvÀndning av GMO pÄ sÄ vitt skilda sÀtt? Jag började fundera pÄ vad de som mestadels förmedlar informationen om GMO sjÀlva har för syn pÄ Àmnet. Studien fokuseras pÄ journalister som bevakar och skriver om den gröna nÀringen i svenska tidningar.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Kraven pÄ organisationer ökar idag stÀndigt, global konkurrens Àr en faktor som skapar skiftande förutsÀttningar, medarbetare som efterfrÄgar personlig utveckling och framförallt kunder med höga förvÀntningar. Agria DjurförsÀkringar AB (Agria) Àr ett av de företag som hÀvdar att man genom idogt arbete med kvalitet och förbÀttringar kan lyckas att leva upp till dessa krav. Agria Àr ett dotterbolag i LÀnsförsÀkringar AB som sysslar med djur- och grödaförsÀkring. Ett av bevisen pÄ att man lyckats Àr att Agria, som enda organisation hittills, mottagit UtmÀrkelsen Svensk Kvalitet (USK) frÄn Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) tvÄ gÄnger, Är 1999 och 2003. Detta Àr en av anledningarna till att det Àr intressant att studera dem.